kontroversiellt med äkta arter
Djurprofilen Jonas Wahlström var inbjuden till studion tillsammans med en nykläckt krokodilunge av den utrotningshotade kubanska arten. Efter en stunds gullande med den lille krabaten kommer diskussionen in på att hotet mot arten till viss del beror på att den parar sig med andra amerikanska krokodil arter. Strömstedt tyckte det var obehagligt att arter måste vara äkta. Wahlström tillrättavisar henne dock vänligt men bestämt.
-
-
Frågan är lite mer komplicerad än vad det först låter som och Jonas slirade in på lite gungig mark med närmast känslomässiga argument och det är dessa som Strömstedt tyckte var obehagliga.
Jordens fauna och flora håller på att likriktas i hela världen. Det är ett problem ur flera aspekter. I fallet med krokodilen är det en vanlig art som utplånar en annan genom hybridisering och detta ökar inte mångfalden, det minskar den. Samma problem gäller en massa goodeider och poeciliider i Mexiko.Med vänliga hälsningar
Ola -
Jag är inte så säker på att det var det känslomässiga språket hon tyckte var obehagligt utan snarar att naturen inte passar hennes synsätt. Jag kan tänka mig att hon resonerar att tillexempel i en djurpark har dom lejon och tigrar två arter men korsar dom de med varna så får dom tre arter lejon, tiger och liger att ligern inte är en riktig art eller fertil spelar ingen roll då dom uppnår mångfald om än en kortsiktig mångfald. Jag delar inte hennes synsätt.Kommentar
-
Jonas säger att det inte skulle vara en äkta art på frågan om vad det spelar för roll om de korsar sig. På följdfrågan om det gör något att den inte är äkta svarar han att det skulle se konstigt ut om de var randiga, eller prickiga, eller rutiga. Då får han frågan om detta inte är mångfald. Då svarar han att det inte är sådan mångfald man vill ha utan att mångfald ska bestå av flera äkta arter, inte korsningar. Jonas säger inget om naturen utan detta är bara åsikter. Äkta arter bra. Oäkta arter dåligt.
Hur hon resonerar spelar ingen roll alls - hon ställer frågor till en expert och han ska förklara, men han misslyckas med detta. Jonas gör felet att utgå från att detta inte är komplicerat både filosofiskt och ur naturvårdsynpunkt. Förhoppningsvis läser han på och formulerar bättre "standardsvar" i framtiden. I detta fallet är det enkelt - istället för två krokodilarter kommer det finnas en.Med vänliga hälsningar
OlaKommentar
-
Nu kör jag vidare
Detta diskuteras en hel del inom naturvårdsbiologin just nu. Det duger inte med "nationalistiska" argument för att vi inte ska ha in främmande arter ("de hör inte till den svenska faunan och floran") - dessa är lätta att krossa vetenskapligt med frågan "varför inte". Samma med dessa "rasistiska" argument om rena arter. Det duger inte att säga "äkta bra" "blandning dåligt". Nu vet vi dessutom att hybridisering är en kraftfull evolutionär mekanism som t.ex. var viktig vid formationen av artflockarna i de stora afrikanska sjöarna.
Det behövs alltså bättre biologiska argument. Det ena är att artsammansättningen blir likriktad i hela världen vilket minskar den biologiska mångfalden och att genuppsättningen blir likriktad inom arter och inom arter som kan utbyta gener. Lokalt anpassade populationer och arter konkurreras ut eller blandas bort i invaderande genom. Lokala arter är anpassade till miljön liksom lokala populationer. I slutändan kan det slå på oss genom obalans och att arter inte är anpassade till sin miljö.
"Filosofiskt" sett är det tråkigt med en likriktad miljö och det är trevligt med lokalt anpassad fauna och flora.Med vänliga hälsningar
OlaKommentar
-
Är det meningsfullt att applicera vitsord "bra" resp. "dåligt" på det naturen gör (förutsatt att det inte är nåt vi (t.ex. guldfiskodlare) påverkar)?
