Vad är så ball med fiskar?

[Prayerman]

Varför inte dela med sig lite av varför man fastnat för akvarium. För mig började det med att jag hade ett akvarium när jag gick i mellanstadiet.

Sen hade jag inget förrän jag var 20 år och då tog det bra fart. Bodde då i vänersborg och sattsade stenhårt på växter. Det var själva helhetsintrycket som lockade, mer än fiskarnas beteende.

Sen jag flyttade till habo har jag lagt av med växter eftersom vattnet här är mjukt men med högt ph. Passar bra till Malawi.

Sedan har intresset för fisken ögat med tiden och jag tycker verkligen att ciklider är de coolaste fiskarna att studera.

Tomas

[Prayerman]

*

[Mathias-D]

Jag läste i en sportfisketidning att det var nån kuf som hade en gädda i ett akvarium. Och som 10 åring kan det gå lr ...men min far byggde mig ett 60L med egen lysramp...som jag fyllde med mollys..sen rullde det på till tanganyika.

[davide]

När jag grävde en damm så behövde guldfiskarna något att övervintra i.

Jag tycker fiskarnas beteende är det som lockar med akvarium.

[FI]

Varför startade jag? Det är min storebrors fel. Eller rättare sagt hans mellanstadielärare. Brorsan var den av oss som först blev intresserad, en av hans vikarierande lärare på mellanstadiet ägde en akvarieaffär på orten och tydligen så snackade han en hel del akvariefisk. Det dröjde inte länge innan en klasskompis till brorsan skaffade ett akvarium, brorsan var dit lite då och då och jag följde givetvis med som den jobbiga lillebrorsa jag var... ... och som ni vet så finns det ingen mer smittsam "sjukdom" än just "akvariesjukan". Så jag blev givetvis intresserad jag också.

Och efter en del tjatande så skaffade föräldrarna snart ett akvarium åt oss, och de blev givetvis "smittade" de också och fler kar införskaffades. Och några grannar blev också intresserade och snart var det ett gäng kåkar i den lilla byn där ungarna hade ett gemensamt intresse vilket givetvis bara sporrade det hela ännu mer. Ett smittsamt intresse som sagt.

Då jag sedan flyttade hemifrån så dröjde det inte länge innan jag insåg att jag inte kunde vara utan akvarier, så jag plockade ett kar från föräldrahemmet och detta byttes givetvis snabbt till fler och större kar. Och på den vägen är det.


Vad är det då som får intresset att hålla sig vid liv? Definitivt fiskarnas intressanta beteenden och den stora variation fiskar som finns.
Och akvarier är ju vackra, och hemmet blir liksom lite mer levande med akvarier än om man bara inreder med en massa döda ting som möbler och tavlor osv.

Mvh Fredrik

[StefanL]

Min fars intresse...

Men det dröjde många år efter det att han slutat med sina Tetra...tills jag började med mitt första sällskapsakvarium. Jag har alltid gillat akvarium.

[Mattias Olsson]

Akvarier är rogivande och vackra att titta på. Även folk som inte bryr sig ett skvatt om olika fiskars beteenden och diverse tekniska lösningar fastnar ofta framför akvariet. Hela rummet blir mer levande på något sätt. Samtidigt finns det nog inget värre än ett illa skött akvarium...hu[xx(]

Det där med akvariesjukan känner jag igen...

[Fredrik H.]

Själva frasen "Akvarier är rogivande" är ett stående skämt här i vårt hem. Min fru utropade det gång på gång då hon försökte slita fram alla tänkbara trasor, täcken och handukar då ett 540 sprack i vardagsrummet mitt under pågående söndagsmiddag.

När 40 tropheus dör på 14 dagar är man också lagon "road" ellar roflylld.

Nej rofyllt det är mer åt frimärkssamlarhållet tycker jag...eller så är det jag som aldrig kan låta något stanna vid normala gränser. Akvaristik är för mig en action-hobby och jag blir vansinnigt upphetsad av att titta på, fotogarfera, skriva om eller vara i närheten av ciklider. Den här fotbollen som folk börjat tala om på sistone däremot, känns som ett lugnt och slappt tidsfördriv...

Själv började jag för att min fars arbetskamrat var ciklidimportör på 70-talet.

[malawi_voodoo]

yeah det var adrenalinet som fick mej att börja oxå

Ne morsan o farsan hade malawi å tanganika på 70 å 80-talet å storebrorsan hade ju akvarium och sen när han började med malawi för 10år sedan så var man ju helt fast. "sånna där fiskar vill jag oxå ha", tänkte man. Sen när man bläddrade i böckerna så blev man ju minst sagt facinerad av hur många olika sorters fiskar det finns.

