Vattenkemin etc vid kraftiga översvämningar?

Kollaps
X
 
  • Tid
  • Show
Rensa alla
nya inlägg
  • Rivulatus
    Användare
    • December 2002
    • 811

    Vattenkemin etc vid kraftiga översvämningar?

    Hej, detta forum har ju ett brett spektra på inriktningar så jag provar. En sak som jag märkt med många "svåra" arter att odla att deras habitat ofta präglas av anuella översvämningar. Då tänker jag mer på icke sjölevande arter.

    Då lyder min undran. Vad händer med abiotiska och biotiska faktorer vid dessa översvämningar? Det jag fattat själv är att tillsatts av avjoniserat vatten/låg konduktivitet är en faktor men allt annat är bara spekulationer från min sida.

    Har nån bra tips på mer saker man kan tänka på eller erfarenheter?
    Senast redigerad av Rivulatus; 13 April 2012, 22:06.
    SA:

    Geophagus brasiliensis "Rio Sao Fransisco"
    Caquetaia myersi "Rio Ortequaza"
  • Anders i Askim
    NCS Medlem
    • February 2008
    • 1032

    #2
    Syrehalt.
    Temp.
    Nitrit/nitrat.
    Vattenflöde.
    Levnads villkoren förrändras dramatiskt vid regnperioden.
    Just variationen från torr till regnperiod sätter fart på den trögaste fisk.
    Mvh Anders
    Cyathopharynx foae Sibwesa, Cyprichromis microlepidotus Bulu point, Cyprichromis coluratus Mbita, Xenotilapia papilio Tembwe Deux, Xenotilapia ochrogenys Kigoma, Tanganicodus irsacae Mabilibili, Phyllonemus typus.

    Kommentar

    • Rivulatus
      Användare
      • December 2002
      • 811

      #3
      Ursprungligen postat av Anders i Askim
      Syrehalt.
      Temp.
      Nitrit/nitrat.
      Vattenflöde.
      Levnads villkoren förrändras dramatiskt vid regnperioden.
      Just variationen från torr till regnperiod sätter fart på den trögaste fisk.
      Okej låter rimligt, men HUR förändras dessa värden är kanske en bättre formulerat fråga? Sjunker/stiger dom? etc.

      Syrehalten och flödet bör ju stiga men finns det andra saker man kan gör i ett akvarium? Min tanke var att tillsätta osmosvatten + mandelblad samt höjja flödet. Har jag missat något?
      Senast redigerad av Rivulatus; 13 April 2012, 22:16.
      SA:

      Geophagus brasiliensis "Rio Sao Fransisco"
      Caquetaia myersi "Rio Ortequaza"

      Kommentar

      • Anders i Askim
        NCS Medlem
        • February 2008
        • 1032

        #4
        Ursprungligen postat av Rivulatus
        Okej låter rimligt, men HUR förändras dessa värden är kanske en bättre formulerat fråga? Sjunker/stiger dom? etc.
        Kom på en viktig sak till
        -Lekbiotop.

        Syrehalten ökar.
        Tempen är lurig ökar säkert i vissa fall men sjunker i andra.
        Nitrit/nitrat och amonium = 0,00000
        Andra vattenlösliga ämneskoncentrationer sjunker
        Vattenflödet ökar för vissa fiskar som så önskar men andra firrar söker sig till helt lungna områden.
        Lekbiotopen söker fisken själv upp. Många firrar i SA vandrar långa sträckor.

        Så i våra artificiella burkar har vi svårt att ens komma nära om vi inte testar olika metoder för att locka de svåraste till lek.

        Men det finns ingen omöjlig fisk för då skulle den vara utdöd.
        Mvh Anders
        Cyathopharynx foae Sibwesa, Cyprichromis microlepidotus Bulu point, Cyprichromis coluratus Mbita, Xenotilapia papilio Tembwe Deux, Xenotilapia ochrogenys Kigoma, Tanganicodus irsacae Mabilibili, Phyllonemus typus.

        Kommentar

        • Ola Svensson
          Användare
          • April 2002
          • 14633

          #5
          Sänkning av salthalt (konduktivitet) men inte salthalten i sig - mormyriider
          Ljudet av regn - en del malar
          Med vänliga hälsningar

          Ola

          Kommentar

          • Rivulatus
            Användare
            • December 2002
            • 811

            #6
            Ursprungligen postat av Ola Svensson
            Sänkning av salthalt (konduktivitet) men inte salthalten i sig - mormyriider
            Ljudet av regn - en del malar
            Hur menar du "inte salthalten i sig"? Är inte konduktivitet halten lösta joner i vatten dvs bla. salt?
            SA:

