Naturlig biotop

Finns i huvudsak i vattendrag med sand- och grusbotten och söker där föda i sanden. Likt många jordätare finns de i många biotoper och kan även påträffas i grunda vatten intill växtlighet med nedfallna trädgrenar såväl som multnande växtmaterial från omgivande vegetation. Typiskt är också en variationsrik botten med stenar sand och grus, med sin specialitet att filtrera sand i sitt sökande efter föda är sand ett viktigt element i deras biotop. Stora yngelkullar förekommer i svagt strömmande och grunda vatten med stora ansamlingar av löv och annat material från närliggande skogar.

Föda

I naturen äter de växtdelar och insekter som gömmer sig i sanden eller det fina gruset, även mindre fiskar kan ätas men är inte den huvudsakliga födan. I akvarium kan sjunkande små pellets användas som ger en möjlighet att bibehålla beteendet som är så representativt för arten. Mata gärna upprepande tillfällen och lite åt gången.

Könsskillnad

G. brachybranchus blir könsmogen vid först 2 års ålder och är svåra att könsbestämma. Hos vuxna djur är honorna mindre och har kortare fenstrålar på bukfenor och ryggfenan. Hanarna kan uppvisa en skarpare lutning på huvudet och allmänt något maskulinare drag. Lämpligen köps en mindre grupp in för att låta dem para ut.

Akvariemiljö

Då de har ett beteende som innefattar ett mer eller mindre ständigt silande av finns sand genom munnen och ut genom gälarna är det viktigt att erbjuda en botten av finkornig sand (0-2mm) utan vassa kanter. Blir de för mätta av att matas för mycket kommer beteendet att sila sand minska. Även om de naturligt förekommer runt sandbankar med starkt ljussken föredrar de något mörkare belysning i akvarium. En inredning som ger möjlighet för fisken att gömma sig under en gren där de är i skydd från belysningen är lämpligt. Annars krävs förhållandevis stora öppna sandytor.

Tänk också på att om möjligt placera akvariet på ett ställe i rummet som inte utsetts för alltför mycket störning som förbipassage eller plötsliga rörelser utanför akvariet då det stressar fisken. Det viktigt med god filtrering för att hålla en hög vattenkvalitet.

Beteende & lek

Parbildande art som dock kan byta partner i ett akvarium med många individer. De är biparentala larvofila munruvare. Äggen läggs på ett vågrät eller lutande underlag som noggrant gjorts ren. Äggen kläcks efter 2-3 dagar och fångas då upp i munnen av föräldrarna.

Allmänt

Brachys = kort, Branchia = gälar, vilket hänvisar till de knappt synliga gälfilamenten. Information som inte är så användbart för akvaristen. De har ett kort svart streck på gällocket, synligt hos medelstora till vuxna djur. De har också åtta ljusa vertikala ränder på sidan som börjar strax bakom ögat och sedan flera vertikala ränder bakåt längs kroppen. Dessutom har de en större fläck på sidan och bakom den en mindre fläck vilka bleknar om fisken är uppretad.

G. brachybranchus ingår i surinamensisgruppen som beskrivs av deras förhållandevis höga kropp och huvud, varierande storlek på sidofläcken samt markeringen på gällocket.

Litteratur

Kullander, S. O. and H. Nijssen, 1989 - E.J. Brill, Leiden, The Netherlands: i-xxxii + 1-256 The Cichlids of Surinam.

Farias, I. P., G. Ortí and A. Meyer, 2000 - The Journal of Experimental Zoology 288(1): 76-92 Total evidence: molecules, morphology, and the phylogenetics of cichlid fishes.

Farias, I. P., G. Ortí, I. Sampaio, H. Schneider and A. Meyer, 1999 - Journal of Molecular Evolution 48(6): 703-711 Mitochondrial DNA phylogeny of the family Cichlidae: monophyly and fast molecular evolution of the Neotropical assemblage.

Farias, I.P., G. Ortí, I. Sampaio, H. Schneider and A. Meyer, 2001 - Journal of Molecular Evolution 53(2): 89-103 The cytrochrome b gene as a phylogenetic marker: the limits of resolution for analyzing relationships among cichlid fishes.

Kullander, S. O., 1986 - Swedish Museum of Natural History, Stockholm: 1-431 Cichlid fishes of the Amazon River drainage of Peru.

Lucinda, P. H. F., C. A. S. de Lucena and N. C. Assis, 2010 - Zootaxa 2429: 29-42 Two new species of cichlid fish genus Geophagus Heckel from the Rio Tocantins drainage (Perciformes: Cichlidae).

López-Fernández, H. and D. C. Taphorn, 2004 - Zootaxa 439: 1-27 Geophagus abalios, G. dicrozoster and G. winemilleri (Perciformes: Cichlidae), three new species from Venezuela.

López-Fernández, H., R. L. Honeycutt, M. L. J. Stiassny and K. O. Winemiller, 2005 - Zoologica Scripta 34(6): 627-651 Morphology, molecules, and character congruence in the phylogeny of South American geophagine cichlids (Perciformes, Labroidei).

Reis, R. E., S. O. Kullander and C. J. Ferraris, Jr. (eds), 2003 - EDIPUCRS, Porto Alegre: i-xi + 1-729 Checklist of the Freshwater Fishes of South and Central America. CLOFFSCA.

Schindler, I. and W. Staeck, 2006 - Zoologische Abhandlungen (Dresden) 56: 91-97 Geophagus gottwaldi sp. n. - a new species of cichlid fish (Teleostei: Perciformes: Cichlidae) from the drainage of the upper rí­o Orinoco in Venezuela.

Staeck, W. and I. Schindler, 2006 - Zoologische Abhandlungen (Dresden) 55: 69-75 Geophagus parnaibae sp. n. -- a new species of cichlid fish (Teleostei: Perciformes: Cichlidae) from the rio Parnaíba basin, Brazil.