Kommer naturen att bry sig om vad vi tycker?
Ska vi gå in och styra?mvh
Mikael W
(NCS-medlem sedan 1981)Kommentar
-
Vi ingår väl i naturen? Åtminstone sist jag tittade.
Klart du ska vara medlem! Vi har ett växande medlemsantal och kommande år är jubileumsår, vi firar det väldigt gärna tillsammans med dig!
///David
Ordförande Nordiska CiklidsällskapetKommentar
-
Precis min åsikt också. Men inte tog naturen trots det några problem av att någon T. rex kanske tyckte att det sög att dö ut.
Men så finns det ju också de som tror att naturen finns till för att betjäna oss. Därav min fråga, ska vi försöka tillrättalägga naturen om vi vi tycker att den gör "fel".
Nå, detta kan synas tramsigt, men nånstans inunder finns det ändå ganska intressanta frågeställningar.mvh
Mikael W
(NCS-medlem sedan 1981)Kommentar
-
Jag tycker det är intressant.
Det går en lliten serie om växternas evolution över tiderna på vetenskapens värld just nu och där näms att så artrikt som det har varit efter dinosaurierna dött ut har det aldrig varit tidigare på jorden. Under många hundra miljoner år var det ytterst artfattigt i jämförelse med idag och de kopplar det till att växternas enorma utveckling när de började med blommor har bidragit till explotionen av olika arter. Om vi nu skulle gå ned till en tiondel av antalet arter är det evolutionärt på lite längre sikt ingen konstigt även om vår art skulle dö ut är inte de3t heller konstigt, men tråkigt för oss.Klart du ska vara medlem! Vi har ett växande medlemsantal och kommande år är jubileumsår, vi firar det väldigt gärna tillsammans med dig!
///David
Ordförande Nordiska CiklidsällskapetKommentar
-
Klart vi ska besegra naturen, alt onödigt naturen hittar på med farliga bakterier o annan skit.
Kanske dax för en demonstration "bort med naturligt"Kommentar
-
-
Varför ska vi bevara?
1. Vi har gått med det via internationella avtal. Det är alltså inte en svensk idé som man kan få uppfattningen av på tidningars kommentarsfält.
Riokonferensen 1992 –konventionen att bevara mångfalden (CBD)
-170 stater inklusive EU har ratifierat
Detta ska bevaras enligt konventionen
•Artmångfald
•Genetisk variation inom arter
•Ekosystem
Fortsättning följer...Med vänliga hälsningar
OlaKommentar
-
Skogens år 2011
•2011 utlystes av FN till skogens år efter att 2010 varit den biologiska mångfaldens år.
•Den biologiska mångfaldens år kröntes med mötet i Nagoya där det beslutades att 17 procent av landytan och 10 procent av havet ska skyddas.
•Det innebär att 17 procent av varje skogstyp bör bevaras.
•I Sverige avverkas enligt Naturskyddsföreningen gammelskog i allt högre takt.
•Majoriteten av de svenska rödlistade arterna finns i så kallad produktiv skogsmark
•Vi skyddar cirka fyra procent av den produktiva skogsmarken och därmed är långt från målet på 17 procent som beslutades i Nagoya 2010.
•Miljöminister Lena Ek anser att siffran faktiskt är så låg som fyra procent.
Fortsättning följer...Med vänliga hälsningar
OlaKommentar
-
Varför bevara arter och biologisk mångfald? Det finns lite olika typer av svar. Man brukar dela in dem i tre "E"
•Ekonomiska–utnyttja biologiska resurser, mat, mediciner (40% av de läkemedel som används innehåller substanser från växtriket)
•Estetiska–rika blomsterängar, savannen, korallrev, psykisk hälsa
•Etiska–respekt för det levande
Fortsättning följer...Med vänliga hälsningar
OlaKommentar
Kommentar