Bukvattensotträsket?

[Bilbo]

(Tillspetsat men ändå seriöst)

När man läser om sjukdomar på malawi eller tropheus är det alltid någon som säger att det kan vara "bukvattensot" eller lite familjärt bara "soten". Finns det någon egentlig förklaring på vad bukvattensot är, eller är det bara ett samlingsnamn på alla oförklarliga sjukdomar på dessa fiskar. Jag tror det senare.
Tyvärr verkar detta ha spridit sig även till andra fiskgrupper. Om man läser på andra sidor som inte är ciklidspecialiserade kan man se att även guramis, guppy, svärdbärare och diverse tetror får bukvattensot, denna diagnos ställs glatt av många när de inte kan tala om vad det är för sjukdom det frågas om.
Jag tycker vi skall klassificera om det här med sjukdomar på fisk till följande typer:

• Vita prick (ej dödligt)
• Fenröta (ej dödligt)
• Bukvattensot (allt som är dödligt)

Finns det någon här på forumet som egentlligen kan tala om vad det är?
Jag vet att vissa medlemmar laggt ned lite tid på att ta reda på lite fakta, snälla dela med er.

[Johan]

citerat från zoopets sjukdoms sida

Bukvattensot
Symptom: Bukvattensot drabbar i huvudsak de munruvande cikliderna från Malawi- och Tanganyikasjöarna. Den orsakas av en flagellat som sannolikt finns naturligt i fiskarnas tarmsystem. När fisken utsätts för stress orkar inte fiskens immunförsvar hålla emot och den blir sjuk. Stadium 1 - matvägran, stadium 2 - fisken verkar "hosta", stadium 3 - tunn sytrådsliknande avföring, stadium 4 - fisken svullnar upp och dör (oftast dör de före stadium 4). Smittar men ganska långsamt.
Åtgärd: Ganska lättbotad sjukdom i de första stadierna. Medicinera med 40% emtrylvet -metronidazol (5 ml - 100 L akvarievatten) som kan köpas genom veterinär. Eventuellt kan medicineringen upprepas efter 3-4 dagar. Vid svåra fall kombinera denna medicinering med Nifurpirinol (se bakteriell fenröta).

[Bilbo]

Jo, jag har också läst det!
Det jag menar är att även kunniga akvarister väldigt snabbt, och utan att ha fått någon egentlig beskrivning av symptomen, diagnosticerar i stort sett allt som bukvattensot.

[Johan]

bukvatten är bukvatten vaför klassa något annat som det. då förvirra man ännu mer. bättre att hänvisa till tex zoopet där de kan läsa vad det är, bland andra sjukdomar. varför klassa tex nån parasit på huden som skulle kunna vara dödlig som bukvatten sot. det verkar ologiskt

[Bilbo]

Som jag skrev, så var det lite tillspetsat!!!
Men är det ingen annan än jag som undrar om de "webbdiagnoser" som ställs i parti och minut till höger och vänster verkligen är Bukvattensot så är denna diskussion överflödig! I sådana fall är det väl bara att bita ihop och själv börja skylla oförklarliga dödsfall på "soten", och inse att detta är en sanning som inte kan ifrågasättas.

[Fredrik H.]

Jag håller med dig Magnus men jag har helt slutat bry mig om det. Det betyder ju förstås inte att jag själv har börjat diagnostisera "bukvatten" till höger och vänster.

Jag svälter mina fiskar och byter extra mycket vatten när något verkar fel och möjligen har jag haft tur, men det har fungerat i samtliga fall. Det är givetvis också en god idé att flytta om lite stenar och individer om fiskarna stressar varandra. Jag har visserligen blivit av med fisk då och då men det verkar vara under helt kontrollerade former. En demasoni hona svällde upp till en boll men det var för att jag matade hennes nyspottade yngel så ivrigt och lade inte märke till att hon låg och var sjuk. Hade jag annars börjat svälta henne i tid när jag såg att hon spottade så hade jag säkert klarat henne med. Mina troffar har då och då vit trådlik avföring och då måste något i karet ändras för att skydda den utsatte. I vissa fall måste man helt avlägsna fisken i fråga och bygga om lite innan man återinsätter den. Ibland stryker den med ibland inte. Jag har nog förlorat en 7-8 troffar men tror inte att de hade gått att rädda med medicinering.

