Rapport från möte om invasiva arter på Naturvårdsverket

[Kjell Fohrman]

Hur fick ni reda på att mötet skulle hållas?

Jag minns faktikst inte hur jag fick reda på det (minnet är bra men kort). Kanske var det via Zoorf, kanske via SARF, kanske fick jag ett mail från myndigheten ifråga. Jag har ju varit på diverse myndighetsmöten tidigare så jag blir ofta informerad av dom även om jag varken representerar en branschorganisation eller en en hobbyorgansiation (dessa kan anmäla sig till myndigheterna om att de vill ha information).

Det är nog helt enkelt som så att att om man är intresserad av dessa frågor så håller man ögonen öppna för vad som är på gång.

[Erik Österlund]

Visst skulle det vara bra om alla gjorde det dom skulle men det känns som att "någon" måste ta pucken och driva frågan. Om det inte finns något konkret att ta på så blir det inte intressant. Jag tror inte att föreningar och andra hobbyverksamheter vet hur de kan bidra, de måste få en konkret förfrågan. Om man som förening inte är ansluten till SARF så tror jag inte att frågan ens tas upp, är man medlem kanske man tror att SARF sköter snacket så att säga?

Är det ens ett hot värt att lägga tid och energi på? Jag frågar för att jag har svårt att göra den bedömningen själv.

Anledningen till att jag frågar och deltar i "diskussionen" är för att jag undrar, absolut inget illa ment åt något håll

[Kjell Fohrman]

Visst skulle det vara bra om alla gjorde det dom skulle men det känns som att "någon" måste ta pucken och driva frågan. Om det inte finns något konkret att ta på så blir det inte intressant. Jag tror inte att föreningar och andra hobbyverksamheter vet hur de kan bidra, de måste få en konkret förfrågan. Om man som förening inte är ansluten till SARF så tror jag inte att frågan ens tas upp, är man medlem kanske man tror att SARF sköter snacket så att säga?

Är det ens ett hot värt att lägga tid och energi på? Jag frågar för att jag har svårt att göra den bedömningen själv.

Anledningen till att jag frågar och deltar i "diskussionen" är för att jag undrar, absolut inget illa ment åt något håll

Och denna "någon" är ju branschen samt hobbyorganisationerna - dvs t.ex. NCS. Det kan aldrig hänga på att enskilda individer skall göra något - de kan på sin höjd pusha på föreningarna. Och sedan när föreningarna slutar med att sitta och drömma under sin korkek och börjar agera så måste de självklart också börja pusha på att medlemmarna måste engagera sig.

Om just detta är ett hot kan diskuteras och svaret vet vi först efteråt men det finns många hot som hela tiden dyker upp och eftersom de bemöts väldigt dåligt så kommer de till slut att innebära att vi inte har någon hobby längre, men just vad som blir "droppen" som dödade akvariehobbyn det vet vi inte. Kanske blir det frågan om invasiva arter, kanske blir det djurrättsorgansiationerna, kanske blir det det som hände på "Convention on Biological Diversity" i Sydkorea i början av oktober, kanske blir det något annat.

Oavsett vilket så krävs det att föreningarna lägger upp en handlingsplan samt "läser in" fakta så att man skaffar sig en bas för att bemöta de angrepp som kommer i framtiden.

[Erik Österlund]

Det som är problemet är väl att få folk att engagera sig då föreningar bygger just på att privatpersoner ska ta av sin fritid och jobba utan ersättning. Det går ju knappt att få tag i folk som kan göra något för föreningen..

Branschen däremot har ju ett ekonomiskt incitament, så att peka finger åt föreningarna känns som ett rätt märkligt resonemang tycker jag. Säkert så raljerar du lite i din beskrivning om korkeken men ändå.

Vad gör "branschen" då? Väntar på att deras levebröd ska glida ur händerna? Det gäller ju som sagt inte bara akvariefiskar utan zookedjorna lär ju få leva på att sälja katt- och hundmat hädanefter. Men det kanske är där de tjänar sina pengar så varför bry sig?

Vad diskuterades i Sydkorea för något då?

