tips på flooded forest fiskar
Kollaps
X
-
-
Jag tror att alla fiskar hänger på in i skogen då det blir översvämmning. Ingen poäng att stanna i floden när det plötsligt finns så mycket mer. Typ alla Amazonas och Orinoco arter bör vara intresanta.
Mvh
OlofKommentar
-
Vad vill du MAX storleken ska vara? Finns ganska många fina L-malar som inte blir så stora. Du har Scobiancistrus sp arterna... Typ L253 eller Sunshine Pleco// Nasser H
Följ mina projekt:
Tråd 1: https://www.ciklid.org/forum/showthread.php?t=68828
Tråd 2: https://www.ciklid.org/forum/showthread.php?t=70979
Finns mer gott på följande sida!
Min Zoon: http://www.zoonen.com/ref.asp?id=2550771&zoon=1Kommentar
-
okej tack för infonKommentar
-
Då blir det svårt att finna någon mal som inte blir så stor och som inte är pansarmal eller l-mal ... :-/// Nasser H
Följ mina projekt:
Tråd 1: https://www.ciklid.org/forum/showthread.php?t=68828
Tråd 2: https://www.ciklid.org/forum/showthread.php?t=70979
Finns mer gott på följande sida!
Min Zoon: http://www.zoonen.com/ref.asp?id=2550771&zoon=1Kommentar
-
Kommentar
-
// Nasser H
Följ mina projekt:
Tråd 1: https://www.ciklid.org/forum/showthread.php?t=68828
Tråd 2: https://www.ciklid.org/forum/showthread.php?t=70979
Finns mer gott på följande sida!
Min Zoon: http://www.zoonen.com/ref.asp?id=2550771&zoon=1Kommentar
-
De Sorubim lima som säljs i handeln är i själva verket oftast en närbesläktad och mindre art - Sorubim elongatus. De blir kring 25 cm och max uppemot 30. Det är svårt att se skillnad på arterna och har man otur är det en riktig lima. Jag har haft totalt 6 st och alla har varit elongatus. De kan dock vara lite känsliga.
L-malarna är så olika. Många av de som är lite mindre till storleken är sådana som gärna håller sig i lite kallare, syrerikt och strömmande vatten.
Jaguarmalen tillhör ju familjen Auchenipteridae och bland dem finns det flera spännande malar. Flera av dem är sådana som syns fler än en gång i året - t.o.m. sådana som simmar lite mer aktivt även dagtid. Problemet med dessa är att de ibland (eller oftast) är lite svåra att få tag på. Någon av de mindre Ageneiosus-arterna (t.ex. A atronasus) kunde kanske vara något eller möjligen Auchenipterichthys coracoideus.Kommentar
-
Det finns massor med andra malar och massor med andra fiskar - problemet är att de nästan aldrig förekommer i handeln. Många mellanstora malar hör till familjen Pimelodidae. Tyvärr är de flesta rovdjur. Och med några få undantag rena nattdjur. Pictus-malar och representanter för släktet Tatia går att köpa då och då.
Det är svårt, för att inte säja omöjligt att bygga upp ett riktigt biotopakvarium även om akvariet rymmer ett antal kubikmeter vatten. De flesta fiskar som bor på samma ställe äter normalt sätt upp varandra. Och att skapa förutsättningar så att alla hinner producera yngel i samma takt som de blir uppätna är minst sagt en utmaning. Jag har haft sådana idéer, men det slutar i alla fall med ett akvarium för varje art om dom skall bli fler.
Du får läsa på om vad det finns för fiskar och lära dig lite om dom. Börja med en lista på vilka arter som finns, och fundera på vilka som blir lagom små och inte äter upp varandra. På FishBase kan man söka på vattensystem ("Information by Ecosystem"), till exempel rio Negro:
Klickar du på Pictures så får du bilder på en del, men tappar info om till exempel storlek:
Så här får du istället alla sötvattensfiskar i Venezuela med ganska mycket data och även bild (du får scrolla ut till höger):
Sedan får du klicka på respektive fisk och få ytterligare information. När man sedan hittat de fiskarter man absolut vill pröva återstår ett tufft arbete att få tag i dem, men några få finns någon gång som beställningsvara. Krävs mycket tålamod...
