Lamprologus callipterus

[cf.akvarielagret]

Kollade. Det här var inte nytt. Ad Konings beskriver det i sin stora T-bok (sid 206 i 1998 års upplaga).

Sedan simmar unga relativt små hannar i grupp som ligister trakaserar och leker av honor i snäckorna

[Ola Svensson]

Låter skumt att de alla var lika stora - hanarna skall ju bli avsevärt större. Vad tror du det var? 10 hanar? Jag tycker beteendet med att röva honor från grannen verkar intressant och skulle gladeligen byta ut min L multifasciatus-grupp mot L callipterus. Jämfört med multifasciatus verkar dessutom callipterus vara en färgchock!

De rövar inte honor från grannen, de rövar snäckor. De kör ut honan och käkar upp ynglen för att få en tom snäcka som de kan locka en hona till.

Sedan simmar unga relativt små hannar i grupp som ligister trakaserar och leker av honor i snäckorna

Dessa verkar växa upp till haremshållande hanar. Utöver deta finns dvärghanar. Dessa är små och kommer in i snäckan innanför honan där de ligger och befruktar ägg. De växer dessutom inte så det är möjligt att det är en så kallad genetisk poymorfism (och äkta genetiska alternativa fortplantningsstrategier vilket är ovanligt).

Och nu får ni ta det lite lugnt, annars riskerar jag att spamma tråden totalt - jag har trots allt doktorerat på den här sortens beteenden.

Självklart är den här fisken nummer 1 på alla tanganyikaciklidisters önskelista. Eftersom det bedrivits viss forskning på den i Schweiz (Michael Taborskys grupp http://behav.zoology.unibe.ch/index.php?p=109 ) borde det kunna "läcka" yngel till akvarister.

[Mikael W]

De rövar inte honor från grannen, de rövar snäckor. De kör ut honan och käkar upp ynglen för att få en tom snäcka som de kan locka en hona till.

Vad tar de hellre om de får välja mellan snäckor med och utan hona i?
Enligt filmen jagar hannen inte bort honan, utan leker med henne när hon blir lekmogen. Detta är förstås (???) inte medvetet, utan i programmet.

Och nu får ni ta det lite lugnt, annars riskerar jag att spamma tråden totalt - jag har trots allt doktorerat på den här sortens beteenden.

Tvärtom Ola. Det är en stor tillgång att ha såna som faktiskt vet nåt om de här intressanta beteendena. Jag tänker fortsätta att fråga.

[Ola Svensson]

Enligt filmen jagar hannen inte bort honan, utan leker med henne när hon blir lekmogen.

Detta kan förstås skilja sig mellan populationer. I en population där det finns fler snäckor än honor bör hanen låta henne gå kvar, i en population med mer honor än snäckor bör han köra bort henne. "Beslutsregeln" kan vara mycket enkel (t.ex. finns honor mottagliga för uppvaktning men inga tomma snäckor - kör bort honor med ägg eller yngel från stulna snäckor) och denna typ av plasticitet är snarare regel än undantag i naturen.

Detta är förstås (???) inte medvetet, utan i programmet.

Definiera medvetet! Tänk på att de har optimala lösningar (optimalitetsteori dvs. inte "optimal" som bästa tänkbara i hela universum) på problemet baserat på omgivningen och tidigare erfarenhet.

Det spelar faktiskt ingen roll. Lösningen är densamma oavsett om man låter mänskor "spela" med pengar, bananflugor uppvakta honor eller programmerar en dator. Men det beror också på hur "problemet" definieras. Människor har etik och moral vilket stör. T.ex. kan de tänka sig att betala stora summor för att straffa fuskare även om man riggar systemet så att det är 100% anonymt och påstår att personerna sitter i olika världsdelar (det sista har jag bara för mig, kan minnas fel)

[Ola Svensson]

Vad tar de hellre om de får välja mellan snäckor med och utan hona i?

Det där låter som ett utmärkt fältförsök. Lägg snäckor med och utan honor bredvid en hane. Upprepa det dessutom i populationer med överskott och underskott med snäckor. Upplägget påminner lite om dessa två studier som jag handledde:

Järvi-Laturi M, Lindström K, Kvarnemo C, Svensson O (2011). Sand goby males trade-off between defence against egg predators and sneak intrusions. J. Zool. 283:269-275.

Singer A, Kvarnemo C, Lindström K, Svensson O (2006). Genetic mating patterns studied in pools with manipulated nest site availability in two populations of Pomatoschistus minutus. J. Evol. Biol. 19:1641-1650.