Jo lite kanske det ligger i det du säger och har ju läst/hört många som tycker att dom ser tråkiga ut. Verkar som en del hakar upp sig på färgen, som kommer fram bättre i lite dunklare ljus. Men, jag tycker dom är grymt vackra och trevliga även när färgen inte sprakar. Sen kan man alltid trixa fram bra förutsättningar att få fisken att gnistra till.
-
-
Vad innebär dunkel belysning egentligen?! Skall det vara "halvmörkt" i karet för att dessa ska bli fina?Kommentar
-
Ingen helt säker aning egentligen. Kan nog tänka mig att en större hemlighet ligger i infallsvinklar och hur ljusets bryts, än bara dunkelt - om det nu betyder halvmörkt. Men i det stora hela verkar halvmörkt vara ett bra sätt att få fram fiskens "magiska" röda bottenfärg och blå neonstrimmor. Har däremot sett klipp på nigripinnisar som ser väldigt färgsnygga ut trots ganska bra kräm i ljuset. Men det är ju på film förståss. Skit samma, dom är snygga ändå
Det går med lite påhittighet att styra upp ljuset så både fisk och grönt kan få hyffsat bra förutsättningar att bjuda på trivsamt välmående och utseende. Själv har jag monterat halvöppna "skygglappar" på rören som jag kan flytta och vinkla och rikta ljuset i viss mån - några typ U-formade plastbitar på ca 10-15cm. Tyckte nämligen det blev för ljust, och platt ljus, i det stora hela och ville dämpa av ljuset partiellt. Blev lite mer spännande så. Ja, så kan man ju pröva sig fram med olika färgtemp på rören också.Kommentar
-
Var så länge sen jag hade några, men jag jämförde dom lite med typ "kardinaltetra" som gör sej bra i svartvatten,har för mej jag fick bra resultat med "grolux"rör som framhäver rött o blått,o är lite "dunkelt" när dom smög mot bergsidorna o fick det ljuset på sej var dom hur fina som helst,men sen jag började köra med Mh så är det meninglöst för mej att ha dom då färgerna försvinner i det starka ljuset.Sen är det ju en fin fisk för det, men jag tycker inte om att ha en fisk där jag inte kan se hela fiskens potensial, både i beteende o färg, därför slutade jag att ha dom.MilleDieselråttanKommentar
-
Lite nattsud på mitt akvarium by night. Nu hade det suttit fint med ett gäng nigripinnisar som simmade runt där i månskenet. Ser lite dött ut, men firrarna smyger allt omkring där i mörkret. Inte världens bästa kvalitet, så nattSudd fyller sitt syfte.
Kommentar
-
Ett gäng niggrisar hade verklign passat bra in där.Kommentar
-
Brukar Altosar gräva mycket, eller flytta sand, det kanske är en mer passande beskrivning? Mina har förflyttat ganska stora mängder sand där dom brukar hålla till. Båda håller ett slags revir på var sitt håll i karet bland djupare skrevor och håligheter som bildar ett slags grottsystem. Har sett större högar av sand börja växa upp runtomkring där dom brukar hålla till. På ett ställe har ena Altosen grävt ur under en sten där han glider in liggande - har alltså byggt en genomfart under en sten till en djup skrevhåla på andra sidan stenen, en slags genväg alltså. Dom är väldigt hemlighetsfulla dom här djuren.
Ocellatusarna bryr dom sig inte om så mycket, men jävlar om en av Altosarna kommer för nära. Hästnosarna däremot har Altosrna järnkoll på och tillåter inte att dom är för nära sina områden - då jagas dom bort illa kvickt. Kan det ha med likheterna - ränder? Ops, nu blev det två frågefunderingar. Eller kan det bero på konkurrens om matrevir? Både Altosarna och Hästnosarna söker efter ätbart på ungefär samma sätt - leta på botten och bland stenar och springor. Ja så verkar ju båda gilla skrevor och håligheter dessutom. Kanske lite av allt är svaret där.Kommentar
-
Jag vill ha Altosar...Kommentar
-
Mina är ju rätt unga och små ännu. Och ganska skygga, men verkar egentligen inte direkt rädda. Bara lite avvaktande och föredrar att hänga lite på glänt nära grotthålor och längs mörkare skrevor. Dom verkar samtidigt väldigt nyfikna på vad som sker därute. Dom ger sig allt ut en del, speciellt den ena av dom. Men sällan långt utanför sitt "revir"område. Dom blev helt klart mer framåt när jag skaffade mina hästnosar, som gärna är runtomkring lite överallt. Gissar på att dom kommer fram mer i sällskap med fiskar som är aktiva lite över allt, och/eller mer fisk i tanken överlag som livar upp omgivningen. Dom är som sagt väldigt nyfikna. Gissar på att dom kommer fram ännu mer när jag skaffar ett gäng Nigripinnisar.
Jag har också hört bägge varianterna och tror kanske att både och förekommer. Beror nog mycket på hur akvariet är inrett också. Mina erbjuds ju ganska mycket grottor och dunkla skrevor och gömslen. Så om det finns kanske dom tycker om att hålla till lite mer där och kanske dårför dom har försett sig med revir. För det handlar definitivt om nåt slags revirbeteende. Om dom inte haft tillgång till såna här områden kanske dom hade glidit omkring mer. Har hört att dom inte håller revir annat än under parbildning annars. Det ör totalförbjudet för mina hästnosar att komma i närheten av deras gömmor och ibland jagas dom bort strax utanför. Har säkert att göra med att jag helt enkekt gett dom bra tillhåll att "äga".
