Tankar om "Cyprichromis"

[Anders i Askim]

Jodå Anders det stämmer ju, man undrar varför dom inte har artbestämt den, men dom är otroligt lika vid vanlig okulär studie, både hanar o honor. Sen går det inte att ha ihop dom två i ett kar (egen observation) dom korsar sej, sen om det blir något vet jag inte då jag inte tillät det gå så långt. Mille

Allt tar tid.
Senast vetenskapliga artbeskrivningen var 2006 av C. coloratus
som tidigare hette C. leptosoma Goldfin.
Allt Jumbo varianterna är helt lika C micro håller jag inte riktigt med om.
Visst det är inga större skillnader men det är just det där med fjällantal och dna.
Men själv är jag av uppfattningen att detta berikar hobbyn att vi här och nu har fiskar som inte är vetenskapligt artbestämda, ger liksom en extra dimension på något vis.

[Repen1]

Som du säger Anders, det är nog bara att vänta o se vad dom kommer fram till.Någon gång ska jag korsa ett par bara för att se om det blir något, som ett litet test, blir det yngel så kommer dom inte lämna detta hem. Mille

[svanvik]

En bra fråga, hoppas någon är mer insatt i det, skulle vara intresant o roligt o få veta mer om dom här intresanta fiskarna.Jag har "leptosama" "Jumbo" o "microlepidotus" "leptosama" o "microlepidotus" tittade knappt på varandra o var inte intreserade av varandra det minsta, men "jumbon" o "microlpidotus" började byta honor o spela för varandra så det var bara att separera dom. Mille

Hur är det med Jumbon och "leptosomorna" intresserar de sig för varandra eller har du inte provat dem i samma kar?

[Repen1]

Kan kanske bero lite på uppsättningar men i mina kar så går det bra att ha "microlepidotus" o "leptosama" tillsammans, o "jumbo" o "leptosama" tillsammans, men det gick inte att ha "microlepidotus" o "jumbo" tillsammans, kikar man på dom sorterna är dom även väldigt lika varandra, speciellt honorna. Sen finns det ju flera färgvarianter än dom jag har, som kanske dras till varandra, men just dom jag har funkar på detta sätt. Mille

[Joakim Birgersson]

Cyprichromis Leptosoma observationer och erfarenheter

Bakgrund
Köpte 25 st Cyprichromis leptosoma Mpulungo i november 2013 för att gå i ett 450 liters Juwel kar tillsammans med 8 st Lamprologus similis , 4 st Julidochromis regani och 8 st Tanganicodus irsacae .
Försökte få till en besättning på 12 hanar och 13 honor, men när de började färga ut visade det sig att två hanar hade blå stjärtfena och tolv hade gul. Så den verkliga fördelningen blev 14 hanar och 11 honor.

Beteende
I mitt kar känner sig nog Leptosoma för trygga. Normalt ser jag inget av det önskade stimbeteendet. Möjligen när det är mörkt eller när jag rengör, men för övrigt ser jag inget stimbeteende. De är spridda i hela karet och mellan fem och sju hanar har stakat ut sina 3D revir. De revir hävdande hanarna är fullt utfärgade, fantastiskt snygga, och spänner upp sig för att imponera så snart någon hona eller hane kommer in i reviret. De övriga hanarna och alla honor rör sig enskilt runt i karet men står mest och trycker på ett och samma ställe.

Foder
Mina Cyprichromis leptosoma får NLS små sjunkpellets som stapelföda två gånger per dag med cyclops frysfoder ett par gånger i veckan. Aptiten är det inget fel på och de håller hullet bra.

Påverkan på andra arter
Leptosomorna är mycket snabba och det märks tydligt vid fodring. De är blixtsnabba och kul att se, framför allt när de jagar cyklops. Men. Deras snabbhet påverkar mina stackars Lamprologus similis . Similisarna är trogna sina snäckor och det blir inte många smulor mat kvar till dom. De har tappat hullet, slutat leka och tre av åtta strök med innan jag flyttade resterande fem till ett annat kar. Jullarna klarar av att konkurera om fodret och Hästnosarna struttar runt som vanligt, äter alger mest hela tiden och verkar allmänt belåtna med tillvaron. Både Jullar och Hästnosar leker och fungerar fint tillsammans med Leptosoma.

Lek och överlevnad på yngel
Jag har haft lek på sju Leptosoma honor (ytterligare fyra tuggar nu igen). Jag flyttade tre till ett yngelkar där de spottade. Det blev sammanlagt 25 yngel som nu växer och frodas. De övriga fyra honorna lät jag spotta i sällskapskaret och inget yngel klarade sig där. Jullarna ser misstänkt runda ut om magen...
Två av Leptosoma honorna som fick spotta i sällskapskaret har sedan dött. Utmärglade och krokiga dog de någon vecka efter de spottat. De tre honorna som fick spotta i yngelkaret fick gå med sina yngel ytterligare en dryg vecka för att äta upp sig. Med mat flera gånger om dagen, allmänt lugn och ro så repade de sig snart allihop och är tillbaka i sällskapskaret i gott trim.

Sammanfattning och nästa steg
Mina observationer och erfarenheter är begränsade till några månader, men det önskade stimbeteendet har uteblivit. Den negativa påverkan på snäcklekarna är uppenbar och de har nu fått flytta till säkerhet i yngelburken med sina kära snäckor.

Jag gillar Leptosoma och har tänkt experimentera lite med uppsättningen.

