Blir lite yr i skallen av allt det här,det verkar vara bra att ha salt i eller?
Salt
Kollaps
X
-
-
citat:Ursprungligen skickat av Robbe
Blir lite yr i skallen av allt det här,det verkar vara bra att ha salt i eller?
Kommentar
-
Det mesta du behöver veta om salt står i http://www.ciklid.org/faq_artikel_visa.asp?NR=668Med vänliga hälsningar
OlaKommentar
-
citat:Hmmmmmmmmm... Resultatet beror på vilken syra du använder. Om vi tänker mineralsyra, typ saltsyra... Syran kommer att omvandla bikarbonaten i vattnet till kolsyra; kolsyran kommer att tvingas till snabb jämvikt mot atmosfären (dvs överskott vädras hela tiden ut). Såvitt jag kan se blir resultatet att du kraftigt minskar alkaliniteten; var pH hamnar beror på om du tillsätter tillräckligt mycket syra för att övervinna alkaliniteten eller inte. Vad du gör är ju att du titrerar hela akvariet med syra.
Kalkstenen reagerar så mycket långsammare än bikarbonaten att den bara kommer in i matchen om pH ramlar lågt, och ligger kvar lågt en längre tid.
Ska testa med mitt brunnsvatten som håller 20 dGH och pH 7,5 och tillsätta små mängder saltsyra och lufta kraftigt under något dygn för att se om KH stiger och därmed pH.
citat:http://www.ciklid.org/faq_artikel_visa.asp?NR=668
Nämner det bara för att ge lite tankeställare åt de som förespråkar salt.
Mvh JanneKommentar
-
citat:
Ska testa med mitt brunnsvatten som håller 20 dGH och pH 7,5 och tillsätta små mängder saltsyra och lufta kraftigt under något dygn för att se om KH stiger och därmed pH.
Jo, förresten, eftersom det är brunnsvatten: lufta innan du tillsätter syran också, brunnsvatten har ofta CO2 överskott.
Kommentar
-
Här är resultatet efter några dagars experimenterande.
Vattnet jag provade på hade följande värden.
pH 7,5 - µS 1140 - dGH 19 - KH 12
För säkerhets skull fyllde jag två 10 L hinkar med samma vatten och luftade båda under hela testet men jag tillsatte endast syra i ena hinken och hade den andra som referens.
Jag tillsatte 3 ml 3,5% saltsyra i ena hinken och efter 24 timmar blev resultatet följande.
pH 8,6 - µS 1170 - dGH 19 - KH 10 och i den andra hinken utan syra
pH 8,3 - µS 1140 - dGH 18 - KH 11
Efter 48 timmar visade proverna
pH 8,3 - µS 1140 - dGH 16 - KH 9
pH 8,3 - µS 1140 - dGH 18 - KH 11 i hinken utan syra.
Där har värdena stannat efter ytterligare 1 dygn och den enda slutsats jag kan dra av detta är att vattnet innehöll en hel del CO2 som luftats ut och att syran har gjort vattnet "mjukare" om man bortser från att kalcium ersatts av saltet från saltsyran.
Det bildades alltså inga kalciumkarbonater vilket man skulle kunna tro efter dag 1 då pH hade stigit till 8,6 men det sjönk tillbaks till 8,3 där bikarbonat har sin övre gräns för buffring av pH.
Mvh Janne
Kommentar
-
citat:
Efter 48 timmar visade proverna
pH 8,3 - µS 1140 - dGH 16 - KH 9
pH 8,3 - µS 1140 - dGH 18 - KH 11 i hinken utan syra.Kommentar
-
Källa: Odla akvariefisk av J.V. Rasmussen 1976
" Ett annat sätt att mäta hårdheten är att använda sig av Boutron-Boudets system, där man mäter vattnets så kallade tvålhårdhet.
För mätningen används en graderad mätpipett med nollstrecket överst, en flaska graderad upp till 40 ml samt en speciell tvållösning.
Samtliga dessa tillbehör kan köpas från apotek eller i en kemikalieaffär. Man fyller flaskan med 40 ml vatten och tvållösning i mätpipetten upp till nollmärket. Därefter tillsätts lite av tvållösningen i vattenprovet. Efter varje tillsats skakas mätflaskan grundligt. Om nu vattnet innehåller kalcium och/eller magnesium blir vattnet i flaskan mjölkvitt och undan för undan bildas lite skum på ytan. När detta skumskikt blivit några millimeter tjockt och håller sig stabilt under minst en minut och utan att något fräsande ljud hörs vid flasköppningen är mätningen slutförd. Den använda mängden tvållösning svarar mot vattnets hårdhet vilket man direkt kan avläsa på mätpipetten. "
Så jag hade fel angående att natrium även skulle ingå i denna metod.
Men här kommer ytterligare ett citat från boken.
" I vissa fall förekommer ingen totalhårdhet, tvålhårdhet i vattnet, detta även om det kan ha en hög karbonathårdhet. Man talar då om sodahårdhet, som framkallats av soda eller natrium.
I vissa trakter kan vattnet ha en hög karbonathårdhet men ingen tvålhårdhet beroende på att ett jonbyte, det vill säga ett kemiskt utbyte har ägt rum i jordlagren och hårdheten orskas då av soda eller natrium. "
Om fiskar upplever eller påverkas av denna typ av hårdhet på samma sätt som kalciumhårdhet vet jag inte, men det kanske vore intressant att ta reda på.
Det jag vet är att en del av de fiskar som jag odlat och krävt mjukt vatten har inte lyckats när jag använt en avhärdare där kalciumjonen byts ut mot en natriumjon, även om de har lekt i detta vatten så har inte rommen utvecklats utan alltid angripits av svamp. Däremot så har det fungerat utmärkt med avjoniserat vatten.
Mvh JanneKommentar
Kommentar