Så när man var 12 började man med ett 45 liters med eldbuk å palletter, de slog ihjäl varandra nästan dirket men kul var det Sen blev det barber å "skit" i ett 80 liters tills man fick råd att köpa en 375a och sina första malawis....

[anli]

[u]60-70 talet: Hade min första lilla akvarium med en sanslös blandning av akvariefiskar. Men barns ögon så var det en spännande liten "värld". Otroligt spännade att få åka till en zooaffär å välja en fisk!
[u]Tidigt 80-talet: Hade ett mellanstort kar med pirajor, ville väll vara häftig i ungkarlslägenheten. Totalt misslyckat hur som helst, luktade rutten torsk i hela lägenheten....
[u]2000: Köpte ett litet 90-liters av grannen för ungarnas skull... fick sen för mig att jag skulle ha "biotoper", men det har spårat ur totalt med det senaste 720 "sällskapskaret".
Gillar personliga fiskar med lite storlek. Fortfarande har jag barnets fascination över akvariet som "mini-värld". I det dagliga livet skall tampas man med trilskande medarbetare, barn, villa m.m. Då är det väldigt skönt att ha de här behändiga burkarna, där man kan låtsas att man har full kontroll... mycket bra mot stress! I arbetslivet förväntas man vet bäst, bestämma och ta rätt beslut... på såna här forum får man börja om från noll och det är skitskönt!

[Hasse_H]

När min pappa kom hem med ett begagnat akvarium i mitten av 70-talet så fastnade jag direkt. Kunde sitta timmar och kolla framför rutan. Tillsammans med en klasskamrat skötte jag också om ett akvarium i skolan och sedan dess sitter intresset kvar och kommer väl göra så, även om det av olika orsaker kan pendla upp o ner.

/Hasse

[Ola]

Min fasters man i Småland hade/har damm så har han ett litet 100l kar för övervintring. Dom enstaka gångerna jag var i småland så satt jag framför hans kar, när det blev finare väder var det rakt ut vid dammen för att leta grodor och ev. fiskar. Jag pratade mkt med honom om fisk.

Tjatade på mamma/pappa att jag ville ha ett akvarium så dom började med att sätta gränsen 100L.
Kommer inte ihåg hur det gick till men efter några veckor hade jag hittat ett 222L alu kar med aluställning i perfekt skick på annons i söndagstidningen. Sedan har det bara rullat på... Men det är f*n att man inte får ha ett 720...

Mvh Ola

[Prayerman]

Det är märkligt, men det är helt enkelt bara så fantastiskt kul med akvarium. Tycker det vore en dröm att ha hur många som helst (med nåt automatiskt vattenbytarsystem). Jag har med tiden börjat bli allt mer intresserad av biotopper.

Förutom själva fiskarna har jag själv ett stort intresse i själva dekorationen. Att göra det snyggt för åskådaren är lite av intresset också. Men nu (till skillnad från förut) vill jag att det skall vara någorlunda likt deras naturliga miljö. Snart plockar jag väl bort lava stenarna från mitt stora kar. Fast de gör sig väldigt bra, så...

[PsyM]

Pelle hette fisken som fick mig att starta med akvarium... jag kan väl ha varit i 6-7 års åldern och mina föräldrar hade ett 375 liters med Tropheus sp "ikola". Efter ett par månader fick farsan syn på ett litet yngel(pelle) som så smånigom hamnade i ett 50 litersakvarie i mitt rum. där växte Pelle upp med sin kruka som gömställe. När Pelle sedan blev fullvuxen och släpptes tillbaka i det stora akvariet, då saknades det något i mitt rum och på den vägen är det!

från Guppies och platys till, Skalarer, Zebraciklider och vidare till malawi mbunas och tanganyika och tropheus =)

[Matz Karlsén]

För mig började det med ett 90-liters som jag härbärgerade mollys, platys, guppys, guramis och en och annan ciklid. Sen skaffade jag ett 45-liters som jag hade ett par sebraciklider i som jag lyckades få yngel av sen var man ju biten! Efter det hade jag ett uppehåll på nästan femton år då jag höll på med burfåglar då främst parakiter och papegojor. Och sedan 95 har jag tagit upp hobbyn igen och har prövat lite olika biotoper i ciklidväg som Tanganyika, Malawi, Sydamerika och Centralamerika. Det finns inget bättre än att besöka en akvarieaffär och studera dom små "liven".