Halloj!
Jag tänkte starta en tråd på grund av att jag, i en annan tråd, satte in en bild på ett 540-literskar - som egentligen visade den almanacka som medföljde det senaste numret av Ciklidbladet. Den bilden, och det karet, har egentligen inte med den tråden att göra överhuvudtaget... Men, det var några stycken som kommenterade själva karet - och då kan jag ju passa på att berätta lite om hur detta 540-kar kom att bli som det blev, hur jag tänkte och sedermera inredde.
Några av er kanske har sett ett par artiklar jag skrivit i Ciklidbladet angående inredning, och trots att jag är väldigt förtjust i det vi brukar kalla SA (sydamerika), dess ciklider och framför allt hur man kan gå till väga när det gäller inredning i dessa miljöer, så är jag även intresserad av de miljöer och ciklider man kan finna i Tanganyikasjön.
Jag har haft otaliga Tanganyikakar genom åren som akvarist, lite mer än 40 år, och ofta inrett dessa kar, allt från 100- till runt 1 000-liter, på ett ganska konventionellt sätt.
Man vill ofta blanda flera arter i Tanganyikakar och man inreder därför därefter. Det skall alltså finnas lite av varje, för att, så att säga, tillgodogöra de flesta (om inte alla) invånares behov och trivsel.
Den som har haft och har Tanganyika som intresse vet att det med tid lätt kan uppstå vissa territoriella problem i karet, speciellt om detta är av något mindre snitt, och ofta om man blandar ett flertal arter.
Storlek har en viss betydelse, trots allt, och jag tror att ganska många kan skriva under på att; Ju större, desto bättre.
Det finns några riktigt fina trådar här på forumet som visar just Tanganyikakar i lite större literantal... tusentals liter...
Jag har en gäststuga som står helt nära kåken vi bor i, bara någon halvmeter ifrån, för att vara exakt. I denna stuga har jag haft mina olika kar de senaste åren. Ganska länge har jag funderat på att bygga om den här stugan, expandera den och se till att en gång för alla bygga ett ett kar på, i runda slängar, 3 000-liter.
Planerna för detta var ganska långt gångna för cirka ett år sedan, då vi plötsligt fick klart för oss att det var dags för en omfattande dränering av huset. För att göra denna totala dränering var jag tvungen att riva en del av stugan bredvid kåken - och därmed försvann också alla mina kar i ett nafs...
Jag skänkte bort mina fiskar i de tiotal kar som stod i stugan, och jag gav bort bort en hel del kar som jag helt enkelt inte hade plats för. Pia här på forumet - hon som inreder så fantastiska SA-kar och som fotograferar dessa lika bra - fick ta några sköna "kub"-kar, och "Ansjo"-Anders har fått ta över diverse ställningar och tillhörande kar. Ansjo fick bl.a. baxa hem ett 540-kar som blev stående tomt en tid hos honom.
Medan dräneringen blev klar så råkade jag få syn på en grupp
Neolamprologus gracilis, som visade sig vara vuxna "yngel" av en tidigare grupp jag haft gåendes i ett 960-literskar för flera år sedan.
Det var så fantastiskt kul att se att det gamla paret, som för länge sedan dött, hade fått sådan fin avkomma - och jag betämde mig för att plocka hem sex vuxna individer.
Jag tog kontakt med Anders och frågade om han kunde tänka sig att "baxa tillbaka" 540-karet till mig, då det ändå inte var utnyttjat - och det var inga problem, han hade planer på lite större kar och det passade fint att 540-baljan kom tillbaka till mig. Jag hade en liten plats nere i källaren på kåken och där ställde jag 540-karet.
Nu började den process, som enligt mig är den roligaste av alla, nämligen planerandet.
Initialt funderade jag på att blanda upp gracilisarna med några leleupi och kanske någon art till, inreda hyfsat konventionellt med mindre sten - så som vi oftast ser Tanganyikainredningar. Men, jag kom ganska snabbt på andra tankar. Jag ville köra ett strikt artkar med N. gracilis och låta en fin koloni byggas upp, av sig själv.
Vid dräneringen av kåken hade jag fått plocka bort en hel del stora, flata stenar, som tjänat som marksten på uppfarten till ytterdörren...
De här stenarna var för bra att likson strunta i, men jag fick kassera ett antal av dom då de var för stora och helt enkelt inte fick plats i ett 540-kar.
Sex, sju av dessa stenar fick dock precis plats inom ramen av 150x60x60 cm.
Jag drog mig till minnes några fina bilder jag sett av lite grundare "strandmiljöer", några meter under ytan, från vissa ställen av T-sjön - och att dessa miljöer ofta består av sönderbruten klippsten, i ganska stora block - uppblandat med mindre, rundare stenar och ofta med lite gren- och rotdelar från träd i strandkantens närområde.
Nu var det ju ett ypperligt läge att liksom försöka sig på att efterlikna denna "bild" av Tanganyikamiljö, som man inte så ofta får se realiserat i akvariemiljö.
Detta fösök att återskapa stor sten blandat med rundare, mindre sten är (vad jag vet) inte så vanligt i mindre kar - och då räknar jag 540-liter som ganska pluttigt...
Sagt och gjort - jag preparerade karet med en heltäckande frigolitmatta och skred till verket. Bära eller brista var frågan, men jag chansade lite, förberedde mig och började bygga...
I följande inlägg skall jag visa bilder och filmer på hur jag gick tillväga - och hur, i dagsläget, en fin koloni av Neolamprologus gracilis har bildats i detta kar.
Hoppas det kan vara kul att kolla in!
