Denna färgstarka ciklid är endemisk för den steniga kuststräckan mellan Ikola och Isonga i östra delen av Tanganyikasjön i Tanzania. Arten bildar stora kolonier i grunda, solbelysta klippområden där den betar på algmattor. Tropheus sp. “ikola” är aggressiv och territoriell, men hålls bäst i större grupper där aggressiviteten sprids. Det finns endast en naturlig population av denna form och inga kända geografiska varianter.
Stenig biotop i de övre, ljusa delarna av Tanganyikasjön med riklig algtillväxt. Fiskarna lever vid klippkusten på några meters djup där aufwuchs växer på stenarna och där det finns gott om gömställen.
I naturen betar Tropheus sp. “ikola” nästan uteslutande aufwuchs – alger, diatomer och små organismer – från stenytor och är därför strikt växtätare. I akvarium ska de matas med spirulina- och algbaserat foder samt blanscherade grönsaker som zucchini och spenat. Undvik proteinrik föda som blodmaskar eftersom detta kan orsaka matsmältningsproblem och buksvullnad.
Stenig biotop i de övre, ljusa delarna av Tanganyikasjön med riklig algtillväxt. Fiskarna lever vid klippkusten på några meters djup där aufwuchs växer på stenarna och där det finns gott om gömställen.
I naturen betar Tropheus sp. “ikola” nästan uteslutande aufwuchs – alger, diatomer och små organismer – från stenytor och är därför strikt växtätare. I akvarium ska de matas med spirulina- och algbaserat foder samt blanscherade grönsaker som zucchini och spenat. Undvik proteinrik föda som blodmaskar eftersom detta kan orsaka matsmältningsproblem och buksvullnad.
Arten är sexuellt monomorf och könsskillnaderna är subtila. Hanar blir ofta något större och kraftigare än honorna med mer framträdande läppar och djärvare färger när de dominerar. Det säkraste sättet att skilja könen är att studera könsöppningen: honans är större och rundare medan hanens är mindre och mer avgränsad. Skillnaden är svår att se på fiskar som aldrig lekt.
Ett stort akvarium (minst 400 liter) med riklig cirkulation och många stengrottor rekommenderas. Håll en koloni på minst 10‑12 individer för att sprida aggressiviteten. Vattnet ska vara hårt och alkaliskt (pH 7,3–9,2) och temperaturen 25‑28 °C. Utfodra flera gånger per dag med algbaserat foder. Regelbundna vattenbyten och kraftig filtrering är viktiga för att bevara vattenkvaliteten. Lek sker spontant i väletablerade grupper.
Tropheus sp. “ikola” är en maternal munruvare. Lek sker på ett platt stenunderlag där hanen lockar honan. Honan lägger ett ägg i taget, tar upp det i munnen och hanen befruktar ägget när honan nafsar mot hans stjärtfena. Honan ruvar äggen i 25–30 dygn. Ynglen är cirka 1 cm när de släpps ut och är fullt frisimmande och självgående.
Denna art är en verklig humörsfisk: när de trivs är deras gula band mycket intensiva, men under stress bleknar färgen. En välmående grupp fullvuxna Tropheus sp. ‘ikola’ är en imponerande syn. De är mycket aktiva, territoriala och har individuella personligheter, så se till att akvariet är väl syrerikt med gott om simutrymme och att gruppen är tillräckligt stor för att sprida aggressiviteten.
Konings, A. (2005) Back to Nature Guide to Tanganyika Cichlids; Sherwin Pirs (2019) Tropheus sp. ‘ikola’ artikel på Aquadeep; Azgardens (2023) Tanganyikan African Cichlid – Tropheus Ikola Bumblebee Cichlid.
Sök
Ciklidbladet
Artregister
Växter
Forum
Medlem
Köp & Sälj
Rabatt