Jättekraftverk i Amazonas
Kollaps
X
-
-
"I think most of the apistos will adapt to the inundation of the Xingu by moving farther up the streams in which they presently reside. As far as I know, A. sp. Chao has only been found on some islands in the main channel of the Xingu. If they don't occur anywhere else, then they will be lost together with many species of Teleocichla."
A. sp. Chao är en liten endemisk art som vad jag vet aldrig har kommit till Sverige (eller knappt till Europa) -
Kan väl också tipsa om att "International rivers" som också finns på facebook ger väldigt mycket info och uppdateringar om vad som är på gång.Kommentar
-
Tur att det finns dom som satsar på rena kraftkällor istället för kärnkraft och kolkraft.
Skoja bara, men faktum är väl att ganska många procent av Norrlands inland är uppdämda arealer, så vad har dom för val om dom vill utvecklas.Kommentar
-
Man kan läsa artikeln här på engelska http://www.amazonas-magazin.de/index.php?id=1874 eller här på tyska http://www.amazonas-magazin.de/AMAZO...nt.1873.0.html
Så kan man få en tydligare bild och kanske förstå att det finns bättre alternativ, bara att rusta upp Brasiliens omoderna kraftöverföringsnät, gamla transformatorer och med nya turbiner i befinntliga kraftverk motsvarar flera gånger om den energi Belo Monte kommer producera. Vissa tidningar skriver inte om verkligheten, den ekonomiska tillväxten är inte alltid positiv och korrekt. Faktum är att bara i detta projekt så kommer staten Brasilien att finansiera 80% då privata investerare saknade intresse.
Mvh Janne
Ps. Apistogramma sp. Chão är inte från Rio Xingu utan från Rio Tapajos utanför Santarem.Kommentar
-
Ja det finns alltid två sidor av ett mynt. Skövlingen av Amazonas är fruktansvärd, och den kommer att fortsätta så länge det inte kommer en reell ekonomisk och strukturell utveckling av hela norra Brasilien.
De stora sociala skillnaderna i samhället skapar också en massa problem. De enda inkomstkällorna för outbildade, fattiga, jordlösa människor (som strömmar in från de ännu fattigare centrala delarna av Brasilien) är att bränna ner regnskog, så savanngräs och låna pengar för att köpa lite boskap. (Mining och kommersiell skogsavverkning är småpotatis jämfört med skadorna boskapsskötseln orsakar på regnskogen)
Jag flög på natten mellan Carajas och araguari, och under cirka 3 timmars flygning såg jag hundratals svedjebränder nere på marken (Ingen vacker syn!)
Industriföretag i Brasilien avstår helst att etablera sig i amazonas på grund av en enorm brist på el-energi.
Jag har rest i Xingu/ Carajas/ Altamira området och i även i en hyfsat stor stad i Carajas använde de flesta diesel-generatorer för att producera el. Nattetid var elen avstängd (på hotellet)
Janne, jag hittar inga referenser till att Apistogramma sp. Chao skulle komma från Tapajos.
Jag hittar bara uppgifter om Rio Xingu.
DATZ, Südamerikanische Zwergcichliden: A42; "Distribution- Islands in the Rio Xingu near Altamira"
The Krib:
"The following apistos are known from the Rio Xingu: A. agassizii & A. taeniata
from the mouth; A. sp. Red-tail Rio Xingu (=Blauspiegel/Blue-spangle), A. sp.
Xingu (Stawikowski) (=Xingu Red-lobes), A. sp. Xingu (Chao 93-107) (=Chao) from
the lower/middle Xingu around Altamira."
Var har du läst att Chao har hittats i Tapajos? Om uppgiften stämmer så finns det ju goda chanser att arten överlever damm bygget!Kommentar
-
Att privata aktörer inte vill finansiera själva kan också bero på en historia som Brasielien har med sina företag. De har i väldigt många fall haft statliga subventioner på 50% av allas löner och andra subventioner. Det gör att företagen förutsätter subventioner så det betyder inte säkert att det inte finns möjlighet till kommersiell drift.
Är det en komplott att staten vill försöra regnskogen, eller?
