Vattenbyte

[DaRe]

Kloramoin går i princip inte att vädra ut det är just på grund av dess stabilitet som vattenverken börjar använda det. Det måste kolfiltreras eller beredas bort eller så låter man det vara. Man behöver väsentligt mindre doser med kloramin för att klara ett helt vattenledningsnät medan med klor så krävs högre dos och dosen klor du får i dricksvattnet avtar med avståndet till vattenverket.

Ozonfilter tar det bort även kloraminer?

[StefanL]

Kopparrör är ett otyg då de avger kopparjoner som är mycket giftiga för fisk och kräftdjur. Jag gjorde en analys av kopparhalten vid första tappningen på morgonen i mitt hus. Det var flera mg per liter! Dödlig dos ligger nog på 50-100 ug per liter, det beror fiskart, hur hårt vattnet är (negativa joner komplexbinder kopparjoner), i mjukt vatten är metallen mera giftig, och hur stort organiskt innehåll vattnet har (binder kopparjoner). Efter 5 min spolning hade halten sjunkit till ungefär 10 ug per liter och den halten var det även efter 10 min spolning. Vid 10 ug per liter har kopparjoner fortfarande effekt på fisken, t.ex. fiskens luktsinne är påverkat. Den höga dos koppar som kom i början av spolningen skulle även ha givit spädbarn problem med magen om det skulle användas till välling. Analyserna gjordes på kallvatten.

Vart gjorde du testet? I hyreshus eller villa?

[Håkan Olsén]

Vart gjorde du testet? I hyreshus eller villa?

Radhus. Vattnet som vi har här i Uppsala har hög hårdhet och är genom kolsyran något under 7 i pH vilket bidragit till att halten koppar var väldigt hög. Vattnet är aggresivt mot kopparrören, det är bättre med järn eller plast (men vad innehåller plasten?) Samma problem har de i Skåne. Men när vattnet luftas drivs koldioxiden ut och pH blir perfekt, dvs mellan 7 och 8. Jag använder kallt vatten när jag byter ungefär 1/5-1/6 av vattnet. Man bör även tänka på att kranvattnet är syrefritt, åtminstone här i Uppsala.

[Håkan Olsén]

Kloramoin går i princip inte att vädra ut det är just på grund av dess stabilitet som vattenverken börjar använda det. Det måste kolfiltreras eller beredas bort eller så låter man det vara. Man behöver väsentligt mindre doser med kloramin för att klara ett helt vattenledningsnät medan med klor så krävs högre dos och dosen klor du får i dricksvattnet avtar med avståndet till vattenverket.

Ozonfilter tar det bort även kloraminer?

Se information här: http://www.freeh2otesting.com/chloramine.htm

Det verkar vara svårt att bli av med.

[Marcus Karlsten]

Se information här: http://www.freeh2otesting.com/chloramine.htm

Det verkar vara svårt att bli av med.

Detta var ingen rolig läsning, ska man behöva köra med både osmos och
kolfilter. Dessutom få sämre innom hus luft.

[DaRe]

Det ska räcka med vattenberedning, det finns en lång tråd på zoopet som rett ut detta och där har man konstaterat (om jag minns rätt) att beredningsmedel effektivt tar bort kloramin. Det hävdar också tillverkare om man läser på burken, det är ett av huvudsyftena med beredningsmedel.

[PatrikMalmo]

Nee, kloraminer är inget trevligt alls. Vi är flera här i Malmö som haft märkliga problem med fisken, men dessa har försvunnit när vi började använda vattenberedningsmedel. En del med lokal har installerat kolfilter på invattnet (vilket även rekommenderas i länken från Håkan samt i flera andra trådar här). Då blir ammoniumdelen kvar. För egen del har jag löst den genom att efter kolfiltret sätta ett rätt stort zeolitfilter.

Personligen byter jag enbart med kallvatten när jag tar från kranen, mest pga kopparutfällningar i varmvattnet. Har man perfekt kranvatten och bra varmvattenberedare som inte avger koppar så funkar säkerligen tempererat vatten utmärkt.

Sedan har jag osmosfilter plus tunnor för uppsamling, det vattnet blir tempererat när det tappas upp (men tas ändå helt från kallvattenkranen). Osmosvattnet byter jag sedan med som det är eller blandar ut med kranvatten (som behandlats med vattenberedningsmedel). Får väl tillägga att mina lösningar är overkill för de flesta akvarister, men jag har lokal. Där får det vara lite rationellt också, blir en del stora vattenbyten.

