Revisjon af Tilapia slægten ( De substrat legende ).
Kollaps
X
-
-
Inom naturvetenskapen är sammanläggningsavhandling helt överlägsna från flera aspekter. De består av 4-5 artiklar och en eller flera är redan publicerade i en vetenskaplig tidskrift. De andra har målet att publiceras. Monografier blir ofta liggande i byrålådan och därmed blir de inte tillgängliga för forskarsamhället. Egentligen är skillnaden inte så stor - monografier har kapitel - men i en sammanläggningsavhandling inriktar sig doktoranden redan från början på artikelformatet och inte bara övar utan kommunicerar forskning på det helt dominerande sättet - den vetenskapliga artikeln. Varken en sammanläggningsavhandling eller en monografi kommer att bli godkänd om den inte har tillräckligt hög kvalitet.
En sammanläggningsavhandling har en kappa också utöver artiklarna. Kappan till min avhandling finns här och där sammanfattas de fem artiklarna som ingick http://www.diva-portal.org/smash/rec...d=diva2:192128
Sedan finns det lite skillnader mellan länder. Sverige har offentligt försvar av en redan tryckt avhandling (cirka 100 exemplar trycks och den är ännu ej godkänd) medan Storbritannien har en "viver" av en monografi. Detta är ett "förhör" bakom slutna dörrar där doktoranden och opponenten närvarar. Jag kommer inte ihåg om den tredje är handledaren eller ytterligare en oberoende. Därefter gör doktoranden de ändringar som krävs och trycker avhandlingen i ett fåtal exemplar - till doktoranden, opponenten och handledaren. Universitetsbiblioteket får en också tror jag. Svenska avhandlingar har ISBE-nummer och skickas till universitetsbibliotek samt sedvanliga pliktexemplar.Senast redigerad av Ola Svensson; 20 August 2013, 17:36.Med vänliga hälsningar
OlaKommentar
-
En orsak till att Storbritannien fortfarande har monografi är att de till skillnad från resten av Europa har en väldigt kort doktorandutbildning - bara tre år. Dessutom har de flesta endast en kandidatexamen (3 år, Bachelar) medan i Sverige har alla en magister (>4) eller en master (>4,5). De har helt enkelt inte tid att publicera under avhandlingsarbetet.Senast redigerad av Ola Svensson; 21 August 2013, 09:00.Med vänliga hälsningar
OlaKommentar
-
Wilhelm #14
Ursprungligen postat av Mikael W
OK. Om vi svänger på resonemanget: En person kan alltså under en (längre) tidsperiod skriva flera olika "papper" om någonting, och publicera dem i olika takt (t.ex. som artiklar i vetenskapliga tidskrifter) och så kan han senare "addera ihop" dem till en doktorsavhandling. Förstod jag rätt?
Att jag inte har tänkt på det tidigare! Då hade jag varit Doctor idag!
Ja men Doctor i hvad Wilhelm?
Tak for udredningen på hvordan det foregår Ola.Kommentar
-
OK. Om vi svänger på resonemanget: En person kan alltså under en (längre) tidsperiod skriva flera olika "papper" om någonting, och publicera dem i olika takt (t.ex. som artiklar i vetenskapliga tidskrifter) och så kan han senare "addera ihop" dem till en doktorsavhandling. Förstod jag rätt?
Edit: Jag ser att den korrekta termen är sammanläggningsavhandling så jag har ändrat i mina inlägg ovan.Med vänliga hälsningar
OlaKommentar
-
-
Apropå "lättare", här brukade man skämta om avhandlingar: En juridisk 500 sidor, en medicinsk 50 sidor, en matematisk 5 sidor. Helt utan sidoblick på vad som är "lättare". Vill man veta det får man väl titta på antal och procent godkända.mvh
Mikael W
(NCS-medlem sedan 1981)Kommentar
-
Kommentar
-
Nä, det menade jag inte, ville bara förstå hur man gör.
Apropå "lättare", här brukade man skämta om avhandlingar: En juridisk 500 sidor, en medicinsk 50 sidor, en matematisk 5 sidor. Helt utan sidoblick på vad som är "lättare". Vill man veta det får man väl titta på antal och procent godkända.