Jag förutsätter att det är ett bra alternativ ur energisynpunkt, problemet är bara att naturvärden är svåra att kvatifiera och då faller de argumeten lätt...Klart du ska vara medlem! Vi har ett växande medlemsantal och kommande år är jubileumsår, vi firar det väldigt gärna tillsammans med dig!
///David
Ordförande Nordiska CiklidsällskapetKommentar
-
Att privata aktörer inte vill finansiera själva kan också bero på en historia som Brasielien har med sina företag. De har i väldigt många fall haft statliga subventioner på 50% av allas löner och andra subventioner. Det gör att företagen förutsätter subventioner så det betyder inte säkert att det inte finns möjlighet till kommersiell drift.
Är det en komplott att staten vill försöra regnskogen, eller?
Jag förutsätter att det är ett bra alternativ ur energisynpunkt, problemet är bara att naturvärden är svåra att kvatifiera och då faller de argumeten lätt...
CVRD äger och driver världens största järnmalms gruva i Carajas (open pit mining) alltså inte så långt från Altamira.
CVRD (som blev helt privatiserat 1997) behöver elkraft för att förädla malmen och Staten hjälper till med kraftutbyggnaden.
Känns det igen från vårt kära Svedala kanske? Statliga Vattenfall bygger dammar i Norrbotten för att LKAB ska kunna bryta järnmalm, och så att Stålverken ska kunna producera stål?Senast redigerad av Pelle; 27 August 2010, 20:52.Kommentar
-
Hej!
Om vissa arter hotas av utrotning i och med byggandet av kraftanläggningen så borde man kanske starta ett bevarandeprogram så att det åtminstone finns en akvariestam av hotade arter??
Så småningom när konsekvenserna av dammen börjar märkas kommer dessa arter snart då bli rödlistade?
Listan i artikeln verkar inte vara komplett med tanke på att det nämnts ex. Apistogramma i denna tråd...
Så jag undrar om någon känner till fler ciklider som är hotade?
Många frågor jag hade. Jag tycker nog ett bevarandeprogram borde vara intressant...
Mvh NiklasMina ciklider: Guianacara cf. owroewefi (Creek Margot), Guianacara stergiosi, Krobia xinguensis, Nanochromis parilus, Pelvicachromis silviae och Tahuantinsuyoa macantzatza.Kommentar
-
Skövlingen av Amazonas är fruktansvärd, och den kommer att fortsätta så länge det inte kommer en reell ekonomisk och strukturell utveckling av hela norra Brasilien.
Jag skulle säga att gruvdrift, skogsavverkning både legal och illegal samt soja produktion är det som skövlar mest regnskog. Boskap är det som skövlar minst men har en stor påverkan på mångfalden.
Det är inte Brasilianska företag som står bakom stora etableringar i Brasilien, det är utländska intressen bland annat Norsk Hydro som ägs utav Norska staten som är en av de största bidragsgivarna till Brasilianska centralbanken. De ger ungefär 1 miljard dollar om året till centralbankens fond för att skydda Amazonas från skövling samtidigt som de är huvudägare i det största gruvföretaget och producenten utav aluminium i amazonas. Brasilianska centralbanken är de som lånar ut pengarna till att bygga vattenkraftverk i amazonas som sedan kan producera el till Norsk Hydros aluminum production... snyggt upplägg.
Japanska bolag och numera Finska Enzo som tidigare var svenskt skövlar regnskog för att plantera snabbväxande Eucalyptos träd för pappersmassa... och så vidare.
Brasilien är inget U-land idag utan tillhör ett utav de rikaste länderna som växer mycket starkt pga. exporten och inget annat. Brasilien är inte heller något billigt land längre, de ligger i topp fem om man jämför prisindex på basvaror.
De där med Brasiliens historia och subventionerade löner etc. det är just bara historia. Det som ligger bakom dagens utveckling är ren och skär girighet och inget annat, de tömmer landet på naturtillgångar snabbare än något annat land i världen.
I Tyskland startade man för ca 2 år sedan ett bevarande program för L-malar bland hobbyister och det har idag spridit sig till många fler länder. De ciklider som ligger mest risigt till när det gäller Xingu är de olika Crenecichla och Teleocichla arterna som lever just i Volta Grande.
