Varför afrikaner?

[deelay]

.

[FI]

För att återgå till grundämnet så kan jag berätta att jag själv tyckte att de malawiciklider mina föräldrar skaffade då jag var yngre var betydligt roligare än t.ex påfåglarna vi hade före dem. Påfåglarna blev rätt sega efter några år och skillnaden mellan sega påfåglar och ettriga malawiciklider var rätt stor om man säger så.
Att jag sedan lessnade på allt detta simmande som malawisarna höll på med och ville tillbaka till lugnet hos de amerikanska arterna har ju inte med saken att göra, det intressanta är ju att även jag som är en inbiten amerika-fantast gillade malawiciklider mer än amerikanarna en gång i tiden. Jepp, så var det. Faktum är att de första fiskarna jag hade då jag skaffade mitt första egna akvarium var just malawiciklider, så visst kan jag förstå att de är populära.
Besattheten av centralamerikanska ciklider kom först då jag skaffade elfenbensciklider och märkte hur kul det var då fiskarna lekte och visade upp sin intressanta yngelvård.

Mina föräldrar har inte gått samma väg som mig, de kör fortfarande med malawi och de har inga som helst planer på att byta till amerikanare. Allt fungerar perfekt, fiskarna leker och förökar sig i stadig takt och ungfiskarna lever och växer upp i samma kar som sina föräldrar och det största problemet med karet är att det har en tendens att bli rejält överbefolkat om man inte byter in fiskar med jämna mellanrum.
När jag hälsar på hemma och kommer dragandes med mina jaguar-problem så suckar de bara och tycker att jag ska byta in dem så att jag slipper alla bekymmer.

Så även om många drar upp färgen så tror jag att enkelheten är en av de största anledningarna till varför man väljer malawi framför amerikanare, detta är åtminstone den bild jag har fått.

Mvh Fredrik Isaksson

[Rickard]

Man kanske skall förtydliga skillnaden mellan mbunas och haplisar. Haplisar är sävligare och mindre aggresiva i stort jämnfört med mbunas. Jag tror att de stora haplisarna har mer gemensamt med amerikanarna än mbunas när det gäller humör och vissa betende.

[Bilbo]

Det är väl så att jag kan erkänna att det är mycket enklare att ha Haplisar, jämfört med att ha ett discuskar med växter. Det är enklare på så sätt att man inte behöver få panik om man missar vattenbytet, man klockar inte andningsfrekvenser (har jag iofs aldrig gjort, men det finns säkert de som gör det), samt att man inte behöver ha huset fult med biologiska vapen (mediciner). Detta är en generaliserad bild av hållandet av discus, och inte det sätt jag höll dem på, men det är enklare med Haplisar. Men det är inget likhetstecken mellan enkelhet och brist på intresse. Jag kan mycket väl tänka mig att ha centraler i framtiden, dock inte Jaguarer, men däremot Nicaraguensis och/eller Salvini. Men just nu trivs jag utmärkt med mina Haplisar, men vad 450-liters kommer att användas till när mitt 600-liters är klart det vet ingen.

[FI]

Jo det kanske är lite fel att sitta och snacka rent generellt om "malawisar" och försöka få in beteendet hos alla hundratals arter i samma beskrivning... Det kan lätt bli missvisande.

Det vore för övrigt kul om någon kunde tipsa om några bra sidor där lite mer ovanliga malawi- och tanganyikaciklider visades upp, gärna rovfiskar. Sidorna får gärna innehålla massor av bilder och insprirerande texter också.
Tips på bra sidor om frontosan skulle också vara kul, det är en art jag länge har varit intresserad av, ni som har frontosor kan väl skriva några rader om hur de är till sättet osv.

Mvh Fredrik Isaksson

[deelay]

En fin sak med malalwi är när man håller dom i större grupper än tex 1+3
som är ganska vanligt men ganska hämmande för deras beteende.
Det är att när tex alla mina fullvuxna P.cf virgatus får testosteron kickar då dansar
5 stora hanar runt i burken o spelar för varandra med alla fenor rakt ut för för att vinna den aktuella honans gunst.Det är ett mycket fint skådespel där dom visar upp sig i alla sin prakt,den känslan att betrakta detta är enorm.Den upplevelsen ser man inte mycket av i en burk där man håller dom 1+3 utav ca 7-8 arter.Så en burk med kanske bara 2 arter med ist 6 par av varje ger en helt annan upplevelse en en så kallad blandburk eller hur man nu ska säga.Det blir en otroligt fin balans i burken.