Hilsen,

/P

[Marcus Karlsten]

Nee, kloraminer är inget trevligt alls. Vi är flera här i Malmö som haft märkliga problem med fisken, men dessa har försvunnit när vi började använda vattenberedningsmedel. En del med lokal har installerat kolfilter på invattnet (vilket även rekommenderas i länken från Håkan samt i flera andra trådar här). Då blir ammoniumdelen kvar. För egen del har jag löst den genom att efter kolfiltret sätta ett rätt stort zeolitfilter.

Personligen byter jag enbart med kallvatten när jag tar från kranen, mest pga kopparutfällningar i varmvattnet. Har man perfekt kranvatten och bra varmvattenberedare som inte avger koppar så funkar säkerligen tempererat vatten utmärkt.

Sedan har jag osmosfilter plus tunnor för uppsamling, det vattnet blir tempererat när det tappas upp (men tas ändå helt från kallvattenkranen). Osmosvattnet byter jag sedan med som det är eller blandar ut med kranvatten (som behandlats med vattenberedningsmedel). Får väl tillägga att mina lösningar är overkill för de flesta akvarister, men jag har lokal. Där får det vara lite rationellt också, blir en del stora vattenbyten.

Hilsen,

/P

Låter som en imponerande anlägning, själv har jag ju bara lite akvarier i hemmet. Hur ser man om kloraminet spökar?
Kemikalier typ vattenberedningsmedel är det jag är minst intresserad av innom hobbyn.
Hadde en apisto honna som hoppade runt på botten som hon hade problem
med simblåsan, men åt och var pigg, kan det vara något samband?
Jag byter ytterst lite vatten, då jag har mycket liten fiskbelastning.
Bryts kloraminet ned i akvariemiljö eller riskeras halten att byggas upp t.ex
i ett lowtech?

[PatrikMalmo]

Kloramin är svårt att "se" hur det verkar om det inte är jättedoser, då kan fisk dö knall och fall. I övrigt kategoriserar jag kloraminproblem som "tiltproblem", dvs ologiska saker. En del fisk kan leka (men rommen kläcker inte) medans fullt friska fiskar i samma kar dör helt oförklarligt. Fisken kan i övrigt må ok, men leker inte eller så utvecklas rommen aldrig. Kan inte utesluta att din Apisto-hona var "kloramindrabbad", men Apisto är märkliga fiskar generellt samt oftast inte särdeles långlivade. Svårt att dra slutsatser från dvärgciklider generellt, de kan råka ut för så mycket även under "perfekta" förhållanden.

Byter du lite vatten och rätt sällan tror jag inte det är någon fara. Kloraminet bryts ned eller oskadliggörs med tiden, men det kan ta lång tid eftersom det är betydligt stabilare än klor (vilket är anledningen till att det används istf klor). Byter du så lite vatten är det ingen större kostnad att testa vattenberedningsmedel, klart värt att prova.

Hilsen,

/P

[Marcus Karlsten]

Kloramin är svårt att "se" hur det verkar om det inte är jättedoser, då kan fisk dö knall och fall. I övrigt kategoriserar jag kloraminproblem som "tiltproblem", dvs ologiska saker. En del fisk kan leka (men rommen kläcker inte) medans fullt friska fiskar i samma kar dör helt oförklarligt. Fisken kan i övrigt må ok, men leker inte eller så utvecklas rommen aldrig. Kan inte utesluta att din Apisto-hona var "kloramindrabbad", men Apisto är märkliga fiskar generellt samt oftast inte särdeles långlivade. Svårt att dra slutsatser från dvärgciklider generellt, de kan råka ut för så mycket även under "perfekta" förhållanden.

Byter du lite vatten och rätt sällan tror jag inte det är någon fara. Kloraminet bryts ned eller oskadliggörs med tiden, men det kan ta lång tid eftersom det är betydligt stabilare än klor (vilket är anledningen till att det används istf klor). Byter du så lite vatten är det ingen större kostnad att testa vattenberedningsmedel, klart värt att prova.

Hilsen,

/P

Det blir nog att börja med vatten beredning för att vara på säkra sidan, vet i och för sej inte om jag har kloramin i vattnet men det är ju lika
bra att ordna rutinerna efter det. Vattenverket lär ju inte ringa upp mej när
de i så fall börjar med det.