Hur har hästnosarna utvecklats?

[Mikael W]

Hej

Vad beror det på att Tanganicodus irsacae och Eretmodus cyanostictus liknar varandra? Tycker det är lite intressant att två arter, som inte ens hör till samma släkte, ser så lika ut.

Är det parallellevolution (två arter som samtidigt, oberoende av varandra har anpassat sig till samma biotop), eller har de en gemensam anfader som de ärvt utseendet av?

En annan sak man kan sitta och fundera över är vad är det för skillnad i biotoperna, som gör att det i söder lönar sig att ha blå prickar, och i norr mörka ränder (Eretmodusarterna).

[Rivulatus]

Intressant. Eftersom de har olika släktnamn kan man kanske anta att de inte har en gemensam anfader direkt. Men det kan ju finnas en längre bak i tiden och förmodligen skulle det kunna vara så att deras liknande beteende och miljö gjort att de utvecklas mot ett liknande utseende. Om de inte har en gemensam anfader så befinner sig inte arterna inom samma klad och kan inte räknas som en monofyletisk grupp (= ingen paralellevolution?). Vet inte hur det är i tanganika, om de börjat med taxonomi på dna nivå vilket kan ändra förutsättningarna för taxonomin för hästnosar kan tänkas!? Dna analys i syd/centralamerika släkten/arter har inneburit en s.k. "hela havet stormar" i taxonomin hehe. Men det är väldigt intressant för att kunna säkert koppla arter till sina rätta grupper och anfäder

[Ola Svensson]

Eretmodus, Spathodus och Tanganicodus hör till tribus eretmodini och är alltså nära släkt. Observera att arter delats in i olika släkten inte beroende på hur nära släkt de är utan hur olika arter grupperar sig fylogenetiskt. Men det är intressantare än så. Det verkas som att inom gruppen har tre tandtyper evolverat parallellt. Spathoduständer är utifrån en genetisk fylogeni evolverat ursprungligt men har sedan evolverat två gånger till vilket gör att dessa återfinns i fyra grupperingar/arter. Eretmoduständer har då evolverat minst två gånger och finns i tre grupperingar/arter. Tanganyikoduständer har evolverat minst tre gånger och finns hos fem grupper/arter. Detta är en studie på mitokondrier och jag är lite tveksam. Dessa tokiga mönster kan uppstå om låt oss säga en Spathodus korsar sig med Eretmodus och av slumpskäl får hela populationen eretmodusmitokondrier. I senare studier har kombinationen och analysen av skilnader mellan av kärn-DNA och mitokondrie-DNA gett mycket intressanta insikter i släktskap och hybridisering. Tyvärr verkar inte den sortens studie ha gjorts på eretmodini ännu.

Sammanfattning: De tre släkterna har med största sannolikhet likartat utseende då de är släkt. Det är dessutom tveksamt om släktena finns - de är helt baserade på tänderna.

Här finns en artikel http://www.pnas.org/content/96/18/10230.full och den bör vara gratis här om ni registrerar er http://www.jstor.org/discover/10.230...21102316209457

[Mikael W]

Ska bli spännande att läsa mer om detta.

[Doktor-T]

Jag har fått känslan att hästnosar är känsliga för soten men det kanske är så att en del akvarister gjort fel eller har haft otur helt enkelt?

[poujac]

Jag har haft troffer med sot i samma kar som jag hade hästnosar som inte fick det.

[Doktor-T]

Okej, men dom äter samma foder över lag?

[johho]

Det är fantastiskt med Ola i föreningen

[Erik Åhlander]

I senare studier har kombinationen och analysen av skilnader mellan av kärn-DNA och mitokondrie-DNA gett mycket intressanta insikter i släktskap och hybridisering.

Referenser? Vet du om den skillnaden är större hos Malawi än Tanganyika, och större hos Tanganyika än mellan flodarter, som man möjligen skulle kunna förvänta sig (sjunkande grad av introgression)?

[Rivulatus]

Det är fantastiskt med Ola i föreningen

Håller med föregående. Det bästa med det här forumet är den djupa kunskapen som man inte bara kan "googla"/"wikipedia" sig fram till svaren.

[Ola Svensson]

Referenser? Vet du om den skillnaden är större hos Malawi än Tanganyika, och större hos Tanganyika än mellan flodarter, som man möjligen skulle kunna förvänta sig (sjunkande grad av introgression)?

Inte på rak arm. Den här kanske? http://www.fishecology.ch/publikatio...1_CurrBiol.pdf Jag kan inte minnas att jag sett jämförelser av det slaget mellan grupper utan bara inom grupper t.ex. närbesläktade lamprologiner eller haplochromiiner.