Arten är begränsad till den mellersta delen av Tulijafloden och dess biflöden inom flodsystemet Grijalva–Usumacinta i delstaten Chiapas [Mexiko], omkring 100 meter över havet.
Den lever i breda bergsfloder med klart, svalt vatten. Bottnarna består främst av block, sten, grus och sand, med vissa lugna vattenpartier med nedfallna löv. Arten föredrar måttligt strömmande vatten för födosök, undviker starka strömmar och förekommer mer sparsamt i lugnare partier, främst vid lek. Den påträffas nästan aldrig i stillastående vatten. Vattnet är mycket klart, ofta med sikt över tio meter, trots att floderna vanligen är grundare än tre meter.
Den söker föda i strömmande partier av floder med stenig och/eller sandig botten, där den plockar i sanden mellan stenar och grus. Även om maginnehåll inte har undersökts tyder upprepade undervattensobservationer på att arten främst livnär sig på ryggradslösa djur som sitter fast på stenar eller gömmer sig i springor och under stenarna. Individer i alla storlekar simmar ofta löst samlade mot strömmen medan de söker föda bland stenarna. Under födosök uppvisar de liten eller ingen aggression, vare sig mot artfränder eller andra fiskar.
Till skillnad från den närbesläktade arten R. lentiginosus verkar R. coeruleus inte vända på stenar för att hitta byten, även om fler observationer behövs för att bekräfta detta.
I akvarium bör den matas med spirulinaflingor/pellets, vegetabiliska ciklidpellets och fryst foder som artemia för att efterlikna dess naturliga diet, men är matglad och äter ivrigt de flesta typer av foder.
Hanen är väsentligt större och uppvisar en intensivare blå färg, särskilt under lek. Den har även längre, spetsigare rygg- och analfenor, medan honans är kortare och rundare. Honorna har ett blått område med två svarta fläckar i den mellersta delen av ryggfenan, vilket saknas hos hanar.
Den behöver fin sand eller grus som substrat för att kunna gräva, samt många grottor och stenformationer för revir och gömställen. Välj robusta växter fästa vid rötter eller stenar, då den gärna gräver, och håll belysningen måttlig. Arten trivs bäst om den hålls i en liten grupp av 4-6 individer.
Fortplantningsbeteendet hos arten är ovanligt komplext och kännetecknas av tydliga färgförändringar och ett särskilt parningssystem. Honorna inleder leken genom att etablera revir i lugnare vatten och välja grottor som lekplats, helst håligheter i nedsänkta trädstammar eller mellan stenar. Revirhävdande honor får markanta vita fläckar längs sidorna. Större hanar patrullerar dessa revir tills ett par bildas, varefter båda blir intensivt himmelsblå. Äggen, cirka 200 stycken, fästs i grottan och vaktas av honan medan hanen försvarar området. Ynglen kläcks efter några dagar och vårdas gemensamt av föräldrarna.
Den är en slående centralamerikansk cichlid med intensiv blå färg, särskilt hos hanar, och är känd för sitt territoriella och aggressiva beteende. Den är ganska ovanlig i handeln och med sitt temperament kräver den ett stort akvarium.
Artigas Azas JM (2009). "Theraps coeruleus Stawikowski & Werner, 1987, the small blue corrientera". Chichlid News 18(4): 14-19.
Conkel D (1993). "Cichlids of North and Central America". T.F.H. Publications, Inc., USA.
Kullander SO (2003). "Cichlidae (Cichlids)". I RE Reis, SO Kullander & CJ Ferraris Jr (red.) Checklist of the Freshwater Fishes of South and Central America. Porto Alegre: EDIPUCRS, Brasil: 605-654.
Perdices A, Doadrio I & Bermingham E 2002. "Phylogeography of the genus Theraps (Cichlidae) in Central America". Molecular Ecology.
Říčan O, Piálek L, Zavadil V, Malmberg M, Persson D, Meyer A (2013). "Diversity and evolution of the Middle American cichlid fishes (Teleostei: Cichlidae) with a description of a new genus". Molecular Phylogenetics and Evolution 67(3): 512–537.
Stawikowski R, Werner, U (1987). "Neue erkenntnisse über die buntbarsche um Theraps lentiginosus mit der beschreibung von Theraps coeruleus spec. nov". Die Aquarien- und Terrarien-Zeitschrift (DATZ), 40(11): 499.
Du missar en snygg karta med alla fångstplatser utritade. Som inloggad medlem kan du se dessa.
| Nummer | Artikel |
|---|---|
| 1992:4 | Ciklidårsboken, volym 2 |
| 2018:3 | Cikliden - Rheoheros coeruleus |
| 1995:6 | Ett ciklidsläktes uppgång och fall |