Naturlig biotop

Tanganyikasjön, Afrika. "Maswan" förekommer lokalt vid Cape Kabogo i Malagarasi-deltats närhet. T. duboisi lever i den sedimenttäckta klippbiotopen på ett vattendjup mellan 3-15 meter.

Föda

Matningen av dessa ciklider kan ge upphov till problem om man inte tänker på att detta är en fisk som kräver ett foder innehållandes rikligt med barlastämnen så att tarmarna får arbeta.

Könsskillnad

Hanen större och kraftigare med längre utdragna fenspetsar. Det säkraste sättet att könsbestämma dessa fiskar är genom att jämföra respektive könsöppning.

Akvariemiljö

T. duboisi hålls bäst i ett akvarium med en minsta vattenvolym av omkring 350-400 liter. Inredningen skall bestå av större och mindre stenpartier som ger skydd gentemot alltför enträget uppvaktande hanar. Äldre hanar kan ibland bli enormt aggressiva med tiden och kan bli svåra att hålla tillsammans med artfränder.

Rent vatten och god filtrering är ytterligare några faktorer som måste tillgodoses för att denna art ska komma till sin rätt i våra akvarier. Vattenvärden: pH omkring 8,2 och temperatur ca 26 grader °C.

Beteende & lek

T. duboisi har med största sannolikhet blivit undanträngd ifrån de övre näringsrikare vattenlagren av mera framgångsrika arter (t.ex. Petrochromis och Tropheus moorii). De lever mer utspridda i biotopen än sin nära släkting T. moorii som är starkare bundna till grupper med inbördes rangordning.

T. duboisi är munruvande och leken går till på likartat sätt som övriga munruvare från detta släkte. Honan ruvar ägg och yngel under ca 20-25 dygn vartefter hon släpper ut den centimeterstora avkomman som vaktas och tas in i munnen om fara hotar. Under själva ruvningen äter ofta honan genom att försiktigt noppa i sig lite av det foder som erbjuds.

Ynglen kan matas direkt med nykläckt Artemia och finfördelad räkmix. De små är spektakulärt färgade med vita prickar mot sammetssvart botten. Denna säregna färgteckning försvinner efterhand som fiskarna uppnår könsmogen ålder, då de antar föräldradjurens färgteckning.