En medicinsk avhandling är inte 50 sidor, den är 50 sidor plus minst fyra vetenskapliga artiklar. De 50 sidorna är kappan som sammanfattar artiklarna och sätter dem i ett större sammanhang.Med vänliga hälsningar
OlaKommentar
-
Nej, du får titta på hur många som påbörjat doktorandutbildningen som avslutar den. I praktiken blir alla godkända åtminstone inom mitt område. Avhandlingen är granskad innan - ungefär hälften är ofta publicerat redan - men om doktoranden trycker avhandlingen och går upp för att försvara den MOT fakultetens rekommendation finns risken att den inte blir godkänd. I de fall de inte blir godkända är det för att fusk eller plagiat upptäcks. Skulle trots allt opponenten inte anse att det håller säger han/hon till i förväg och disputationen ställs in (har hänt någon enstaka gång i Sverige).
En medicinsk avhandling är inte 50 sidor, den är 50 sidor plus minst fyra vetenskapliga artiklar. De 50 sidorna är kappan som sammanfattar artiklarna och sätter dem i ett större sammanhang.
2) Kanske idag. Men jag menade förr (det kunde även vara bara t.ex. 40 sidor, men jag avsåg bara att visa på att det var en intressant (tiofaldig) skillnad i antal sidor. Förstår självfallet att antal sidor är något helt irrelevant, det är bara kul.)mvh
Mikael W
(NCS-medlem sedan 1981)Kommentar
-
Så lykkedes det at få resten af billederne på.
Hej David fishbase har godkendt nogle arter, og der skal nok komme flere til med tiden.
Det lader til at være et par seriøse herre der har været igang, og det har været et meget omfattende stykke arbejde.
Og spændende om der bliver nogle arter tilbage i Tilapia slægten.
Der er næsten 200 sider i revisjonen, så der bliver noget at tygge igennem.Klart du ska vara medlem! Vi har ett växande medlemsantal och kommande år är jubileumsår, vi firar det väldigt gärna tillsammans med dig!
///David
Ordförande Nordiska CiklidsällskapetKommentar
-
Hej David
Nu har jeg endelig fået læst Revisionen/ afhandlingen af Andreas R. Dunz igennem, og han er en grundig herre må jeg sige.
Jeg vil tro at meget af det han skriver kommer til at blive gældende lang tid fremover.
Flere af arterne i Tilapia slægten bliver lige så stille flyttet til de nye slægter efterhånden som de godkendes i videnskablige kredse.
Jeg har været en smule rundt på nettet, og på Fishbase.org var der intet flyttet til Coetilapia slægten indnu.
Men Tilapia bilineata, Tilapia crassa og Tilapia louna er flyttet til Congolapia slægten.
Hos Coptodon kommer kun Tilapia zillii frem, men stadig som Tilapia zillii.
Ingen er flyttet til Heterotilapia slægten indnu.
Hos Pelmatolapia ses Tilapia brevimanus , men stadig som Tilapia brevimanus .
Skriver jeg Tilapia slægten er der kun de 3 arter der er flyttet til Congolapia slægten.
Men mon ikke det bare er et spørgsmål om tid før resten bliver flyttet.
Hos Calacademy.org Catalog of fishes stod der noget mere:
Tilapia joka er flyttet til Coelotilapia.
Tilapia bilineata, Tilapia crassa og Tilapia louana flyttet til Congolapia slægten.
Til Coptodon slægten er flyttet Tilapia bakossiorum , Tilapia bemini , Tilapia cameronensis , Tilapia dageti , Tilapia deckerti , Tilapia discolor , Tilapia guineensis , Tilapia louka , Tilapia nyongana, Tilapia rendalli , Tilapia snyderae , Tilapia tholloni , og Tilapia zillii.
Heterotilapia slægten består af Tilapia buttikoferi og Tilapia cessiana .
Hos Pelmatolapia ses Tilapia mariae hvis man spørger til slægt, men ikke som art.
Hos Tilapia slægten er Tilapia sparrmanii , Tilapia baloni , Tilapia guinasana , Tilapia ruweti , Tilapia busumana og Tilapia brevimanus .
Hos Cichlidae.com listes mange tilapia også i de nye slægter.
Vi må se hvor det ender.Senast redigerad av Jan Sørensen; 24 November 2013, 22:31.Kommentar
-
Med vänliga hälsningar
OlaKommentar
-
CoF är nu uppdaterat men inte fishbaseKlart du ska vara medlem! Vi har ett växande medlemsantal och kommande år är jubileumsår, vi firar det väldigt gärna tillsammans med dig!
///David
Ordförande Nordiska CiklidsällskapetKommentar
-
Artregistret nu uppdaterat med bibehållen historia kring tidigare vetenskapliga namn.Klart du ska vara medlem! Vi har ett växande medlemsantal och kommande år är jubileumsår, vi firar det väldigt gärna tillsammans med dig!
///David
Ordförande Nordiska CiklidsällskapetKommentar
Kommentar