I Borneos djungler

[Ola Svensson]

Återkommer till det...


//Kaj

Spänningen är olidlig.

[Wilhelm]

jag hade gissat på orangutan, men de har du redan skrivit om.Kanske en noshörning?

[Kajjjan]

Den stora mäktiga upplevelsen återkommer jag till.
Under dagarna var vi antingen ute på båtsafari längs floden eller vandrade vi runt i regnskogen.









//Kaj

[Kajjjan]

Mera bilder. Mycket näsapor, varje dag. Ormhuvudfågel (kallades snake head bird i alla fall) och näshornsfåglar (hornbills).








//Kaj

[DaRe]

Tittar och tänker;, Varför är det inte jag som tagit dessa bilder och upplevt detta äventyr!?

[Kajjjan]

Så en tidig morgon går jag och hustrun själva den ca tre hundra meter långa stigen ner mot floden. Vi har vaknat tidigt och känner oss nu så bekväma i den här miljön att vi kan röra oss lite på egen hand.
Efter ca 50 meter hör vi hur det knakar i träden ovan för oss så vi tittar upp och på bara 5-6 meters höjd rakt ovanför oss sitter en stor orangutang!!! Det är mäktigt. Där står vi två helt orörliga på marken och tittar upp på honom medan han sitter där lugnt och tittar ner på oss medan han tuggar på blad eller vad det nu är han käkar där. Jag tar sakta upp kameran och börjar fotografera. Han tittar på oss hela tiden och jag får känslan att ha tycker vi är underliga som står där på marken och inte kommer upp i träden.
En stund senare kommer vår guide med några andra turister från campen. Han berättar då att detta är ganska unikt att få se en orangutang så här nära i det vilda. Han beräknar att hannen är ca 12 år och berättar att han kan öppna en kokosnöt med bara händerna...
Orangutangen verkar nu börja tycka att det är lite för många på marken under honom för han börjar svaja med trädet och svingar sig vidare ett antal träd längre bort. En del av de som inte hunnit plåta honom följer efter på marken under honom med jag och hustrun väljer att stanna kvar där vi är. Känns inte riktigt att springa efter honom - vad som helst kan ju hända, tänker vi. Och vad som helst händer! När han stannat upp igen i ett träd och en lite grupp på fem-sex pers ställt sig rakt under honom för att få bra bilder uträttar han sina behov rakt över dem! De springer skrikande därifrån och vi andra skrattar skallen av oss. Orangutangen sitter kvar nöjd en stund och svingar sig sen vidare och vi får inte se honom igen.





//Kaj

[Wilhelm]

Shitt!

[Kajjjan]

Vi har andra apor runt oss hela dagarna. En del av de här hoppar på våra tak på morgnarna och för ett jäkla väsen. Guiderna kallar dem för David-Beckham-Makak på grund av frisyren som David Beckham hade på den tiden.





//Kaj

[Engelholm Audio]

Härlig sommarläsning!

Jag (med familj) var på samma Selamat Datang som du. Härligt!

[DaRe]

Så en tidig morgon går jag och hustrun själva den ca tre hundra meter långa stigen ner mot floden. Vi har vaknat tidigt och känner oss nu så bekväma i den här miljön att vi kan röra oss lite på egen hand.
Efter ca 50 meter hör vi hur det knakar i träden ovan för oss så vi tittar upp och på bara 5-6 meters höjd rakt ovanför oss sitter en stor orangutang!!! Det är mäktigt. Där står vi två helt orörliga på marken och tittar upp på honom medan han sitter där lugnt och tittar ner på oss medan han tuggar på blad eller vad det nu är han käkar där. Jag tar sakta upp kameran och börjar fotografera. Han tittar på oss hela tiden och jag får känslan att ha tycker vi är underliga som står där på marken och inte kommer upp i träden.
En stund senare kommer vår guide med några andra turister från campen. Han berättar då att detta är ganska unikt att få se en orangutang så här nära i det vilda. Han beräknar att hannen är ca 12 år och berättar att han kan öppna en kokosnöt med bara händerna...
Orangutangen verkar nu börja tycka att det är lite för många på marken under honom för han börjar svaja med trädet och svingar sig vidare ett antal träd längre bort. En del av de som inte hunnit plåta honom följer efter på marken under honom med jag och hustrun väljer att stanna kvar där vi är. Känns inte riktigt att springa efter honom - vad som helst kan ju hända, tänker vi. Och vad som helst händer! När han stannat upp igen i ett träd och en lite grupp på fem-sex pers ställt sig rakt under honom för att få bra bilder uträttar han sina behov rakt över dem! De springer skrikande därifrån och vi andra skrattar skallen av oss. Orangutangen sitter kvar nöjd en stund och svingar sig sen vidare och vi får inte se honom igen.

[ATTACH]37692[/ATTACH]

[ATTACH]37693[/ATTACH]

//Kaj

Hahaha härligt minne!