[Kjell Fohrman]

Det som är problemet är väl att få folk att engagera sig då föreningar bygger just på att privatpersoner ska ta av sin fritid och jobba utan ersättning. Det går ju knappt att få tag i folk som kan göra något för föreningen..

Så har det alltid varit och man har tid om man vill ta sig tid och tycker att frågan är tillräckligt viktig. Men för att vara elak så handlar ju hobbyn idag mest om att arrangera auktioner.

Branschen däremot har ju ett ekonomiskt incitament, så att peka finger åt föreningarna känns som ett rätt märkligt resonemang tycker jag. Säkert så raljerar du lite i din beskrivning om korkeken men ändå.

Vad gör "branschen" då? Väntar på att deras levebröd ska glida ur händerna? Det gäller ju som sagt inte bara akvariefiskar utan zookedjorna lär ju få leva på att sälja katt- och hundmat hädanefter. Men det kanske är där de tjänar sina pengar så varför bry sig?

Branschen i Sverige är rätt dålig men de ställer i alla fall upp på de myndighetsmöten som arrangeras och svarar utförligt poch välgrundat på alla remissförslag som kommer. Dock de skulle säkert kunna göra mer men de djurcentrerade affärerna är väl de som är minst intresserade av att pusha branschen. Som jag nämnde ovan så är t.ex. färre än 10% av de affärer/grossiter som importerar fisk medlemmar i OFI.
Dock att kritisera branschen blir dock rätt meningslöst att göra på hobbyhemsidor - det finns andra sätt att göra det på. Om det nu vore så att branschen inte gjorde något (vilket är fel) så tycker du uppenbarligen inte att föreningarna heller skall göra något, eller?

Vad som hände i Sydkorea har jag bara läst en rapport om (som jag inte vet om den var offentlig) och eftersom jag inte var där eller har pratat med någon var där så är jag inte insatt - men någon som är bättre insatt kan gärna ta upp detta möte. Detta är annars något som man borde utreda och diskutera i en arbetsgrupp för husdjursföreningar.

[Erik Österlund]

Nej jag tycker att föreningar ska bidra men som du själv sa så kan man inte lägga ansvaret på enskilda individer och det gör man ju indirekt i en förening eftersom föreningen består av människor som gör detta på sin fritid. Som branschorganisation har man detta som yrke och levebröd, det är rätt stor skillnad i de resurser som kan tillsättas då.

Det är ju som sagt ingen idé att sitta och gnälla över att någon annan borde göra mer utan vi får försöka fokusera på det vi kan göra. Det blir dock lite olyckligt att vi inte kan samordna alla våra krafter åt ett håll utan det blir någon form av spretigt försvar som förhoppningsvis vill samma sak. Och personligen vet jag som sagt inte ens vad jag ska kunna bidra med

[Banderad]

Jag försöker som ordförande hålla ögonen öppna, men min tid har tyvärr under de här åren främst gått till att försöka få ihop en styrelse överhuvudtaget till NCS i framtiden. Utan det kommer föreningen inte finnas i framtiden, så enkelt är det. Mina rop i CB och här på forumet ger inte särskilt många svar, vilket lite tyder på att folk inte vill arrangera sig ideellt. Hobbyn är i fara, jag skrev i veckan på SDS facebooksida (pilgiftsgrodor) att vi som har tropiska djur som husdjur borde samarbeta och höras som en röst, om vi överhuvudtaget ska ha en chans. Många har gillat, ingen kommenterat. Vilket är lite typiskt. Det vore nog bra med en gemensam strategi, tyvärr ska jag säga att min ork är slut och detta är min sista period som ordförande i NCS.

/Jocke

[Erik Österlund]

Det är astråkigt Jocke men det är ju tyvärr så det är.

Just i den här frågan tror jag att det är ännu svårare att få några som lägger tid eftersom det känns väldigt diffust om det är ett hot och vad man i så fall kan göra åt det. Dessutom känns det som att dom få som är insatta i det hela (Kjell i den här tråden) inte direkt berättar något som gör det mer begripligt. Snarare känns det som att den lilla glöd jag hade inledningsvis försvann när det mer började handla om hur dåliga alla föreningar (och då framförallt ncs) är på att göra något. VAD ska göras?