En kul grej är att dom nästan aldrig frivilligt söker upp och träffar varandra. Har sett det hända tre, fyra gånger och då är det oerhört spänt och avvaktande, som om dom stött på ett spöke. Ingen aggressivitet, bara lite skrämt buffande och tjuvnyp och plötsligt upplöses mötet blixtsnabbt.
Summa summarum. Dom håller sig kring sitt "revir"område och seglar lugnt omkring i dess närhet. Ibland hänger dom där i en mörk gömma och gör små korta räder - söker mat och kollar in nåt bråk (mellan Ocellatusarna, och lägger sig gärna i emellanåt) och jagar hästnosar som kommer för nära, eller bara kollar vad dom gör. Jag tycker dom är störtsköna. Får en känsla av att dom är otroligt smarta och intelligenta djur. Och oerhört hemlighetsfulla av sig, på nåt skumt mystiskt sätt.
Det är i stora drag min upplevelse så långt.Kommentar
-
Du har rätt observationer "Streamstone"ger man dom rätt betingelser så seglar dom gärna över hela karet, men har sin fasta punkt vid sin grotta/skreva/snäcka,dom gräver gärna o tar sej liggandes under stenar, man blir förvånad att en så stor fisk kan lägga sej ner o simmar genom en ca 1cm springa under en sten."Hästnosarna "ska akta sej, nu är dina "Altossar"inte så stora, men en av mina "hästnosar"skulle utforska min stora "Altoss"hanes snäcka o det slutade med att "Altossen"tog ett stort tag över hela huvudet på "hästnosen"simmade med den i munnen över hela karet o spottade ut den mot ena glaset på andra sidan karet,med stora sår i huvudet o döden som följd.Dom undviker helst varandra om dom kan, o möts bara vid parning, har haft några som har rykt ihop,o då blir det tyvär rejäla skador, men som tur är händer det väldigt sällan, att mina gjorde det beror nog mest på att jag hade 11st i ett 525L så dom kunde inte undvika varandra. Tycker själv att dom som slogs oftast va honorna (ja se fruntimmer) hanarna spänner sej mest o den som är mindre flyr.MilleDieselråttanKommentar
-
Oj shit jäklar, detdär med hästnosen var en brutal historia. Ja dom har ju rätt vassa rejäla gaddar Altosarna så jag kan tänka mig att dom kan orsaka stor föredelse om dom får grepp. Tur att mina Altosar är rätt små än så kanske Hästnosarna hinner lära sig ett å annat innan dom blir för stora och farliga. Men titt som tätt när nån Altos råkar ta en sväng därute slinker "hästaran" in i altosgömmorna för att utforska och ser överlyckliga ut. Bruksr bli kortvarigt, Altosar verkar känna av när nån tjuvsmyger i sin boning. Inga skador än. Slutar ofta i en kort distinkt attack och Hästnosarna flyr som skjutna ur en katapult - vadå dåliga simmare
Intressant med grävandet. Har försökt hitta nåt men inte en rad om att dom gräver. Verkar som få ställen är för små för att en Altos ska lyckas ta sig in och finns ingen väg så försöker dom göra sig en. Blev väldigt förvånad första gången jag såg ena Altosen lägga sig på sidan och försvann under en sten och dök upp i sin favorithåla på andra sidan. En väg som inte fanns där innan och blivit utgrävd. Visste inte ens att det fanns nåt utrymme därunder. Intressant och kul att mina betraktelser verkar vara lite art-typiska.
Just nu vet jag ju inte om jag har en hona och hanne. Hur stora, ungefär, är dom när könsmognaden börjar slå in. Och hur kan det börja yttra sig, Finns det några små tecken jag kan hålla utkik efter i beteendet för att få nån hint om könen?? Stygga och mer ofta förekommande slagsmål utan nämnvärd avvaktande uppvisning verkar ju vara lite typisk tendens hos honor bland många arter.Kommentar
-
För dom som kan är det lättast att vända fisken för att se könsskillnader, men beroende på mat o trivsel så har mina börjat visa (för oss lekemän) tydliga könsskilnader vid 6-8cm, lättare om dom kommer från samma kull då hanarna växer ifrån honorna, men vid blandning så kan man ju få en stor hona o en liten hane o då är det svårare, o som sagt var, dom växer ju inte i raketfart direkt, så det kan ta sin tid.Mina ignorerar varandra men kan träffas korta stunder o simma bredvid varandra, men dom håller till i var sin ände på karet (ca 2m ifrån varandra) men en dag ser man att honan börjar bli rundare om magen (inte direkt efter mat) så börjar hon intresera sej för sin snäcka/sten springa hon börjar även att gräva eller att simma in i snäckan o rensa den på allt som kan ha hamnat där inne.Sen ser man att hon möter upp hanen när han kommer mot henne, dom spärrar upp sej o så börjar dom utforska det tilltänkta stället tillsamans,tar flera dar men då är det på g.Här lägger honan ägg med hanen som vaktar
Här sprutar hanen in mjölken i snäckan 
Här ser du "hästnosen" med ett stort jack i huvudet efter mötet med den store hanen som leker av honan. 
Mille
DieselråttanKommentar
Kommentar