            Geophagus brasiliensis "Rio Sao Fransisco"
            Caquetaia myersi "Rio Ortequaza"

            Kommentar

            • Ola Svensson
              Användare
              • April 2002
              • 14633

              #7
              Ursprungligen postat av Rivulatus
              Hur menar du "inte salthalten i sig"? Är inte konduktivitet halten lösta joner i vatten dvs bla. salt?
              Det är sänkningen som ger effekten, men det spelar inte någon roll om det sänks från lågt till ännu lägre eller från jättehögt till ganska högt.
              Med vänliga hälsningar

              Ola

              Kommentar

              • Janne E
                Användare
                • April 2002
                • 382

                #8
                Många arter fiskar i Amazonas leker året runt, vissa arter leker bara under regnperiod och vissa arter leker bara under torrperiod.
                Förändring utav konduktiviteten spelar en viss roll i områden med stilla eller trögt flytande vatten men mindre betydelse i kraftigare strömt vatten, i den förstnämnda kan variationen vara "stor" från torrperiod till regnperiod från tex. 200µS/cm ner till 5µS/cm, i kraftigare strömt vatten är förändringen mycket liten runt 10-20µS/cm mellan torr och regnperiod (normal värde 20-40µS/cm under hela året). Variationer finns förstås beroende på terräng och var ifrån vattnet har sitt ursprung, tex. är variationen större i konduktivitet i floder som rinner ner från Anderna då de bär med sig mycket sediment under regnperioden (ökad konduktivitet i de flesta fall). Floder som rinner ner från höglanden i Guyana och Brasilien varierar mycket lite i konduktivitet, typiska svartvatten floder som Rio Negro är förändringen i pH mycket mer markant än förändringen utav konduktivitet (5-10µS/cm året runt).

                Temperatur, i Amazonas lågland är variationen mycket liten, som lägst 28C och som högst ca 38C i stilla stående eller svagt strömmande vatten, i kraftigare strömt vatten 29-33C året runt, i stillastående eller svagt rinnande vatten inne i regnskogen som skyddar från solstrålning 25-28C. Temp. variationer ökar med altitud så de är större 1000m över havet än 50m över havet men även floder i Anderna på ca 2000m höjd håller en temp. under torrperiod på 25-26C nära ekvatorn (några till o med 30C), variationer i temp. i dessa floder ökar med latitud.

                Under regnperiod, densiteten av fisk sprids ut över mycket större area, konkurransen minskar både när det gäller föda och bra lekplatser, syrehalten ökar och ljudet från både regn och eller forsar triggar en del arter till lek, vissa arter som vandrar kan vandra upp till sina lekplatser (framförallt större arter malar inom familjerna Doradidae, Pimelodidae)

                Förändringen mellan torrperiod och regnperiod och tvärtom får fiskar att leka, en del arter leker ofta i slutet av regnperioden och i början torrperiod, en del arter börjar leka så fort regnperioden startat tex. pirayor, en del startar att leka 1-2 månader innan regnperioden startar (vissa arter Loricaridae), en del börjar leka när regnprioden är slut tex. många arter ciklider.

                En annan faktor är också mängden dagsljus, under regnperioden är det generellt få timmar solljus per dag och oftast mulet, under torrperiod är det många soltimmar och endast få timmar då det är mulet per dag (30-60min).

                Många faktorer finns det, då alla fiskar inte leker samtidigt under året så är bra litteratur att läsa som handlar om geografi, hydrografi och allmänt om tex. Sydamerikas natur om frågeställaren nu gillar Sydamerika, eller väst-Afrika eller Sydost Asien kanske även Rift valley om man nu gillar fiskar från dessa sjöar, i faktaböcker som inte handlar om akvaristik hittar man mycket bra information.

                Mvh Janne

                Kommentar

                • Ciklid_Martin
                  Användare
                  • May 2011
                  • 136

                  #9


                  En intressant tråd och här har ni en intressant artikel i ämnet regnperiodssimulering.
                  sigpic

                  Kommentar

                  • DaRe
                    NCS Medlem
                    • September 2009
                    • 22830

                    #10
                    Bra länk!
                    Klart du ska vara medlem! Vi har ett växande medlemsantal och kommande år är jubileumsår, vi firar det väldigt gärna tillsammans med dig!

                    ///David
                    Ordförande Nordiska Ciklidsällskapet

                    Kommentar

                    • Rivulatus
                      Användare
                      • December 2002
                      • 811

                      #11
                      Tack för "mer kött på benen" Martin och Janne. Alltid bra att kunna dessa grejer
                      SA:

                      Geophagus brasiliensis "Rio Sao Fransisco"
                      Caquetaia myersi "Rio Ortequaza"

                      Kommentar

                      Arbetssätt...