När det gäller Apistogramma arter så lever de flesta inte i huvudfloderna utan i små biflöden till lite större biflöden som rinner ut i huvudfloderna, i igarapes och vattensamlingar ofta långt från de stora floderna.
Man ska inte tro allt man läser när det gäller lokaliteter för vissa arter, ofta har man tagir det från exportörers påhittade namn och felaktiga uppgifter var de fångas. Varför jag vet att Apistogramma sp. Chão kommer från Tapajos är för att det är där vi fångar dom, i byn utanför Santarem med samma namn bor våran leverantör som fångar och skickar dem till oss.
Mvh JanneKommentar
-
Man ska inte tro allt man läser när det gäller lokaliteter för vissa arter, ofta har man tagir det från exportörers påhittade namn och felaktiga uppgifter var de fångas. Varför jag vet att Apistogramma sp. Chão kommer från Tapajos är för att det är där vi fångar dom, i byn utanför Santarem med samma namn bor våran leverantör som fångar och skickar dem till oss.
Vore väldigt intressant att se en bild på den. Och avgöra om vi pratar om samma art.
Den borde inte vara speciellt kommersiellt intressant, med tanke på färger osv. Man kan väl säga att den tillhör den grupp av små udda apisto arter som har hittats under 90-talet. (sp.Tique, sp. courtship spot m.fl)
De uppgifter jag har fått tag i, har jag googlat fram och hittat i DATZ.
Römer har med den i Cichliden Atlas, troligen med rätt bilder, men med en uppgift att den har fångats i Tocantins. Har inget stort förtroende för många av de uppgifter han har i boken så jag tror inte att han har lagt in rätt fångst plats (eftersom jag inte kan hitta någon sådan uppgift någon annanstans).
Det enda jag har hittat är att den skulle vara en endemisk art på några öar i Rio Xingu.
Upptäckt och insamlad och förd till USA 1994 av en Mr N.L.Chao (alltså inte någon exportör) och hans rese sällskap.
Några exemplar senare förda till Tyskland under 1995 och 1996.Kommentar
-
Labbish Chao är professor och chef för PIABA i Manaus, han är från Taiwan och inte USA. A. sp. Chão är av pertensis typ och är ganska färglös, byn utanför Santarem heter Alter do Chão och det är efter den byn den fått sitt handelsnamn och inte efter Labbish Chao. Den exporteras regelbundet men är inte speciellt eftertraktad trots sitt låga pris.
Mvh JanneKommentar
-
Labbish Chao är professor och chef för PIABA i Manaus, han är från Taiwan och inte USA. A. sp. Chão är av pertensis typ och är ganska färglös, byn utanför Santarem heter Alter do Chão och det är efter den byn den fått sitt handelsnamn och inte efter Labbish Chao. Den exporteras regelbundet men är inte speciellt eftertraktad trots sitt låga pris.
Mvh Janne
Alla de här mini arterna inom Apistogramma står högt på min önskelista:
A. sp. Courting-spot/Balzfleck
A. sp. Weissaum/White-seam
A. angayuara
A. sp. Chao
Speciellt A. sp. Courting-spot/Balzfleck och A. sp. Chao vore otroligt intressanta att se IRL!
Båda arterna har ju "reverse sexual dimorphism" alltså hanarna är mindre än honorna. Rätt märkligt för att vara Apistogramma arter!Kommentar
-
Intressant info. Kan något av detta läggas in i artregistret?Klart du ska vara medlem! Vi har ett växande medlemsantal och kommande år är jubileumsår, vi firar det väldigt gärna tillsammans med dig!
///David
Ordförande Nordiska CiklidsällskapetKommentar
-
Jo det vore väl bra om det kunde göras.
A. angayuara är tydligen den minsta arten som har hittats. Den har den egenheten att den bara livnär sig på protozoer (encelliga mikroorganismer). Hur löser man det i akvariet, infusorie kultur kanske?
DRE, ursäkta att jag förstörde din tråd. Det blir ju så här ibland när diskussionen spårar iväg och man hittar nåt nytt intressant ämne
Kanske moderatorn kan flytta de fem sista inläggen till en ny tråd?Kommentar
Kommentar