jinnarparen:
Din senare beskrivning lät bättre, huvudsaken är ju att de inte ligger och slöar hela tiden eller när man är vid karet, det var främst detta jag fruktade.
När jag var yngre så hade vi påfågelciklider i ett familjeakvarium, vi hade två bamsingar och dessa blev osannolikt lugna och sävliga när de blev större. De blev t.o.m lugna vid matningen och det var egentligen bara vid matning med levande foder som det blev lite fart på dem. Din beskrivning av dina jaguarer gjorde att jag kände lite sådana vibbar och det var skönt att höra att jag missuppfattade dig.
Men allt var inte grått och trist med påfåglarna, de var väldigt tama och snälla och trots att de var lite sega så tyckte jag om dem jättemycket, de var som ett par jättesnälla och gosiga hundar... typ. <img src=icon_smile_wink.gif border=0 align=middle>
Men nog tycker jag att jaguarerna är roligare eftersom de simmar runt lite mer och liksom inte bara väntar på mat hela dagarna. Däremot så var jaguarerna ännu roligare då de var mindre eftersom man då kunde se dem jaga, nu när de är större så är det nästan omöjligt att få se dem jaga eftersom det är svårt att hitta fiskar som ger dem något motstånd. Det är väl det som är baksidan med att de blir så stora antar jag, det blir liksom svårt att få se dem visa sitt allra intressantaste beteende. Med tanke på detta så kan det nog vara skäl för er andra parachromis-intresserade att kolla upp de mindre arterna, dessa kommer troligtvis att visa upp jaktbeteendet under hela deras livslängd och inte bara de första månaderna.
Mvh Fredrik Isaksson
Din senare beskrivning lät bättre, huvudsaken är ju att de inte ligger och slöar hela tiden eller när man är vid karet, det var främst detta jag fruktade.
När jag var yngre så hade vi påfågelciklider i ett familjeakvarium, vi hade två bamsingar och dessa blev osannolikt lugna och sävliga när de blev större. De blev t.o.m lugna vid matningen och det var egentligen bara vid matning med levande foder som det blev lite fart på dem. Din beskrivning av dina jaguarer gjorde att jag kände lite sådana vibbar och det var skönt att höra att jag missuppfattade dig.
Men allt var inte grått och trist med påfåglarna, de var väldigt tama och snälla och trots att de var lite sega så tyckte jag om dem jättemycket, de var som ett par jättesnälla och gosiga hundar... typ. <img src=icon_smile_wink.gif border=0 align=middle>
Men nog tycker jag att jaguarerna är roligare eftersom de simmar runt lite mer och liksom inte bara väntar på mat hela dagarna. Däremot så var jaguarerna ännu roligare då de var mindre eftersom man då kunde se dem jaga, nu när de är större så är det nästan omöjligt att få se dem jaga eftersom det är svårt att hitta fiskar som ger dem något motstånd. Det är väl det som är baksidan med att de blir så stora antar jag, det blir liksom svårt att få se dem visa sitt allra intressantaste beteende. Med tanke på detta så kan det nog vara skäl för er andra parachromis-intresserade att kolla upp de mindre arterna, dessa kommer troligtvis att visa upp jaktbeteendet under hela deras livslängd och inte bara de första månaderna.
Mvh Fredrik Isaksson
Kommentar