O. boops lever i de övre delarna av klippbiotopen men inte i det turbulenta vattnet i bränningszonen, på ett djup av 3-10 meter. Dominanta hanar håller sitt revir uppe på stora flata stenar. Honor och ej dominanta hanar lever i stora stim ovanför klipporna. O. boops lever på den östra kusten av sjön mellan Hinde B och Karema. Den delar sin biotop med den snarlika O. ventralis.
Födan består till större del av alger som de betar uppe på stenarna, men honor och ej dominanta hanar äter även plankton ute i det fria vattnet.
O. boops-hanarna är svarta i grundfärgen men skiljer sig åt inom sitt utbredningsområde. I den södra delen av området är hanarna mörkbruna till svarta och de delar inte biotopen med O. ventralis. Från Nkondwe Island kommer varianten som kallas ”Neon stripe” Här har hanarna ett ljusblått oregelbundet fält som sträcker sig från stjärtfenan och fram över sidan på en kolsvart kropp. Här är fiskarna mycket större och kraftigare än på andra ställen och de delar biotop med en kolsvart O. ventralis. Vid Cape Mpimbwe är rollerna ombytta och O. boops är åter svart medan ventralisen som lever här har ett vitt fält på sidan av kroppen. I den norra delen av utbredningsområdet är hanarna svartblå. O .boops-hanarna har gula äggattrapper på sina långa bukfenor och honorna är silverfärgade inom hela populationen, även honorna har svagt gula spetsar på bukfenorna. Lättaste sättet att se skillnad på könen hos outfärgade fiskar är att vända och kontrollera könsöppningen. Hanarna har även spetsig ryggfena medan honans är rundad.
Arten är en mycket tuff ciklid som inte viker sig för någon, de håller sitt revir som i ett mindre akvarium kan bestå av hela akvariet och jagar undan alla som kommer för nära oavsett art. Bäst är att hålla dem i ett artakvarium i stora grupper med många hanar och honor, då får man alla hanarna att färga ut. De går även att ha dem i ett sällskapsakvarium med en eller två hanar och många honor.
Hanarna lockar till sig honorna till sitt revir uppe på stenen där de leker. Honorna ruvar ägg och ungar i munnen i ungefär tre veckor, varefter de släpps ut och får klara sig själva. Yngelkullarna ligger på mellan 20 och 40 stycken.
Är i akvarium allätare men en blandning av torrfoder som innehåller vegetabilier samt räkmix och fryst foder såsom Cyklops och Artemia är lämplig kost. Nykläckt Artemia uppskattas som komplement och då särskilt till nyfödda yngel. Trots att den är en tuff ciklid passar den inte så bra med Tropheus, Simochromis och Petrochromis.
Nummer | Artikel |
---|---|
201402 | Att bygga en dröm elle ren liten bit av Tanganyikasjön! |
199805 | Det förflutnas djup |
202201 | Ett uppfödningsprojekt vid Tanganyikasjöns stränder |
197201 | Geografisk och ekologisk utbredning av Cikliderna i Tanganyikasjön |
198602 | Importnytt |
199406 | Importnytt från Åleds Akvarium |
200104 | Metriaclima zebra "Gold MC" |
199004 | Nyheter från Utopia Zoo under första halvåret 1990. |
197609 | Ophthalmochromis |
202204 | Rädda Cikliderna! |
201404 | Rapport från SMG-fonden |
202303 | Stuart M. Grant Cichlid Conservation Fund |
198810 | Tanganyikasjöns långfenade skönheter |
199507 | Två "featherfin" juveler! |