Naturlig biotop

Förekommer främst i Managua- och Nicaraguasjön där den håller till på sandbotten, men även I flodsystemet San Juan i Costa Rica och Nicaragua.

Föda

Allätare och köttätare (mollusker-sniglar etc.). Äter i akvarium allt standardfoder, men bör ges fryst foder.

Könsskillnad

Könsskillnader på H. nicaraguensis är relativt lätt att se. Honan har ett svart längsgående band från gällocket till stjärtfensbasen medan hanen endast har en antydan till svart fläck mitt på kroppen. Honans ryggfena är turkosfärgad med guldfärgade inslag, medan hanens ryggfena är gul- och röd färgad med bruna fläckar. Hanen har även ett symmetriskt mönster av bruna fläckar på stjärtfenan vilket honan endast har en svag antydan till. Både hanen och honan utvecklar vid könsmognad en pannpuckel.

Akvariemiljö

I akvariet som bör vara åtminstone 300 liter skall det finnas gömställen uppbyggda av stenar och rötter, samt finkornig sand som bottenmaterial. Eventuellt kan man ha några tåliga växter.Vad det gäller vattnet så är H. nicaraguensis inte särskilt kräsen utan ett medel hårt vatten med ett pH värde mellan 7 och 8, temperatur 23-28 grader dvs vanligt kranvatten går alldeles utmärkt.

Beteende & lek

H. nicaraguensis är mycket pigg och aktiv jämfört med andra centralamerikanska ciklider, då den ständigt är i rörelse i sin jakt på föda. Den skiljer sig också från andra centralamerikaner i och med att den har ett lugnt temperament och inte är särskilt aggressiv. Könsmogna par av denna ciklid är mycket toleranta mot ciklider som är i sin egen storlek eller större. Arten är inte särskilt revirhävdande förutom vid lek, och om akvariet är någorlunda stort så går det bra att ha mer än ett par tillsammans. Vid lek förflyttar sig H. nicaraguensis till stränder där det finns gott om klippformationer, där gräver den en grop i en utvald grotta. I gropen lägger sedan honan 100-300 ägg som hanen sedan befruktar, äggen som saknar vidhäftningsförmåga ligger löst i gropen. Honan håller sedan ideligen på och putsar äggen genom att plocka upp dem med munnen och “tugga” på dem för att sedan spotta tillbaka dem i gropen. Äggen kläcks efter ca 3 dygn och ynglen är fritt simmande efter ytterligare 5-6 dygn. Vid lek så är det i första hand honan som tar hand om rom och yngel medan hanen vaktar reviret. Det förekommer dock att honan ensam tar hand om både yngel och revir, även hanen kan ibland ta hela ansvaret för yngel och revir. I Lake Xiloá har H. nicaraguensis ett speciellt förhållande till Parachromis dovii då den ofta hjälper P. dovii föräldrarna att försvara ynglen mot fiskar som bland annat lever av fiskyngel (Cryptoheros nigrofasciatus, Neetroplus nematopus). Vad kan H. nicaraguensis ha för fördel av att fler rovfiskar överlever? En hypotes är att medan P. dovii lever sitt liv vid klippområden så lever H. nicaraguensis över sandbotten och förflyttar sig till klipporna enbart vid lek. Då skulle H. nicaraguensis kunna ha fördel av att fler rovfiskar överlever, eftersom H. nicaraguensis konkurrerar om lekplatserna med C. nigrofasciatus och den mycket aggressiva N. nematopus. Om P. dovii blir talrikare kommer fler yngel av C. nigrofasciatus och N. nematopus att bli uppätna. Bestånden av C. nigrofasciatus och N. nematopus reduceras och konkurrensen om lekplatser blir inte bli lika tuff. Risken att bli byte för P. dovii är inte lika stor för H. nicaraguensis eftersom den till största delen uppehåller sig över sandbotten.

Allmänt

H. nicaraguensis är en mycket färgstark och vacker art, att den dessutom har ett milt temperament och intressant beteende gör den till en juvel i varje akvarium. Det kan nämnas att det finns lokala färgvarianter av H. nicaraguensis bland annat en variant som kallas “orange/piebald” som är nästan helt orangefärgad.