Projekt: Apistogramma beskrivningar

[kaj.p]

Tycker det ser ypperligt ut Joakim så skulle man kunna ha på odlingsvarianterna på diskus med så var den saken fixad.

[DaRe]

Super!

Skulle vi kunna bygga på den mallen?

Hur går vi få framåt? En text dom beskriver apistogramma och där ta med grupper och komplex, för att sedan beskriva det för art separat?

Eller, ?

Sent via tapatalk

[Joakim Draktoft]

Tycker det ser ypperligt ut Joakim så skulle man kunna ha på odlingsvarianterna på diskus med så var den saken fixad.

För släktet Aulonocara finns odlingsformer med, men är du att betrakta som "huvudgrupp".

Aulonocara

http://www.ciklid.org/artregister/artreg_visa_slakte.php?ID=14

Ja, tanken är att odlingsformer skall presenteras på samma sätt som för olika fångstplatser. Dock krävs lite mer arbete med mallen, för att stötta "undergrupper" för odlingsformer också.

Det som behövs för att få till det är att speca upp struktur för diskus i huvudgrupp och undergrupp, för att sedan bygga intelligensen.

Skulle vi kunna bygga på den mallen?

Hur går vi få framåt? En text dom beskriver apistogramma och där ta med grupper och komplex, för att sedan beskriva det för art separat?

Se denna vy som en generell beskrivning av släkte, samt omnämnande av likheter/olikheter inom släktet, med referenser mot de unika arterna. Så ja, den mallen kan nyttjas till den generella informationen. Den artspecifika informationen läggs då in i den andra mallen, för den unika arten.

[Joakim Draktoft]

OT: Ser gärna att det även skapas motsvarande trådar för andra släkten då tid ges, så att mer information kan fyllas på och funktionen lanseras på bredare front.

[c90368]

Att stjäla är inte bra!

Men man kan få inspiration från andra

http://www.aquaticcommunity.com/se/ciklider/apistogramma.php

[DaRe]

Eller här:

http://www.ciklid.org/artikelarkiv/cb_artikel_visa.php?nr=200201&lopnr=3

[DaRe]

Så hur skulle den generella beskrivningen se ut för släktet apistogramma?
Vi kanske kan ta lite historia och antal arter i aläktet samt nämna grupper och complex (så gott det går) Givetvis måste det inte vara perfekt direkt utan det går ju att editera.

Bakgrund:
Apistogramma-släktet torde vara det mest artrika dvärciklidsläktet med mer än 60 kända arter. Hanarna är de mer färggranna med i många fall utdragna fenor och en vuxen storlek som överstiger honans med ett par cm. Släktet beskrevs först av Regan 1906 - även om Bates redan 1852 fann den dvärgciklid som sedan har fått bli typexemplar, en A. taeniata. En stor revidering gjordes sedan av Kullander 1980. Kullander har också stått för ytterligare två revideringar av släktet. "Apisto" är grekiska för osäker eller instabil och "gramma", även det grekiska, betyder linje eller märke. Linje kan jag förstå eftersom i stort sett alla i släktet har den karaktäristiska laterala linjen.

Biotop:
Apistogramma finner man i de norra delarna av Sydamerika ned mot norra Argentina. De allra flesta arter lever i mjukt vatten, till undantagen hör de arter som lever i Anderna där vattnet kan vara hårdare. pH är som oftast något surt men kan nå strax över neutralt.

Man finner denna ciklid över ett vidsträckt område med varierande biotoptyper. Den förekommer i både mer långsamtflytande flodarmar och i grunda stillastående laguner, vattensamlingar eller översvämmade skogsområden. Bottenvegetationen består av en stor mängd löv och grenverk som bildar ett virrvarr av skydd för fiskarna. Dessa multnande massor bildar bra miljöer för mängder av små kräftdjur och annat som vuxna och yngel kan livnära sig på.