Jag tänkte starta en tråd på grund av att jag, i en annan tråd, satte in en bild på ett 540-literskar - som egentligen visade den almanacka som medföljde det senaste numret av Ciklidbladet. Den bilden, och det karet, har egentligen inte med den tråden att göra överhuvudtaget... Men, det var några stycken som kommenterade själva karet - och då kan jag ju passa på att berätta lite om hur detta 540-kar kom att bli som det blev, hur jag tänkte och sedermera inredde.
Några av er kanske har sett ett par artiklar jag skrivit i Ciklidbladet angående inredning, och trots att jag är väldigt förtjust i det vi brukar kalla SA (sydamerika), dess ciklider och framför allt hur man kan gå till väga när det gäller inredning i dessa miljöer, så är jag även intresserad av de miljöer och ciklider man kan finna i Tanganyikasjön.
Jag har haft otaliga Tanganyikakar genom åren som akvarist, lite mer än 40 år, och ofta inrett dessa kar, allt från 100- till runt 1 000-liter, på ett ganska konventionellt sätt.
Man vill ofta blanda flera arter i Tanganyikakar och man inreder därför därefter. Det skall alltså finnas lite av varje, för att, så att säga, tillgodogöra de flesta (om inte alla) invånares behov och trivsel.
Den som har haft och har Tanganyika som intresse vet att det med tid lätt kan uppstå vissa territoriella problem i karet, speciellt om detta är av något mindre snitt, och ofta om man blandar ett flertal arter.
Storlek har en viss betydelse, trots allt, och jag tror att ganska många kan skriva under på att; Ju större, desto bättre.
Det finns några riktigt fina trådar här på forumet som visar just Tanganyikakar i lite större literantal... tusentals liter...
Jag har en gäststuga som står helt nära kåken vi bor i, bara någon halvmeter ifrån, för att vara exakt. I denna stuga har jag haft mina olika kar de senaste åren. Ganska länge har jag funderat på att bygga om den här stugan, expandera den och se till att en gång för alla bygga ett ett kar på, i runda slängar, 3 000-liter.
Planerna för detta var ganska långt gångna för cirka ett år sedan, då vi plötsligt fick klart för oss att det var dags för en omfattande dränering av huset. För att göra denna totala dränering var jag tvungen att riva en del av stugan bredvid kåken - och därmed försvann också alla mina kar i ett nafs...
Jag skänkte bort mina fiskar i de tiotal kar som stod i stugan, och jag gav bort bort en hel del kar som jag helt enkelt inte hade plats för. Pia här på forumet - hon som inreder så fantastiska SA-kar och som fotograferar dessa lika bra - fick ta några sköna "kub"-kar, och "Ansjo"-Anders har fått ta över diverse ställningar och tillhörande kar. Ansjo fick bl.a. baxa hem ett 540-kar som blev stående tomt en tid hos honom.
Medan dräneringen blev klar så råkade jag få syn på en grupp
Neolamprologus gracilis, som visade sig vara vuxna "yngel" av en tidigare grupp jag haft gåendes i ett 960-literskar för flera år sedan.Det var så fantastiskt kul att se att det gamla paret, som för länge sedan dött, hade fått sådan fin avkomma - och jag betämde mig för att plocka hem sex vuxna individer.
Jag tog kontakt med Anders och frågade om han kunde tänka sig att "baxa tillbaka" 540-karet till mig, då det ändå inte var utnyttjat - och det var inga problem, han hade planer på lite större kar och det passade fint att 540-baljan kom tillbaka till mig. Jag hade en liten plats nere i källaren på kåken och där ställde jag 540-karet.
Nu började den process, som enligt mig är den roligaste av alla, nämligen planerandet.
Initialt funderade jag på att blanda upp gracilisarna med några leleupi och kanske någon art till, inreda hyfsat konventionellt med mindre sten - så som vi oftast ser Tanganyikainredningar. Men, jag kom ganska snabbt på andra tankar. Jag ville köra ett strikt artkar med N. gracilis och låta en fin koloni byggas upp, av sig själv.
Vid dräneringen av kåken hade jag fått plocka bort en hel del stora, flata stenar, som tjänat som marksten på uppfarten till ytterdörren...
De här stenarna var för bra att likson strunta i, men jag fick kassera ett antal av dom då de var för stora och helt enkelt inte fick plats i ett 540-kar.
Sex, sju av dessa stenar fick dock precis plats inom ramen av 150x60x60 cm.
Jag drog mig till minnes några fina bilder jag sett av lite grundare "strandmiljöer", några meter under ytan, från vissa ställen av T-sjön - och att dessa miljöer ofta består av sönderbruten klippsten, i ganska stora block - uppblandat med mindre, rundare stenar och ofta med lite gren- och rotdelar från träd i strandkantens närområde.
Nu var det ju ett ypperligt läge att liksom försöka sig på att efterlikna denna "bild" av Tanganyikamiljö, som man inte så ofta får se realiserat i akvariemiljö.
Detta fösök att återskapa stor sten blandat med rundare, mindre sten är (vad jag vet) inte så vanligt i mindre kar - och då räknar jag 540-liter som ganska pluttigt...
Sagt och gjort - jag preparerade karet med en heltäckande frigolitmatta och skred till verket. Bära eller brista var frågan, men jag chansade lite, förberedde mig och började bygga...
I följande inlägg skall jag visa bilder och filmer på hur jag gick tillväga - och hur, i dagsläget, en fin koloni av
Neolamprologus gracilis har bildats i detta kar.Hoppas det kan vara kul att kolla in!
...
Kommentar