EDIT: Jag skrev en text en gång hur man skiljer på olika anknäbbsmalar. Jag kan försöka leta reda på den om någon är intresserad...?Senast redigerad av Erik Åhlander; 09 April 2014, 03:24.Kommentar
-
De Sorubim lima som säljs i handeln är i själva verket oftast en närbesläktad och mindre art - Sorubim elongatus. De blir kring 25 cm och max uppemot 30. Det är svårt att se skillnad på arterna och har man otur är det en riktig lima. Jag har haft totalt 6 st och alla har varit elongatus. De kan dock vara lite känsliga.
L-malarna är så olika. Många av de som är lite mindre till storleken är sådana som gärna håller sig i lite kallare, syrerikt och strömmande vatten.
Jaguarmalen tillhör ju familjen Auchenipteridae och bland dem finns det flera spännande malar. Flera av dem är sådana som syns fler än en gång i året - t.o.m. sådana som simmar lite mer aktivt även dagtid. Problemet med dessa är att de ibland (eller oftast) är lite svåra att få tag på. Någon av de mindre Ageneiosus-arterna (t.ex. A atronasus) kunde kanske vara något eller möjligen Auchenipterichthys coracoideus.Kommentar
-
Det finns massor med andra malar och massor med andra fiskar - problemet är att de nästan aldrig förekommer i handeln. Många mellanstora malar hör till familjen Pimelodidae. Tyvärr är de flesta rovdjur. Och med några få undantag rena nattdjur. Pictus-malar och representanter för släktet Tatia går att köpa då och då.
Det är svårt, för att inte säja omöjligt att bygga upp ett riktigt biotopakvarium även om akvariet rymmer ett antal kubikmeter vatten. De flesta fiskar som bor på samma ställe äter normalt sätt upp varandra. Och att skapa förutsättningar så att alla hinner producera yngel i samma takt som de blir uppätna är minst sagt en utmaning. Jag har haft sådana idéer, men det slutar i alla fall med ett akvarium för varje art om dom skall bli fler.
Du får läsa på om vad det finns för fiskar och lära dig lite om dom. Börja med en lista på vilka arter som finns, och fundera på vilka som blir lagom små och inte äter upp varandra. På FishBase kan man söka på vattensystem ("Information by Ecosystem"), till exempel rio Negro:
Klickar du på Pictures så får du bilder på en del, men tappar info om till exempel storlek:
Så här får du istället alla sötvattensfiskar i Venezuela med ganska mycket data och även bild (du får scrolla ut till höger):
Sedan får du klicka på respektive fisk och få ytterligare information. När man sedan hittat de fiskarter man absolut vill pröva återstår ett tufft arbete att få tag i dem, men några få finns någon gång som beställningsvara. Krävs mycket tålamod...
EDIT: Jag skrev en text en gång hur man skiljer på olika anknäbbsmalar. Jag kan försöka leta reda på den om någon är intresserad...?Kommentar
-
Hittade texten!
Ursprungligen publicerad i Bollmora AK:s medlemsblad omkring 2003
av Erik Åhlander & Ola Åhlander
Nytt:
om Anknäbbar
Anknäbbsmalar eller släktet Sorubim ingår i familjen Pimelodidae, antennmalar. Den vanligaste antennmalen i akvariehandeln är förmodligen pictus-malen. Anknäbbsmalarna är stora, nattaktiva fiskar som åtminstone under delar av livscykeln lever i stim. Fiskar med långa skäggtömmar, stora ögon och stor mun brukar dessutom vara fiskätare. Allt talar alltså emot att dessa skulle vara lämpliga akvariefiskar om de inte hade ett så säreget utseende och en ganska attraktiv teckning. Det har hänt mycket inom systematiken på släktet Sorubim de senaste åren. Vi tänkte sammanfatta läget just nu samt göra några vågade gissningar om storleksskillnader mellan arterna.
