Revisjon af Tilapia slægten ( De substrat legende ).

[Jan Sørensen]

Ja, samlingsavhandlingar dominerar helt över monografier inom naturvetenskapen. England och flera länder i Sydamerika har monografier.

Er det nu godt eller skidt?.
Ola er det ikke også sådan, at der skal være hold i det man skriver.
Og at man skal fremlægge, og forsvare det, og at det kan forkastes eller godkendes i de videnskablige kredse?

[Ola Svensson]

Inom naturvetenskapen är sammanläggningsavhandling helt överlägsna från flera aspekter. De består av 4-5 artiklar och en eller flera är redan publicerade i en vetenskaplig tidskrift. De andra har målet att publiceras. Monografier blir ofta liggande i byrålådan och därmed blir de inte tillgängliga för forskarsamhället. Egentligen är skillnaden inte så stor - monografier har kapitel - men i en sammanläggningsavhandling inriktar sig doktoranden redan från början på artikelformatet och inte bara övar utan kommunicerar forskning på det helt dominerande sättet - den vetenskapliga artikeln. Varken en sammanläggningsavhandling eller en monografi kommer att bli godkänd om den inte har tillräckligt hög kvalitet.

En sammanläggningsavhandling har en kappa också utöver artiklarna. Kappan till min avhandling finns här och där sammanfattas de fem artiklarna som ingick http://www.diva-portal.org/smash/rec...d=diva2:192128

Sedan finns det lite skillnader mellan länder. Sverige har offentligt försvar av en redan tryckt avhandling (cirka 100 exemplar trycks och den är ännu ej godkänd) medan Storbritannien har en "viver" av en monografi. Detta är ett "förhör" bakom slutna dörrar där doktoranden och opponenten närvarar. Jag kommer inte ihåg om den tredje är handledaren eller ytterligare en oberoende. Därefter gör doktoranden de ändringar som krävs och trycker avhandlingen i ett fåtal exemplar - till doktoranden, opponenten och handledaren. Universitetsbiblioteket får en också tror jag. Svenska avhandlingar har ISBE-nummer och skickas till universitetsbibliotek samt sedvanliga pliktexemplar.

[Ola Svensson]

En orsak till att Storbritannien fortfarande har monografi är att de till skillnad från resten av Europa har en väldigt kort doktorandutbildning - bara tre år. Dessutom har de flesta endast en kandidatexamen (3 år, Bachelar) medan i Sverige har alla en magister (>4) eller en master (>4,5). De har helt enkelt inte tid att publicera under avhandlingsarbetet.

[Jan Sørensen]

Wilhelm #14

Ursprungligen postat av Mikael W

OK. Om vi svänger på resonemanget: En person kan alltså under en (längre) tidsperiod skriva flera olika "papper" om någonting, och publicera dem i olika takt (t.ex. som artiklar i vetenskapliga tidskrifter) och så kan han senare "addera ihop" dem till en doktorsavhandling. Förstod jag rätt?


Att jag inte har tänkt på det tidigare! Då hade jag varit Doctor idag!

Ja men Doctor i hvad Wilhelm?


Tak for udredningen på hvordan det foregår Ola.

[Ola Svensson]

OK. Om vi svänger på resonemanget: En person kan alltså under en (längre) tidsperiod skriva flera olika "papper" om någonting, och publicera dem i olika takt (t.ex. som artiklar i vetenskapliga tidskrifter) och så kan han senare "addera ihop" dem till en doktorsavhandling. Förstod jag rätt?

Här i Göteborg slängs doktoranden ut när pengarna är slut efter fyra år (fem om doktoranden undervisar 20%). Det är egentligen ingen skillnad på en sammanläggningsavhandling och en monografi, men inom naturvetenskapen skulle en monografi ha mycket lägre chans att bli godkänd - ingen del har gått igen peer review-processen. Jag vet inte om du menade att en sammanläggningsavhandling skulle vara "lättare" men det är den inte - förutom för opponenten förstås! Inom humaniora kan själva disputationen vara den enda granskningen av monografin på samma sätt som det var inom naturvetenskapen.

Edit: Jag ser att den korrekta termen är sammanläggningsavhandling så jag har ändrat i mina inlägg ovan.

[Erik Åhlander]

I inlägg 18 menar du väl monografi?

[Mikael W]

Jag vet inte om du menade att en sammanläggningsavhandling skulle vara "lättare" men det är den inte.

Nä, det menade jag inte, ville bara förstå hur man gör.

Apropå "lättare", här brukade man skämta om avhandlingar: En juridisk 500 sidor, en medicinsk 50 sidor, en matematisk 5 sidor. Helt utan sidoblick på vad som är "lättare". Vill man veta det får man väl titta på antal och procent godkända.

[Ola Svensson]

I inlägg 18 menar du väl monografi?

Ja. I Storbritannien har de monografier. Jag har ändrat.

[Ola Svensson]

Nä, det menade jag inte, ville bara förstå hur man gör.

Apropå "lättare", här brukade man skämta om avhandlingar: En juridisk 500 sidor, en medicinsk 50 sidor, en matematisk 5 sidor. Helt utan sidoblick på vad som är "lättare". Vill man veta det får man väl titta på antal och procent godkända.