Självklart är det bättre att ta det vid sittande bord men jag är inte beredd (eller kanske inte ens välkommen) att åka till Jonsered för att få reda på vad jag kan bidra med. Jag känner mig osäker på syftet med hela diskussionen så här i efterhand. Jag menar, vi är ju på samma sida ändå känns det som att diskussionen riktar sig mer åt att anklaga att ingen har gjort något snarare än att "samla trupperna". Jag har varken kunskap, tid eller lust att sitta och plöja byråkratiska texter för att skaffa mig kunskapen. Jag har inte jobbat hela mitt liv inom zoohandel och akvaristik. Om inte min utsträckta hand är värd något pga min okunskap så lär det ju inte bli många extra mantimmar från annat håll heller för att jobba för vår sak. Det är förmodligen rätt få i den här föreningen som är så pass insatta som Kjell om det nu är det som krävs.

Jaja, jag gjorde en ansträngning för att förstå iaf, jag förstod ingenting och det kan ju antingen bero på att jag är korkad eller också på att det inte var meningen att jag skulle förstå något. Det kanske gick ut på att berätta om hur bra det var förr när fler var intresserade/hade möjlighet att engagera sig ideellt i föreningar och andra sammanhang, jag vet inte..

Hur som helst lycka till, jag röstar på er som jobbar för vår sak!

Går det åt helvete med den här hobbyn får jag väl börja virka eller nåt..

[Erik Åhlander]

Några kompletteringar. Jag fick reda på mötet därför att Kjell berättade om det i någon tråd. Den inbjudan som gått ut till Riksmuseet hade inte nått mig. SARF hade inte fått någon inbjudan - men var välkomna. Genom att jag närvarade kanske SARF får en inbjudan nästa gång...

Invasiva arter är ett hot mot hobbyn i sig! Att man (=?) idag räknar invasiva arter som det största enskilda hotet mot biodiversiteten lärde jag mig först på detta möte (fast i en paus). Introducerade exotiska arter skulle (om det är sant) alltså utrota fler arter än till exempel avverkningen av regnskog. Jag har svårt att tro det, men fullt möjligt! När alltså guldfisk, tilapia, guppy och svärdbärare sprids i tropikerna utrotas fiskarter vilket är illa. Men det gör dessutom att fisk som kanske skulle varit idealiska akvariefiskar aldrig får sin chans att bli akvariefisk. När de internationella överenskommelserna om biodiversitet försvårar hobbyn kanske det inte bara är negativt, och mötena är inte nödvöndigtvis fiender till hobbyn utan bara en konsekvens av att det är så lätt att flytta varor och människor runt jorden. Alltså samma skäl som gör att vi kan få tag på en massa spännande fisk. Det är komplicerat detta, både biologiskt, juridiskt, politiskt och moraliskt.

Kjell har lyckligtvis fel på en punkt. Som klimatet ser ut än så länge så kan inte några rent tropiska arter etablera sig i inom EUs territorium (med undantag för Franska Guyana, men det räknas som "randområde" tror jag det heter, och det ingick inte i den aktuella EU-bestämmelsen - åtminstone inte i det tidigare förslag som jag läst). Detta gäller troligen även de flesta subtropiska arter. Ett annat undantag är varma källor och kylvatten - men det uppfattas nog inte som ett bekymmer. Den enda "riktiga" akvariefisk som jag känner till som verkligen lyckats etablera sig i Europa är en cichlid i Portugal och Spanien. Det är en Australheros-art, men oklart vilken. Gissningsvis kommer den från norra Argentina och smet ur något akvarium för mer än 50 år sedan. Sedan finns arter som hållits som akvariefisk någon gång men som sannolikt spridits på annat sätt. Dit hör en del arter från Nordamerika samt den tempererade delen av Asien. Vill vi ta ansvar som akvarister bör vi kanske undvika att hålla "kallvattensarter", möjligen med undantag för de inhemska - men även de sistnämnda kan utgöra ett hot mot biodiversiteten om de råkar komma ut på fel ställe.