Det finns flera släkten malar som har ”anknäbb”, t ex Hemisorubim, Pseudoplatystoma och Sorubimichthys, men det är släktet Sorubim som normalt kallas anknäbbsmalar (på engelska ofta Shovel-nose Catfish = plognosmal, men även Duck-beak Catfish). Alla uppräknade släkten bor i Sydamerika. Det finns även relativt långnästa malar i t ex släktet Sperata (tidigare Aorichthtys) i Asien som ingår familjen Bagridae, men dom är inte alls så ”anknäbbade” som de amerikanska. Här tänkte vi dock hålla oss enbart till släktet Sorubim.
Det vanligaste artnamnet i både vetenskaplig och akvarielitteratur är Sorubim lima. Arten beskrevs redan 1801 av BLOCH & SCHNEIDER. Det har dock funnits en del andra namn att ta till, men det har varit oklart vilken status dessa namn hade. 1998 reviderade MIKE LITTMAN släktet Sorubim men doktorsavhandlingen publicerades inte. Det är vanligtvis så i USA och det innebär att beskrivningar av nya arter inte är giltiga och eventuella nya namn är inte tillgängliga. Sedan dess har dock Littman publicerat flera uppsatser där han har städat bland de gamla namnen och även beskrivit ett antal nya arter. Resultatet hittills är som följer:
Det finns två arter som förekommer över en stor del av norra Sydamerika och som ofta lever tillsammans. Bägge arterna förekommer i akvariehandeln. Det är dels Sorubim lima som är ganska kompakt byggd och den nya arten Sorubim elongatus LITTMAN ET AL, 2001 som är mera långsträckt. Sorubim latirostris MIRANDA-RIBEIRO, 1920 är en yngre synonym till S. lima så det namnet kan vi glömma. Förutom dessa två snarlika arter finns det ytterligare minst tre arter som dock är mindre vanliga eller troligen inte alls förekommer i akvariehobbyn. Sorubim trigonocephalus MIRANDA-RIBEIRO, 1920 är endast känd från tre exemplar, alla från Amazonas. Sorubim cuspicaudus LITTMAN ET AL, 2000 från floderna Sinu, Cauca och Magdalena i nordvästra Colombia, alltså väster om Anderna lär bli störst. Sorubim maniradii LITTMAN ET AL, 2001 slutligen, är den senast beskrivna arten. Den finns i mellersta och övre Amazonas.
Hur vet man då vilken art man har framför sig i zooaffären? De två vanligaste arterna S. lima och S. elongatus är svårast att skilja åt. Den senare är mer långsträckt, åtminstone syns det på djur som är 15-20 cm och mer – men då behöver man ju helst ha bägge arterna framför sig. Kanske inte enklare, men betydligt säkrare är att titta på skäggtömmarnas placering på huvudets undersida (se figur).
S. trigonocephalus har en annorlunda form på huvudet (trekantigare), själva näbben är längre, och ögonen sitter högre – allt enligt bilderna i originalbeskrivningen från 1920. Övriga Sorubim-arter har ett huvud som underifrån är i stort sett jämnbrett från ögonen fram till underkäkens spets.
Huvuden underifrån. Sorubim lima till vänster och Sorubim elongatus till höger. Notera att det andra paret skäggtömmar sitter bakom intermandibularspetsen på S. elongatus. Fiskarna är drygt 15 cm långa.
S. cuspicaudus har en stjärtfena som skiljer sig från alla andra Sorubim-arter: både den övre och den nedre fenloben är spetsig. Hos övriga arter är den övre spetsig och nedre rundad eller tvärt avskuren. Detta är enligt Littman den största arten, upp till 80 cm utan stjärtfena.
Sorubim cuspicaudus, observera formen på stjärtfenan.
S. maniradii skiljer sig från övriga Sorubim på teckningen. S. maniradii har ett diffust mörkt längsband medan övriga arter har ett distinkt svart band. Ska man döma av den bild på S. cuspicaudus som finns på fishbase på internet liksom den avbildade fisken, kan längsbandet även på denna art vara lite diffus.