Nej, du får titta på hur många som påbörjat doktorandutbildningen som avslutar den. I praktiken blir alla godkända åtminstone inom mitt område. Avhandlingen är granskad innan - ungefär hälften är ofta publicerat redan - men om doktoranden trycker avhandlingen och går upp för att försvara den MOT fakultetens rekommendation finns risken att den inte blir godkänd. I de fall de inte blir godkända är det för att fusk eller plagiat upptäcks. Skulle trots allt opponenten inte anse att det håller säger han/hon till i förväg och disputationen ställs in (har hänt någon enstaka gång i Sverige).

En medicinsk avhandling är inte 50 sidor, den är 50 sidor plus minst fyra vetenskapliga artiklar. De 50 sidorna är kappan som sammanfattar artiklarna och sätter dem i ett större sammanhang.

[Mikael W]

Nej, du får titta på hur många som påbörjat doktorandutbildningen som avslutar den. I praktiken blir alla godkända åtminstone inom mitt område. Avhandlingen är granskad innan - ungefär hälften är ofta publicerat redan - men om doktoranden trycker avhandlingen och går upp för att försvara den MOT fakultetens rekommendation finns risken att den inte blir godkänd. I de fall de inte blir godkända är det för att fusk eller plagiat upptäcks. Skulle trots allt opponenten inte anse att det håller säger han/hon till i förväg och disputationen ställs in (har hänt någon enstaka gång i Sverige).

En medicinsk avhandling är inte 50 sidor, den är 50 sidor plus minst fyra vetenskapliga artiklar. De 50 sidorna är kappan som sammanfattar artiklarna och sätter dem i ett större sammanhang.

1) Jepp, du har rätt.
2) Kanske idag. Men jag menade förr (det kunde även vara bara t.ex. 40 sidor, men jag avsåg bara att visa på att det var en intressant (tiofaldig) skillnad i antal sidor. Förstår självfallet att antal sidor är något helt irrelevant, det är bara kul.)

[DaRe]

Så lykkedes det at få resten af billederne på.

Hej David fishbase har godkendt nogle arter, og der skal nok komme flere til med tiden.
Det lader til at være et par seriøse herre der har været igang, og det har været et meget omfattende stykke arbejde.
Og spændende om der bliver nogle arter tilbage i Tilapia slægten.

Der er næsten 200 sider i revisjonen, så der bliver noget at tygge igennem.

Vet du vilka som är godkända idag, jag sökte på några som ligger kvar i gamla släktet tilapia.

[Jan Sørensen]

Hej David
Nu har jeg endelig fået læst Revisionen/ afhandlingen af Andreas R. Dunz igennem, og han er en grundig herre må jeg sige.
Jeg vil tro at meget af det han skriver kommer til at blive gældende lang tid fremover.
Flere af arterne i Tilapia slægten bliver lige så stille flyttet til de nye slægter efterhånden som de godkendes i videnskablige kredse.

Jeg har været en smule rundt på nettet, og på Fishbase.org var der intet flyttet til Coetilapia slægten indnu.
Men Tilapia bilineata, Tilapia crassa og Tilapia louna er flyttet til Congolapia slægten.
Hos Coptodon kommer kun Tilapia zillii frem, men stadig som Tilapia zillii.
Ingen er flyttet til Heterotilapia slægten indnu.

Hos Pelmatolapia ses Tilapia brevimanus , men stadig som Tilapia brevimanus .
Skriver jeg Tilapia slægten er der kun de 3 arter der er flyttet til Congolapia slægten.
Men mon ikke det bare er et spørgsmål om tid før resten bliver flyttet.

Hos Calacademy.org Catalog of fishes stod der noget mere:
Tilapia joka er flyttet til Coelotilapia.
Tilapia bilineata, Tilapia crassa og Tilapia louana flyttet til Congolapia slægten.

Til Coptodon slægten er flyttet Tilapia bakossiorum , Tilapia bemini , Tilapia cameronensis , Tilapia dageti , Tilapia deckerti , Tilapia discolor , Tilapia guineensis , Tilapia louka , Tilapia nyongana, Tilapia rendalli , Tilapia snyderae , Tilapia tholloni , og Tilapia zillii.

Heterotilapia slægten består af Tilapia buttikoferi og Tilapia cessiana .
Hos Pelmatolapia ses Tilapia mariae hvis man spørger til slægt, men ikke som art.

Hos Tilapia slægten er Tilapia sparrmanii , Tilapia baloni , Tilapia guinasana , Tilapia ruweti , Tilapia busumana og Tilapia brevimanus .

Hos Cichlidae.com listes mange tilapia også i de nye slægter.

Vi må se hvor det ender.

[Ola Svensson]

Vet du vilka som är godkända idag, jag sökte på några som ligger kvar i gamla släktet tilapia.

Det sista papperet i avhandlingen är publicerat som Erik skriver och vi får vänta på hur CoF och Fishbase haterar det http://www.sciencedirect.com/science...55790313001164

[DaRe]

CoF är nu uppdaterat men inte fishbase

[DaRe]

Artregistret nu uppdaterat med bibehållen historia kring tidigare vetenskapliga namn.