Filogeni: Eller ska vi länka detta?
Apistogrammas delas in i grupper och grupperna i komplex.
A. regani-gruppen med A. caetei, A. commbrae, A. eunotus, A. regani, A. resticulosa komplexen
sp. Rotpunkt gruppen
A. macmasteri gruppen
A. steindachneri gruppen
A. borellii gruppen
A. pertensis gruppen med A. iniridae och A. pertensis komplexen
A. sp. Balzfleck gruppen
A. diplotaenia gruppen
A. agassizii gruppen med A. elizabethae, A. bitaeniata och A. agassizii komplexen
A. gibbiceps gruppen med A. gibbiceps och A. personata komplexen
A. cacatuoides gruppen med A. cacatuoides och A. nijsseni komplexen
A. trifasciata gruppen

Lekbeteenden:
Apistogrammas uppvisar en bredd av lekbeteenden från subsrtaruvande i grottor där äggen läggs på grottans tak eller munruvare såsom A. ????????. Hos vissa arter såsom exempelvis A.???? är de haremslekande. Hannarna kan vara ordentligt tuffa mot konkurrenter och därmed rekommenderas ofta ensamma hanar till flera honor. Större grupper kan hållas men då lämpligen i väsentligt större akvarium

Akvariemiljö:
Ska det vara med på släktesbeskrivning elle rper art?

[PatrikMalmo]

Jag sällar mig till dem som inte har Apisto just nu, men med ökande erfarenhet fått bra respekt för dessa fiskars krav. Har givetvis inte läst allt men plöjt en del i Cichlid atlas nr 1 & 2, två biblar som nästan enbart behandlar Apisto (en del andra SA-dvärgciklider har kommit med "på köpet").

Apisto är relativt svårt, anser jag. Av det jag greppat så är det inte helt enkelt att skriva en generell biotopbeskrivning. En del långsmalare verkar uppskatta lite mer fart på vattnet, de högre byggda gör det definitivt inte. En del arter lever på mycket grunt vatten, andra något djupare (ibland bredvid varandra, men ändå olika områden). Somliga är extrema svartvattensfiskar, andra mer toleranta. De flesta går att hålla i kranvatten, men då går rom/larver/yngel garanterat åt pipan hos en del arter. Tempen... ja, en del lever grunt, andra djupare, somliga högre upp i flodsystemen, andra längre ned. Lägg till årstidsvariationer, så har vi något att bita i...

Ett par saker som stämmer på nästan alla är valet av foder och de uppskattar gömställen. Verkar dock finnas undantag även där, vet att jag läst om iaf en art som lever på öppen sandbotten. Att få ut mer info om dessa udda och vackra firrar är ju helt klart behjärtansvärt, men att få ihop all info till en lite kortare och begriplig text är troligen rätt svårt. Dela in dem i olika komplex efter lekbeteende kan jag stödja, men sedan kommer ju vattenvärdena, som kan skilja en del trots liknande lekbeteende.

Verkligen på tiden att det blir mer skrivet om Apisto på svenska, men hur vi får ihop det vet jag inte. Kanske bara att kasta sig rakt ut i dyket, ta en diskussion om vad som skrivits och sedan publicera?

[DaRe]

Bra input, det känns rätt svårt. Jag funderar på om vi kan beskriva en specifik art och så tar vi art 2 och ser hur mycket som behöver ändras för den osv.

Sent via tapatalk

[PatrikMalmo]

Vet inte, men kanske man man köra det "generellt" ändå, och så nämna undantag. Sedan gå in på komplex? Gah, kanske vi inte skulle tänka särdeles, bara försöka göra det. Klart det är bra att ha en målsättning, men i somligt kan det vara bra att bara dyka. Annars blir inget gjort, för det "är för svårt".

[DaRe]

Jag gillar dyka. Jag har börjat att snorkla med ovan.

[DaRe]

Vad tror ni kan man jobba vidare på detta? Eller har någon lite bättre förslag?

