Förekommer sparsamt i hela sjön och då främst vid klippiga kustpartier på grunt vatten, från 30cm till 8 meters djup. Den är vanligare förekommande vid den nordöstra kusten och norr om Ruhuhu floden.
Den lever på ryggradslösa djur, fisk och andra småkryp som den suger ut från klippskrevor med sina gummiaktiga läppar.
Hanen har en brun färg som kan gå lite mot orangeton, eller blåton och har mycket speciella stora gummiaktiga läppar som pekar bakåt. Honan har en brunaktig färg och blir mindre hanen och kan bli upp till cirka 12cm. Endast hanen har gula äggfläckar på analfenan. Hanen kan också visa upp ett diskret mönster av vertikala linjer längs sidan.
Det är inte en storvuxen ciklid och kan fungera i ett mindre akvarium. Gärna med stenpartier eller grottor där honan kan gömma sig. Fungerar bäst med enstaka hanar och flera honor.
Det saknas information då den är förhållandevis ovanlig i sjön, det finns inte heller mycket information om hur den leker i fångenskap dock verkar kullarna vara små och ligger på runt 5-30 yngel.
Är den enda tjockläppade malawicikliden som tillhör mbunas. Hanarna kan vara mycket aggressiva mot andra hanar och det är inte ovanligt att den svagaste inte överlever. Den slanka kroppsformen gör att den lätt försvinner in bakom bakgrunder och moduler i akvariet om det finns några glipor. Det är osäkert vad funktionen med läpparna är, det är möjligt att fisken använder läpparna som känselspröt som lokaliserar bytesdjur djupt i mörka sprickor i klipporna. Det har noterats rikligt med smaksensorer på just läpparna.
The World of Cichlids
Nummer | Artikel |
---|---|
201901 | Fem favoriter – Peter Barnes |