Om ni har möjlighet så prova det nästa gång ni ska rensa upp i burken,ni kommer inte bli besvikna.

[walle_1]

Jag förstår inte varför alla tar discus som exempel. Är det så att alla som provar på amerikaner testar discus och tror att alla amerikaner är lika och struntar sedan i dom.

Nu ser jag ju genast hur jag själv ser på afrikaner, det är nog lite på samma sätt, att jag har sett vissa arter och drar alla över samma kam. Faktum är att jag var på väg att skaffa några nimbochromis polystigma som sällskap till min jaguar men många ansåg att dom inte skulle klara av det så jag avstod. Anledningen till att jag blev intresserad av dom är att vi matade dom med black mollys på zooaffären. Det är faktiskt en malawiciklid som jag skulle kunna tänka mig att ha. Men ändå inget jag skulle bryta sönder och samman om jag inte skaffade ett kar med dom.

Själv tycker jag att gäddciklider är väldigt intressanta. Totalt orädda och nyfikna på allt som händer. Visst min jaguar och oscar r också nyfikna och VÄLDIGT matglada, men när jag plockar bort täckglaset och stoppar ner näven ¨så blir dom lite misstänksamma och ställer sig och glor på armen. Men inte gäddan, han glider runt handen och inspekterar om det finns någon mat. Senast idag så höll jag löjor mellan fingrarna och han ställde sig på lite håll och pang så högg han fiskarna ur handen på mig. Även räkmix och räkor tar han ur handen. Helt klart favoriten just nu. Ett plus är ju att han inte blir sådär monsterstor, eller en hon är det, ca 20 cm för honor och 25 för hanar. Men nu börjar det här likna amerikareklam-inlägg så det är bäst jag slutar.

[Fredrik H.]

OK Walle. Så vad som är intressant med ciklider är alltså att se dem äta levande fisk? Är det någon sorts våldsunderhållning som du söker? Eller kanske någon sorts hund som äter ur handen? Du får ursäkta mig men det låter lite "Pit Bull syndrom" över det hela.

mvh,

[StefanL]

Om man nu ska ta det ett steg längre...så är det inte, såvitt jag sett, speciellt många ur den äldre akvaristskaran som fascineras av rovfiskarnas beteende genom att hålla dom i akvarier. Det verkar mer vara ett ungdomssyndrom. Tufft och häftigt...coolt och rått...eget och revolutionerande...imponera på polarna med sina aggressiva fiskar...jo...hm.

Jag säger inte att det är fel att gilla dessa fiskar, men deras beteende förskönas ofta i trådar som om det vore något vackert och spännande att se på.
Många fiskar är snygga, men deras beteende gör att jag väljer att avstå från att investera i ett akvarium för dessa arter.

(Nu får jag alldeles säkert se på rovdjursskribenter som kommer att jaga mig som sitt villebråd...*s*)

[So]

Visst är det intressant att se en rovfisk jaga och äta sitt byte! En naturlig instinkt, presenterad och genomförd framför våra privilegierade ögon. Den akvarist som förnekar det brottas nog med andra frågor än vad som är spännande att ha som akvariefisk.
Likväl är den akvarist blind som inte ser skönheten i en Geophagus ”familj” söka mat genom sanden eller dela yngelvård, missar den känsla som en grupp Tropheus förmedlar genom sin sociala rangordning eller inte ser mer än en fladdrande, störig fisk i den febrilt uppvaktande Ophthalmotilapia ventralis hanen när han försöker locka en hona till sin klippa.

Att ha akvarie med ciklider handlar om en känsla! Alltid svårt att beskriva, men aldrig banalt eller rationellt!

Att se en diskus ge föda åt sin avkomma genom att tillhandahålla mat på sin egen kropp ger mig välbehagliga rysningar av förundran! Att se en munruvande afrikan med en ”osynlig” signal få alla yngel att söka skydd i sin mun får mig att undra vad vi egentligen vet om någonting!? Att se en centralare valla en ”okontrollerbar” svärm av yngel genom faror dom första dagarna i livet får mig att undra varför jag bor i en stad…

Om färg och fart är det du ser: titta och njut! Om du ser något mer så vårda den känslan ömt!
Döm inte den ena, köp ett akvarie till!
Alla måste faktiskt inte förstå!

[Rickard]

Tack för den So. Du träffa mitt i prick.

