Naturlig biotop

Snabbt flytande turbulent vatten utan vattenväxter annat än alger. Vattnet är mjukt, mindre än 150 microsiemens.

Föda

Okänd vad arten äter i naturen men dess släktesfränder äter en variation av alger, sniglar och insekter. De anpassar sig lätt efter vanligt fiskfoder oavsett om det är levande, pellets, flingor eller fryst foder.

Könsskillnad

Det är vanligtvis enkelt att särskilja könen hos Steatocranus, åtminstone när det kommer till vuxna individer. Hanar blir större och deras ryggfena har mycket mer förlängda fenstrålar än vad honorna har. Den största skillnaden är ändå huvudet hos vuxna och dominanta hanar. Hos merparten av arterna har dessa en mycket starkare och kraftigt utvecklad underkäke och en mycket framträdande panna, ofta med en stor pannpuckel av fettvävnad, vilken hos individer av en del arter kan nå nästan bisarra proportioner. Hanen behåller sin pannpuckel även om han skulle förlora sin rang och flyttas ner i hierarkin.

Akvariemiljö

Steatocranus är enkla fiskar att hålla i akvarium. Trots att de återfinns i mjukt vatten i naturen leker de frekvent i akvarium i både hårt och mjukt vatten både i lågt och högt pH värde. Regelbundna vattenbyten behövs för att hålla god vattenkvalite, det är också viktigt att simulera stark ström med en pump, det ger rörligare och mer orädda fiskar.

Det är lämpligt att skaffa en grupp med ungfiskar av den art i släktet man vill odla och därefter noga observera vilka två individer som trivs bäst med varandra. Arten går bra att hålla med andra fiskar så länge de inte är för dominanta jämfört med Steatocranus. Det är lämpligt  att inreda med mycket gömställen och grottor som passar för lek.

Beteende & lek

Alla Steatocranus är parbildande grottlekare , äggläggningen sker inne i en grotta. Äggen är runda till mycket svagt ovala och vidhäftar svagt mot underlaget och läggs ofta på grottans golv. Honan lägger 20-60 ägg. Äggen är ungefär en halv millimeter i diameter. Steatocranus lägger inte så många ägg per lek men ynglen är hyggligt stora när de kläcks. Vanligen är det honan som står för yngelvården. Hanen stannar utanför grottan och bevakar reviret mot inkräktare och fiender. Larverna kläcks efter tre till fyra dagar och stannar kvar inne i grottans skydd, där honan fortsätter att vaka över dem. Mot slutet av larvstadiet, som varar mellan 10 och 12 dagar, flyttar de ut ur grottan. Ynglen kan erbjudas nykläckt artemia när gulesäcken är förbrukad.

Allmänt

Namngiven efter Heiko Bleher, akvarist från Tyskland.

Detta är en av de större av arterna inom släktet där hanarna blir upp till 15 centimeter och den har mindre tydliga könsskillnader. Fjällen på kroppen har inte så tydliga markeringar och färgen är grå till svart hos dominanta individer. Tidigare har den ibland förväxlats med S. mpozoensis och S. sp. "squarehead".

Litteratur

Meyer, Manfred (1993) "Description of a new Steatocranus species from Luapula River system, Zaire". Zoologische Abhandlungen. 47(9): 113-120

Lamboj, Anton (2004) "The Cichlid Fishes of Western Africa". Birgit Schmettkamp Verlag. 1-255