Vart vill jag komma med detta pladder? Jo att jag tror inte att diagnostiserandet är så himla viktigt faktiskt. Flertalet av fiskarnas sjukdomar (eller om det oftast är en och samma) verkar uppstå på grund av ungefär samma saker. Övermatning, fel mat, dåligt vatten, stress, stryk, införda parasiter. Jag tycker att svält, extra vattenbyten och uppmärksamhet beträffande mobbning verkar vara bra åtgärder till samtliga (möjligen parasiter undantaget).

mvh,

[StefanL]

Jag håller med Fredrik H.
Var observanta på era fiskar och deras beteenden. Agera i tid med rätt behandling som i slutändan kan spara liv. Väldigt bra tips och alternativ till det annars så snabbt nedskrivna "medicinera" förslagen!

Jag märkte i tid att en Maingano hona fick rejält med stryk av alpha hanen och hon såg döende ut innan jag plockade ut henne och lät henne gå i ett eget 16 liters akvarium som jag egentligen har till första-stadie-yngel. Hon har nu repat sig enormt på en vecka och hennes fenor har börjat växa ut igen.

Jag har en specialgjord "ficka" i min frigolitbakgrund som är gjord på högkanten närmast täckglaset där jagade och mobbade fiskar finner sin tillflyktsort. Nu räcker den ibland inte till för att de ska kunna stressa ned ordentligt och då är endast alternativet att "plocka ut" kvar.

Det jag gjorde var att plocka ut honan, täta vattenbyten samt att möblera om i karet. Aggressionen har lagt sig hos alpha hanen och hela akvariet är i harmoni.
Det återstår dock att se hur det går för den förut så skadade honan att återförenas med sin grupp, men om jag gör det rätt så skall det inte vara några större problem.

[Ante]

jag har sett att mina Ikolayngel har lite vitaktig och lång avföring men dom äter och växer så det knakar så jag har inte gjort någon affär av det.
det är inte hela tiden heller utan bara ibland och jag undrar om det kan bero på att dom äter även annat i burken, alger osv. som ibland gör att avföringen förändras.
jag tänker då inte medecinera fiskar som ser friska ut och äter och växer hela tiden.

[Fredrik H.]

Det låter kanske lite konstigt när jag skriver "svält" sådär. Vad jag menar med det är att så fort en fisk har trådaktig avföring eller tar in mat och spottar ut den igen, eller verkar "hosta", så slutar jag att mata och börjar byta vatten ca. var tredje dag. Att symtomen bara rör en enda fisk spelar ingen roll utan resten av karet mår iregel bra av samma behandling. Jag inbillar mig att detta liksom rensar och tömmer fisken. Sedan efter kanske en vecka så börjar jag mata väldigt sparsamt med nogot flingfoder för att sakta köra igång tarmarna igen. Slutligen är jag tillbaka på räkmix i ganska rikliga mängder.

För övrigt så är det ungefär samma behandling som jag ger mig själv om jag blir dålig i magen. Det slutar dock sällan med räkmix för egen del.

mvh,

[Hank]

citatet slutar dock sällan med räkmix för egen del

.....men det händer eller.....

[Bilbo]

Räkmix kanske är bättre än Novalucol .

Det var ungefär hit jag ville komma i denna diskussion, det kanska är bättre att man kommer med konstruktiva åtgärdsförslag, istället för att konstatera "soten" så fort en fisk får vit avföring.
Detta är ju huvudsakligen ett Malawi och Tropheusproblem, men samma problem finns hos discusförståsigpåare, som diagnosticerar gälparasiter, så fort en fisk uppför sig konstigt. Då jag hade discus gick jag på detta, och medicinerade ganska flitigt i början, senare medicinerade jag inte alls trots att de ibland kliade sig på rötter och andades lite häftigt, men de var friska och fina fiskar ändå.

[alie]

Värre än "webdiagnoerna" är väl nästan att många tror att det går att årgärda fiskarnas sjukdomar med en massa medel istället för att justera mängd mat, vattenvärden och skötsel. I med lite gifter så kan man fortsätta på samma sätt sen, ungefär. När man läser på Zoopet får man uppfattningen att det går åt en hemskans massa svampdödande medel och "algen killer" osv osv. Jag har funderat på vad som händer i vår svenska natur när alla dessa medel kommer ut i avloppet efter vattenbyte sen. Finns det några undersökningar på detta? Eller märks det kanske inte när allt kommer omkring?