Ett positivt resultat av mötet var att SARF etablerade kontakt med burfågelfolket. Meningen är att upprätta ett nätverk även med herpetologer, smågnagarföreningar etc.

Slutligen när det gäller vad som bestämdes/diskuterades i Korea i oktober, så har jag inte hunnit läsa in mig på det än.

[Spangberg]

Måste bara inflika att frågan har lagts fram till styrelsen i svenska dendrobatisälskapet fast på forumet.
Då vi är ett ganska sammansvetsat gäng så är vi tyvärr försvinnande få i sammanhanget.
Men tror att även (vi) vill få våran röst hörd.
Problemet är nog mest på vilket sätt det ska ske.

[Erik Österlund]

Mycket bra inlägg Erik!

[Kjell Fohrman]

Jag försöker som ordförande hålla ögonen öppna, men min tid har tyvärr under de här åren främst gått till att försöka få ihop en styrelse överhuvudtaget till NCS i framtiden. Utan det kommer föreningen inte finnas i framtiden, så enkelt är det. Mina rop i CB och här på forumet ger inte särskilt många svar, vilket lite tyder på att folk inte vill arrangera sig ideellt. Hobbyn är i fara, jag skrev i veckan på SDS facebooksida (pilgiftsgrodor) att vi som har tropiska djur som husdjur borde samarbeta och höras som en röst, om vi överhuvudtaget ska ha en chans. Många har gillat, ingen kommenterat. Vilket är lite typiskt. Det vore nog bra med en gemensam strategi, tyvärr ska jag säga att min ork är slut och detta är min sista period som ordförande i NCS.

/Jocke

Kan helt hålla med dig om att det är svårt att få folk att engagera sig ideellt idag även om det definitivt inte var så mycket lättare förr. Vad som förändrats är kanske snarare att vissa typer av jobb som sker mer i det fördolda är det svårare att engagera folk till att göra - det som folk vill göra är sådant som ger en massa ryggdunkningar och "gilla"-kommentarer.
Dock så har ju också en styrelses jobb förändrats rätt mycket - den NCS-styrelse jag satt i för drygt 10 år sedan hade definitivt mycket mer att göra än dagens, och den styrelse jag satt i gjorde bara en bråkdel som den styrelse gjorde som satt 10 år före mig så tiderna förändras och också en styrelses uppgift och en av de viktigaste (egentligen den viktigaste) är idag att jobba "med" myndigheterna för att vi skall ha någon akvariehobby kvar.

Om din ork är slut så tycker jag att du gör helt rätt som avgår - men det är ju en styrelse med många medlemmar och nu har ju uppenbarligen Erik (SARF) tagit initiativet till att dra igång en samordning med andra hobbyorgansiationer och då skall ni definitivt haka på - någon i styrelsen borde ju kunna ha tid.

[Kjell Fohrman]

Just i den här frågan tror jag att det är ännu svårare att få några som lägger tid eftersom det känns väldigt diffust om det är ett hot och vad man i så fall kan göra åt det. Dessutom känns det som att dom få som är insatta i det hela (Kjell i den här tråden) inte direkt berättar något som gör det mer begripligt. Snarare känns det som att den lilla glöd jag hade inledningsvis försvann när det mer började handla om hur dåliga alla föreningar (och då framförallt ncs) är på att göra något. VAD ska göras?.

Vad som kommer att hända är diffust och ingen vet - jag räknade tidigare upp några aktuella problem men det kan lika förbaskat bli något helt annat. T.ex. gick det "över en natt" när importen av vildfångade fåglar till EU "förbjöds" med argumentet att minska risken för spridning av fågelinfluensan!!!!! (detta trots att det aldrig hänt att någon människa blivit smittad med fågelinfluensa av en tropisk fågel).
Så som jag tidigare har nämnt i tråden så handlar det inte om att ensidigt rikta in förvsvaret mot en av dessa frågor utan att samla in fakta och information som kan utgöra en bas för att bemöta alla de problem som kan dyka upp. Detta bör göras organiserat och då är ju Eriks initiativ med kontakt med andra hobbyorgansiationer väldigt positivt och där borde NCS också gå med. Tydligen har det även skett något liknande i Finland.