Bakgrund:
Apistogramma-släktet torde vara det mest artrika dvärciklidsläktet med mer än 60 kända arter. Hanarna är de mer färggranna med i många fall utdragna fenor och en vuxen storlek som överstiger honans med ett par cm. Släktet beskrevs först av Regan 1906 - även om Bates redan 1852 fann den dvärgciklid som sedan har fått bli typexemplar, en A. taeniata. En stor revidering gjordes sedan av Kullander 1980. Kullander har också stått för ytterligare två revideringar av släktet. "Apisto" är grekiska för osäker eller instabil och "gramma", även det grekiska, betyder linje eller märke. Linje kan jag förstå eftersom i stort sett alla i släktet har den karaktäristiska laterala linjen.

Biotop:
Apistogramma finner man i de norra delarna av Sydamerika ned mot norra Argentina. De allra flesta arter lever i mjukt vatten, till undantagen hör de arter som lever i Anderna där vattnet kan vara hårdare. pH är som oftast något surt men kan nå strax över neutralt.

Man finner denna ciklid över ett vidsträckt område med varierande biotoptyper. Den förekommer i både mer långsamtflytande flodarmar och i grunda stillastående laguner, vattensamlingar eller översvämmade skogsområden. Bottenvegetationen består av en stor mängd löv och grenverk som bildar ett virrvarr av skydd för fiskarna. Dessa multnande massor bildar bra miljöer för mängder av små kräftdjur och annat som vuxna och yngel kan livnära sig på.

Filogeni: Eller ska vi länka detta?
Apistogrammas delas in i grupper och grupperna i komplex.
A. regani-gruppen med A. caetei, A. commbrae, A. eunotus, A. regani, A. resticulosa komplexen
sp. Rotpunkt gruppen
A. macmasteri gruppen
A. steindachneri gruppen
A. borellii gruppen
A. pertensis gruppen med A. iniridae och A. pertensis komplexen
A. sp. Balzfleck gruppen
A. diplotaenia gruppen
A. agassizii gruppen med A. elizabethae, A. bitaeniata och A. agassizii komplexen
A. gibbiceps gruppen med A. gibbiceps och A. personata komplexen
A. cacatuoides gruppen med A. cacatuoides och A. nijsseni komplexen
A. trifasciata gruppen

Lekbeteenden:
Apistogrammas uppvisar en bredd av lekbeteenden från subsrtaruvande i grottor där äggen läggs på grottans tak eller munruvare såsom A. ????????. Hos vissa arter såsom exempelvis A.???? är de haremslekande. Hannarna kan vara ordentligt tuffa mot konkurrenter och därmed rekommenderas ofta ensamma hanar till flera honor. Större grupper kan hållas men då lämpligen i väsentligt större akvarium

[c90368]

Efter att ha läst dessa sidor så känns det som att det är bättre att länka!

http://apisto.sites.no/page.aspx?PageID=118

http://apisto.sites.no/page.aspx?pageid=116

Möjligen att man ska ha någon "Dummys for Ap" som kan ge info för att förstå vad det står i de länkade sidorna.

[Erik Åhlander]

Apistogramma-släktet torde vara det mest artrika dvärciklidsläktet med mer än 60 kända arter.

En petitess: Med 71 arter som för ögonblicket anses som valida så är det lite lågt räknat. År 2003 fanns det 406 valida amerikanska cichlider + 165 kända, men inte formellt beskrivna arter. Av de obeskrivna arterna kan man förmoda att Apistogramma och Crenicichla utgör en avsevärd del. Med tanke på c90368:s länkar så kan man nog lugnt påstå att det finns över 100 arter varav över 70 är formellt beskrivna.

[DaRe]

Känns som om jag floppar på detta projekt. Tråkigt men det kansek var ett dumt företag. Jag själv kan för lite om dessa för att det jag skriver ska vara intressant, men jag vill ha som mål att alla arter i hela registret har en beskrivning så snart det går.

Vi har ju tillsammans enorm kompetens, synd om vi inte lyckas tillvara ta den.

Jag tror just nu mer på att vi beskriver art för art och ser vad som går att spara mellan arterna.