Det är möjligt att vissa arter inte blir lika stora som andra. Tittar man på uppgifterna om ”S. lima” på www.planetcatfish.com kan man misstänka att någon av arterna, gissningsvis Sorubim elongatus, inte blir mer än ca 30 cm i akvarium. Burgess refererar i sin stora malbok (dock utan att ange källan) en rapport om en lek – men inte yngel – av en Sorubim i akvarium. Paret som inte visade några tydliga könsskillnader grävde en grotta under en sten där rommen sedan vaktades. Vår gissning är att det rörde sig om S. elongatus. Om detta är korrekt betyder det, att om man skall köpa en anknäbbsmal, bör S. elongatus av flera skäl vara ett föredra. Köper man någon annan art är det risk att man ett tu tre har ett halvmetersmonster i sitt akvarium och att all fisk under 15 cm i akvariet försvinner spårlöst – mest nattetid. Vad som skall hända sen med monstret är ju upp till var och en, men köttet är bland det allra läckraste bland sydamerikanska sötvattensfiskar…
Sorubim maniradii liknar S. elongatus, men med diffust längsband.
Referenser:
BURGESS, W. E. 1989. An atlas of freshwater and marine catfishes. A preliminary survey of the Siluriformes. T.F.H. Publications, Neptune City, New Jersey, U.S.A. 784 pp.
LITTMANN, M. W., B. M. BURR & P. NASS 2000. Sorubim cuspicaudus, a new long-whiskered catfish from northwestern South America (Siluriformes: Pimelodidae). Proc. Biol. Soc. Wash. v. 113 (no. 4): 900-917.
LITTMANN, M. W., B. M. BURR R. E. SCHMIDT & E. R. ISERN 2001. Sorubim elongatus, a new species of catfish (Siluriformes: Pimelodidae) from tropical South America syntopic with S. lima. Ichthyol. Explor. Freshwaters v. 12 (no. 1): 1-16.
LITTMANN, M. W., B. M. BURR AND U. A. BUITRAGO-SUAREZ 2001. A new cryptic species of Sorubim Cuvier (Siluriformes: Pimelodidae) from the upper and middle Amazon basin. Proc. Acad. Nat. Sci. Phila. v. 151: 87-93.
MIRANDA-RIBEIRO, A. DE 1920. Peixes (excl. Characinidae). In: Commissão de Linhas Telegraphicas Estrategicas de Matto-Grosso ao Amazonas. Historia Natural. Zoologia. Peixes Matto-Grosso No. 58 (Annexo 5): 1-15.
Internetresurser:
CATALOG OF FISHES: http://www.calacademy.org/research/i...catsearch.html
FISHBASE: http://www.fishbase.org/search
PLANET CATFISH: http://www.planetcatfish.com/
Nytt:
om Polka dot
Ganska ofta så hinner akvaristerna före ichthyologerna med att hitta nya fiskarter, vilket innebär att vi får fiskarter i handeln som ännu inte fått något vetenskapligt namn. En sådan nyupptäckt fisk som skapat en hel del uppståndelse i ”Botia-kretsarna” är en ny Botia från Myanmar, eller Burma som det också kallas.
Det förekommer flera olika handelsnamn, det vanligaste är Botia sp. ”Polka dot”. Andra namn som förekommer är ”Burmese border Botia” och Botia sp. ”Angelicus”. Det senare namnet refererar till artens utseende, med ljusa prickar på mörk botten, på samma sätt som hos den afrikanska malen Synodontis angelicus. Teckningen kan dock variera ganska mycket, med större och mindre fläckar.
Fisken hittades redan för ett par år sedan som bifångst till Botia histrionica, men uppmärksammades inte nämnvärt då. Under hösten 2002 så hittade några thailändska akvariefiskfångare som gick över gränsen till Myanmar stora mängder av arten, och den har sedan dess exporterats ett antal gånger till både Europa och Nordamerika, även ett par gånger till Sverige.Kommentar
-
-
-
Kommentar