C. borleyi förekommer runt hela sjön och färgerna varierar en del mellan de olika populationerna.
Köttätare (i huvudsak zooplankton). Gillar frysfoder, men tar även torrfoder. Bra foder är t.ex. fryst artemia, räkmix och cyclops.
Denna borleyi-variants honor och ungfiskar har en ljust brunaktig grundfärg med tre svarta fläckar på kroppen. Analfenan är ljust gul (se foto på honan i CB 4-2002 sid. 12).
Hanen är blå på huvudet, kroppen är omväxlande blå och gul, ryggfenan har en bred vit söm.
Lämpligt sällskap i akvariet är Aulonocara och fredliga mbunas. I akvariet skall det finnas gott om gömställen. De vill också ha ganska rejäl cirkulation på vattnet.
Alla Malawiciklider är munruvare. Normalt för Borleyi är att hanarna försvarar en lekplats längs stora stenblock och leken sker oftast mot den vertikala sidan. Honorna ruvar cirka 20 dygn och antalet yngel per kull brukar ligga mellan 40-80.
I akvariemiljö är den revirhävdande, men relativt fredlig. Man bör inte hålla flera utaka ihop eftersom det finns en risk för korsningar, speciellt om de liknar varandra.
Borleyi räknas till den s.k. utakagruppen vars honor (under vissa perioder på året även hanar) ofta samlas i stora stim på öppet vatten för att söka efter mat.
Borleyi-hanarna kännetecknas av att de har exceptionellt långa bukfenor.
Peter Barnes