Självklart är det bättre att ta det vid sittande bord men jag är inte beredd (eller kanske inte ens välkommen) att åka till Jonsered för att få reda på vad jag kan bidra med. Jag känner mig osäker på syftet med hela diskussionen så här i efterhand. Jag menar, vi är ju på samma sida ändå känns det som att diskussionen riktar sig mer åt att anklaga att ingen har gjort något snarare än att "samla trupperna". Jag har varken kunskap, tid eller lust att sitta och plöja byråkratiska texter för att skaffa mig kunskapen. Jag har inte jobbat hela mitt liv inom zoohandel och akvaristik. Om inte min utsträckta hand är värd något pga min okunskap så lär det ju inte bli många extra mantimmar från annat håll heller för att jobba för vår sak. Det är förmodligen rätt få i den här föreningen som är så pass insatta som Kjell om det nu är det som krävs.

Alla kan göra nytta bara viljan finns och om man är flera så har man olika erfarenheter och kan bidra på olika sätt. Men om bara du och jag satte oss ner i Jonsered (eller vara vi nu skulle göra det) så skulle det säkert inte leda någonstans. Det krävs en betydligt större bredd.

[Kjell Fohrman]

Några kompletteringar. Jag fick reda på mötet därför att Kjell berättade om det i någon tråd. Den inbjudan som gått ut till Riksmuseet hade inte nått mig. SARF hade inte fått någon inbjudan - men var välkomna. Genom att jag närvarade kanske SARF får en inbjudan nästa gång....

Aj då och jag som trodde att jag fick tipset av SARF - nåväl strunt samma

Invasiva arter är ett hot mot hobbyn i sig! Att man (=?) idag räknar invasiva arter som det största enskilda hotet mot biodiversiteten lärde jag mig först på detta möte (fast i en paus). Introducerade exotiska arter skulle (om det är sant) alltså utrota fler arter än till exempel avverkningen av regnskog. Jag har svårt att tro det, men fullt möjligt! När alltså guldfisk, tilapia, guppy och svärdbärare sprids i tropikerna utrotas fiskarter vilket är illa. Men det gör dessutom att fisk som kanske skulle varit idealiska akvariefiskar aldrig får sin chans att bli akvariefisk. När de internationella överenskommelserna om biodiversitet försvårar hobbyn kanske det inte bara är negativt, och mötena är inte nödvöndigtvis fiender till hobbyn utan bara en konsekvens av att det är så lätt att flytta varor och människor runt jorden. Alltså samma skäl som gör att vi kan få tag på en massa spännande fisk. Det är komplicerat detta, både biologiskt, juridiskt, politiskt och moraliskt.

Första gången jag hörde hur allvarligt myndigheterna ser på denna fråga var på ett "fisksymposium" som för ca. 10 år sedan arrangerades av Djurskyddsmyndigheten i Skara. Den som då var högste ansvarig för dessa frågor på SJV sa då i en paus (det är i pausen man får den nyttigaste infon ) till mig att de betraktade "akvariefiskarna som en tickande bomb för vår natur".
Men som du skriver - vi får vara beredda på att framtiden kan komma att se annorlunda ut och det viktiga är ju att vi får vara med och påverka vad som händer.

Ett positivt resultat av mötet var att SARF etablerade kontakt med burfågelfolket. Meningen är att upprätta ett nätverk även med herpetologer, smågnagarföreningar etc.

Håller helt med. Som jag har sagt tidigare så tycker jag man även skall försöka få med övriga akvarieorganisationer i Sverige och då inte bara NCS (som är den stösrta) utan även organisationerna för diskus, guppy, killis etc.

[Kjell Fohrman]

Måste bara inflika att frågan har lagts fram till styrelsen i svenska dendrobatisälskapet fast på forumet.
Då vi är ett ganska sammansvetsat gäng så är vi tyvärr försvinnande få i sammanhanget.
Men tror att även (vi) vill få våran röst hörd.
Problemet är nog mest på vilket sätt det ska ske.

Det är viktigt att många organisationer ställer upp och var och en kan göra det efter sin förmåga. Ett sätt är ju att ansluta sig till det initiativ som Erik har tagit