Jag håller enbart på med stora rovhaplisar och det FI skrev i CB om hans andledning till att hålla på med dessa fiska stämmer med mig, jag tycker inte att det är något pitbull syndrom över det utan det handlar om att man får se att fiskarna försöker lösa sina problem på olika sätt, samt det är på nått sätt en uppvisning i kraft när dom "slår" till.

ps. Jag är 36 år

[GoSatta]

citat:
Om man nu ska ta det ett steg längre...så är det inte, såvitt jag sett, speciellt många ur den äldre akvaristskaran som fascineras av rovfiskarnas beteende genom att hålla dom i akvarier. Det verkar mer vara ett ungdomssyndrom. Tufft och häftigt...coolt och rått...eget och revolutionerande...imponera på polarna med sina aggressiva fiskar...jo...hm.

Det där va väl lite att ta i? Gäller det även folk som håller tetror? pansarmalar? diskus? apistogrammas? eller andra mindre rovfiskar? Dom alra flesta fiskarna vi håller i akvarium är ju rätt så utpräglade rovfiskar och det har ju knappast något med storlek att göra. Sen att enbart försköna just "jakten" kanske är ett "ungdomssyndrom" men inte hållandet av rovfiskar för isåfall känns det nu jobbigt att bli äldre om jag i framtiden enbart ska hålla växtätande fiskar =)

[walle_1]

citat:OK Walle. Så vad som är intressant med ciklider är alltså att se dem äta levande fisk? Är det någon sorts våldsunderhållning som du söker? Eller kanske någon sorts hund som äter ur handen? Du får ursäkta mig men det låter lite "Pit Bull syndrom" över det hela.

Nja va? det är väl knappast våldsunderhållning jag söker. Skulle det vara det så kan jag väl bara slå på vilken film som helst. Och JA det är intressant att se fiskar jaga och äta andra fiskar. Det är ju precis som i naturen och varför skulle det vara mindre intressant än fiskar som plockar i sanden eller äter växter? Jag personligen tycker att rovfiskar har absolut det intressantaste ätbeteendet. Men det är jag det, andra tycker annorlunda och det respekterar jag. men det verkar inte du göra, bara för man gillar rovfiskar så är man en barnunge som gillar slakt. Jag fiskar mycket på min fritid och det gör att man blir intresserade av abborrens och gäddans slagkraft och tveklöshet när de hugger. Men när en mört t.ex. tar tag i masken och smårycker är det inte samma sak enligt mig, ingen känsla att få upp en liten (eller stor) mört tycker jag. Det är en av anlednignarna till att jag gillar rovfisk, dom är betydligt intressantare i naturen än andra fiskar enligt mig.

Bara för att alla inte tycker som dig så måste det ju inte vara fel. vad är det för fel med orädda fiskar? Vissa gillar skygga fiskar för då blir det intressant när dom väl vågar sig fram, men själv tycker jag det är mycket roligare med fiskar som vågar ta för sig. Det är min syn på saken.

citat:så är det inte, såvitt jag sett, speciellt många ur den äldre akvaristskaran som fascineras av rovfiskarnas beteende genom att hålla dom i akvarier. Det verkar mer vara ett ungdomssyndrom. Tufft och häftigt...coolt och rått...eget och revolutionerande...imponera på polarna med sina aggressiva fiskar...jo...hm.

Jag säger inte att det är fel att gilla dessa fiskar, men deras beteende förskönas ofta i trådar som om det vore något vackert och spännande att se på.
Många fiskar är snygga, men deras beteende gör att jag väljer att avstå från att investera i ett akvarium för dessa arter.

Det finns nog mycket äldre som håller rovfiskar också. En stor anledning (tror jag) är att rovfiskar kan ofta kräva mer specialiserad mat än andra fiskar, vilket gör att det blir för jobbigt att hålla dom. Jag tycker det är kul att mixtra lite med karet så man får fisken att verkligen trivas och visa sitt naturliga beteende.

Och, vad är det för fel med att tycka rovfiskarnas jakt är intressant? Det är väldigt spännande att se på kan jag säga.

Sen om folk tycker att det är synd om fisken som blir uppäten så kan jag ju bara säga att det händer ju också i naturen. Och är det inte lika synd om mygglarverna eller mysisen eller räkorna att ligga ihopklupad som en isbit? Tycker inte att det är något bättre isåfall. Och växter är ju en levande organism det med, är det rätt att stoppa ner växter bara för att dom ska bli uppäten, dom har ju inte en chans att försvara sig. Jag tycker att det är alldeles naturligt alltihop, tycker man synd om "maten" eftersom den inte kan komma undan så ska man inte ha akvarium.