Första steget blir att plocka bort tio mindre dominanta hanar så att fördelningen blir 5+9 vuxna fiskar. Som andra steg planerar jag att släppa in 20-25 ungdjur i gruppen när de är ca 3-4 cm. Om inte annat så kanske ungdjuren kommer att gå i stim och bidra med ett naturligare beteende för hela gruppen. Tredje steget blir eventuellt en större burk. Sneglar på ett Akvastabil Move 720 liters som är två meter långt, med en öppen inredning och stora simytor kan det kanske stimulera lite naturligare beteende.

Andra alternativ kan ju vara att stoppa i en större art i karet som ger lite konkurrens och skapar lite osäkerhet för Leptosomorna....Eller var tror Ni? Tips och ideer tas tacksam emot.

Detta är en facinerande del av akvariehobbyn!

[Repen1]

Intresant läsning,Joakim,Blir dom för trygga så kommer inte stim beteendet fram , behövs större fisk som "skrämmer dom"(dom är ju stapelföda för många andra) dom tar fodret snabbt så det hinner inte sjunka till bottenlevande fiskar.Många andra fiskar tar deras yngel så i ett kar med andra fiskar utöver "leptosama"blir det inte mycket kvar ,då ynglerna inte gömmer sej utan är kvar vid ytan.Att dina dog i karet är någotlunda normalt då dom inte gärna "spottar" om du har mycket fisk i karet, som kan vara en fara för ynglerna, utan dom håller på dom så länge att dom dukar under, ger du dom ny kläckt"Artemia/cyclops" när dom tuggar så får dom i sej lite trots tugget,Är viktigt att tuggande honor får mycket smått om dom är kvar bland andra fiskar då dom ogärna spottar då. Mille

[Joakim Birgersson]

Har haft några sillar som dukat under på sistone. Typiskt nog är det honor som blir utmärglade efter att ha ruvat lång tid, får kroppsform som en vinkelhake för att sedan sluta äta helt. Nu har det också inträffat med någon hane. Någon med liknande erfarenhet? Vad kan man göra åt det?

[johho]

Ge dem p-piller?
Det är ju en lättlekt art så att dra upp yngel och fylla på med honor är väl en lösning.
Varför hanarna blir krokiga vet jag inte.

[Pierre_N]

Vad matar du med? Byta mat/mata mer låter som enda lösningen.

[Joakim Birgersson]

Vad matar du med? Byta mat/mata mer låter som enda lösningen.

NLS 1mm Ciklid Formula pellets är stapelföda. Minst 2 ggr per dag ibland 3 ggr. Fasta en dag i veckan. Cyklops 2 ggr per vecka. Jullar och hästnosar som går i samma kar är runda o goa....

[Pierre_N]

Jag skulle provat att mata oftare med cyclops (kanske lite varje dag under ett tag) och eventuellt komplettera med något mindre granulat.

[Johan F]

Mina Xenotilapia gick nästan under innan jag gjorde mig av med dem vad som var kvar. Vad jag såg så åt det ganska bra men tydligen inte tillräckligt. De gick under en efter en varje månad. Matade med NLS men jag tror att det berodde mer på sällskapet de gick med än fodret. Det gick nämligen med troffar och det verkar vara alldeles för tufft sällskap. Kanske de blev ihjäl stressade.
Däremot så har jag kört under ett tag cryptochromis med troffar och det verkar vara betydligt tåligare och tuffare. Dock så är honorna duktiga på behålla ynglena lite för länge för att dem själva skall kunna äta upp sig. Men de räcker med att fånga honan så spottar hon ut ynglena i håven. Ser man inte till att honorna spottar i tid så kommer de att troligen tyna bort. De leker ju väldigt ofta, åtminstone hos mig.

[tropheusforever]

jag har ett stim med kitumba jumbo på 30 st fördelningen är 10+20 .
de går i en tre meters burk där jag har c. foi som huvudfisk .
De håller sig i hela karet mestadels uppdelat i två grupper i varsin ända på akvariet .
På kvällen drar de ihop sig i ett ända stort stim i närheten av bakgrunden och gärna bredvid växtligheten i form av jätte vallisneria .
planerna på att fånga tuggande honorn gav jag rätt så snabbt upp då jag byggt alldelles för många gömställen i bakgrunden .
En hona spottade ca 10-12 yngel häromdagen i karet och en så länge har ingen strykt med då de håller sig väl gömda i alla grott överhäng jag byggt .
Återstår och se om de kommer klara sig .
En fundering !
Kan jag mata på med nykläckt artemia i burken trots att jag har en kolonni med hästnosar som går där ?
har hört att de är lite känsliga i maten och endast vill ha vegetariskt intag .

[Mr Jojje]

En fundering !
Kan jag mata på med nykläckt artemia i burken trots att jag har en kolonni med hästnosar som går där ?
har hört att de är lite känsliga i maten och endast vill ha vegetariskt intag .

Ingen aning, dock så gjorde jag som så att alla mina yngel har fått krossat NLS foder o käka, och det har gått bra.
Dvs jag tar 1mm eller 0.5mm och krossar det ännu finare, på så sätt kan ynglen få i sig dessa.
Något som kan funka för dig med?

[HåE]

Ett bra tips är att använda en pepparkvarn till att mala ner nls:en. Själv har jag använt en elektrisk sådan från clas ohlson som har funkat felfritt i flera år nu.