Fiskliv
Annons

Nordiska Ciklidsällskapet

Bli medlem | Facebook | Youtube | Instagram | Sök

Tropheus duboisi - Nordiska Ciklidsällskapet artregister

Bli medlem!

Genom att bli medlem så sponsrar du detta artregister.

Bli medlem

Foto: Christian Alfredsson Text: Hans Appelskog

Tropheus duboisi


Släkte: Tropheus
Art: duboisi
Grupp: Tropheusgruppen
Beskrivning: Marlier
År: 1959
Geografiskt område: Tanganyikasjn
Typlokal: Memba
Utbredning: Norra Tangayikasjn

Temperatur
28°C
Volym
120 cm & 350 l
Längd
14 cm
pH
8.2

Naturlig biotop

Tanganyikasjn, Afrika. "Maswan" frekommer lokalt vid Cape Kabogo i Malagarasi-deltats nrhet. T. duboisi lever i den sedimenttckta klippbiotopen p ett vattendjup mellan 3-15 meter.

Föda

Matningen av dessa ciklider kan ge upphov till problem om man inte tnker p att detta r en fisk som krver ett foder innehllandes rikligt med barlastmnen s att tarmarna fr arbeta.

Könsskillnad

Hanen strre och kraftigare med lngre utdragna fenspetsar. Det skraste sttet att knsbestmma dessa fiskar r genom att jmfra respektive knsppning.

Akvariemiljö

T. duboisi hlls bst i ett akvarium med en minsta vattenvolym av omkring 350-400 liter. Inredningen skall best av strre och mindre stenpartier som ger skydd gentemot alltfr entrget uppvaktande hanar. ldre hanar kan ibland bli enormt aggressiva med tiden och kan bli svra att hlla tillsammans med artfrnder.

Rent vatten och god filtrering r ytterligare ngra faktorer som mste tillgodoses fr att denna art ska komma till sin rtt i vra akvarier. Vattenvrden: pH omkring 8,2 och temperatur ca 26 grader C.

Beteende & lek

T. duboisi har med strsta sannolikhet blivit undantrngd ifrn de vre nringsrikare vattenlagren av mera framgngsrika arter (t.ex. Petrochromis och Tropheus moorii). De lever mer utspridda i biotopen n sin nra slkting T. moorii som r starkare bundna till grupper med inbrdes rangordning.

T. duboisi r munruvande och leken gr till p likartat stt som vriga munruvare frn detta slkte. Honan ruvar gg och yngel under ca 20-25 dygn vartefter hon slpper ut den centimeterstora avkomman som vaktas och tas in i munnen om fara hotar. Under sjlva ruvningen ter ofta honan genom att frsiktigt noppa i sig lite av det foder som erbjuds.

Ynglen kan matas direkt med nyklckt Artemia och finfrdelad rkmix. De sm r spektakulrt frgade med vita prickar mot sammetssvart botten. Denna sregna frgteckning frsvinner efterhand som fiskarna uppnr knsmogen lder, d de antar frldradjurens frgteckning.




Hela artregistret sponsras av

www.petsexpert.se


Bli medlem!

Genom att bli medlem så kan du ser utbredningen.

Bli medlem


Filmer


Hane, hona och yngel


Maswa
Hane Maswa Foto: Hkan Eriksson

med yngel
Hona med yngel Foto: Tomas Gustafsson

Yngel Foto: Stefan Sjberg

Fångstplatser


Cape Kabogo

Red Spotted
Red Spotted Foto: Carl Eklind

Red Spotted
Red Spotted Foto: Magdalena Kwolek-Mirek



Halembe

Red Spotted
Red Spotted Foto: Magdalena Kwolek-Mirek



Karilani

Red Spotted
Red Spotted Foto: Magdalena Kwolek-Mirek

Red Spotted
Red Spotted Foto: Magdalena Kwolek-Mirek



Kigoma

Electric Blue
Electric Blue Foto:

Electric Blue
Electric Blue Foto: Magdalena Kwolek-Mirek

Electric Blue
Electric Blue Foto: Magdalena Kwolek-Mirek



Maswa

Golden
Golden Foto: Hkan Eriksson

Golden
Golden Foto: Christian Alfredsson

Golden
Golden Foto: Christian Alfredsson





Odlingsformer