[FI]

citat:Ursprungligen skickat av Tricella

Om man nu ska ta det ett steg längre...så är det inte, såvitt jag sett, speciellt många ur den äldre akvaristskaran som fascineras av rovfiskarnas beteende genom att hålla dom i akvarier. Det verkar mer vara ett ungdomssyndrom. Tufft och häftigt...coolt och rått...eget och revolutionerande...imponera på polarna med sina aggressiva fiskar...jo...hm.

Grövsta generaliseringen någonsin på forumet...

Anledningen till att jag gillar rovfiskar är att jag tycker mig se att de visar upp en högre nivå av intelligens än andra fiskar, de ser ett problem, funderar ut hur de ska lösa det och ser sedan till att lösa det. Jag gillar inte då jakten tar slut och då bytet blir uppätet, för mig så är det själva jakten som är intressant, det är spänningen i själva jakten och uppfinnigsrikedomen fiskarna visar upp som jag intresserar mig av. Pirayor och liknande fiskar har jag aldrig intresserat mig av eftersom de inte visar upp någon jakt, de bara hugger, de äter foderfiskar som om de vore pellets och då är det enligt mig lika kul att mata med pellets. Men rovfiskar som smyger på sina byten, som missar många försök pga bytesfisken är för smart eller för snabb men som sedan kommer på nya mer revolutionernande jakttekniker och slutligen överlistar bytet är otroligt intressant att få bevittna.
Att rovfiskar dessutom tillåts använda fler av sina naturliga beteenden än "vanliga" fiskar gör givetvis att man uppskattar fiskarna ännu lite mer. Pellets, räkmix och oxhjärta är säkert gott men fiskarna får ju inte direkt använda sina naturliga beteenden för att få tag på födan. Tänk er att ni som har malawiciklider skulle kunna ge era fiskar möjligheten att beta på algmattor och att fånga kräftdjur och liknande, skulle inte ni tycka att detta var mer intressant än att de gnager på en bit räkmix eller tuggar i sig en stenhård pellets?

Ju tydligare fiskarnas naturliga beteenden kan bli i karet ju intressantare tycker jag att de är. En corydorasmal som silar sanden genom gälarna i jakt på mat är t.ex betydligt mer intressant än en discus som glufsar i sig en bit oxhjärta... och en jaguarciklid som smyger på ett byte precis som i naturen är betydligt mer intressant än en annan valfri ciklid som bara tillåts äta räkmix eller stenhårda pellets.

Så fort man tillför saker som i grunden är onaturliga för fiskarna så rycks de bort från sin illusion av att känna sig "hemma" och man märker tydligt att fiskarna beter sig på ett "tillverkat" sätt istället för att bete sig naturligt. Visst kan det vara kul att fiskarna tigger som hundar så fort man närmar sig akvariet och att de dessutom är matglada och snabbt plockar i sig sin dos pellets eller räkmix... men att se en rovfisk helt och hållet glömma bort världen utanför karet och bara hänge sig åt sin jakt och sin plan om att överlista sitt byte och att verkligen se att deras annars så undanskuffade naturliga beteenden tittar fram är enligt mig en oslagbar syn. Jaguarcikliden visar t.ex upp en helt annorlunda färgteckning(lite kamouflageaktig) då den jagar än då den inte jagar och denna färgteckning syns BARA då den jagar och visar sig aldrig om den aldrig tillåts jaga.

Jag vet inte om jag fick fram något vettigt med detta inlägg men huvudsaken är i alla fall att det finns saker som är intressanta med rovfiskar och att intresset inte grundar sig i de saker som du Tricella räknade upp. Jag är för övrigt helt övertygad om att även du skulle tycka att det var intressant att se en jaguarciklid, gäddciklid eller någon annan "ambushpredator" jaga, du vet bara inte om det än.

Mvh Fredrik Isaksson

[Fredrik H.]

Jag gillar rovfisk och deras jakt är mycket intressant. Jag har ju fullt av fovfiskar så jag har visst förståelse för att man vill ha sådana.

Jag reagerade bara när du sade att "N. polystigma faktsikt var den enda Malawicikliden som du kunde tänka dig att ha" Det lät som att rovfiskbeteendet var det enda som kunde te sig intressant. Man blir ibland lite orolig när man kollar in vissa amerikanska siter där det visas närbilder på olika bett som fiskar har gett varandra. Deras fiskar ska helst heta något med "Terror" eller "Devil" och siterna döper man till "Real cichlids dont eat quiche" osv, enligt mig ett ofattbart fjanteri.

Vad som händer på Amerikanska siter ska förstås inte gå ut över dig Walle så sorry, jag tror säkert att du är intresserad av annat än slakt. Observera också att jag inte har påstått att det skulle ha något med ålder att göra.

mvh,