Hong Kong tråden

[Lars Andersson]

Ryggskott

För fem timmar sedan fick jag ryggskott. Jag hade fart omkring stessad och tidspressad och skulle bara upp på rummet med en tvättad kostym. Jag trampar fel och det blixtrar till för ögonen. Nåväl det har hänt förr så jag är inte panikslagen. Det värsta är tanke på att sätta sig på flygplaet i morgon kvall. Att jag skulle bli uppgraderad utan kostnad är väl bara att glömma. Det hände ju på vägen hit så man kan ju hoppas.

[Lars Andersson]

Hemresa

Tyvärr har de sista dagarna här varit en ren karusell av möten och mässbesök. Jag skall återkomma med rapporter och bilder när jag hunnit krama fru och barnen. Ryggen är något bättre.

[Joakim Draktoft]

Lycka till på hemresan..........

[Lars Andersson]

Hemma

Lycka till på hemresan..........

Tack för det. Var hemma i huset strax efter tolv.

Jag hade börjat skriva ett jättelångt inlägg men eftersom det blev ett besök här hemma på eftermiddagen och minst tio samtal så blev jag avbruten och när jag skulle logga in igen så förvann inlägget. Det har hänt en gång tidigare men det var julen 2008. Det inlägget lyckades jag aldrig rekonstruera så därför brukar jag spara det jag skriver i Word (även för rättstavningens skull) innan jag loggar in igen, men det gjorde jag inte denna gång.

Jag tror mig kunna rekonstruera det mesta men jag skriver nog i Word denna gång och kopierar in det.

Snart kommer fru och barn hem och då blir det nog inget skrivet på en stund.

[Lars Andersson]

Kineser i Motego Bay?

Jag hade just kommit hem och började som sagt att skriva på en liten berättelse om hemresan. Alltihopa försvann när jag skulle logga in igen men här är det mesta av det jag tänkte skriva.

De två sista dagarna innan jag reste ut i torsdags kl 23:05 var en ren cirkus. Jag hade bokat in ett par möten men flera av mina kontakter ringde och insisterade på att vi skulle träffas innan jag åkte. Det blev sju möten på två dagar varav två luncher och en middag. På luncherna satt jag som på nålar för att kunna avsluta mötet för att kasta mig i en taxi till nästa möte. Det blev alltså ett enormt pusslande med tiden och jag åkte tolv taxiresor på två dagar. I mellan ett par av mötena hann jag med ett par privata ärenden men det var väldigt korta ärenden. Det är väl ungefär lika många taxiresor som jag har åkt totalt de senaste 10 åren i mitt liv förutom när jag varit i Hong Kong. Mötet med min optiker för att justera glasögonen blev sju timmar försenat och han hade ringt till mitt hotell för att lämna meddelande när han började bli orolig för at jag inte skulle dyka upp. Det är väl ingen höjdare för en optiker om man inte löser ut glasögonen. Jag visste också att jag hade köpt lite för mycket prylar och speciellt ”undervattenslysrörets” transformator vägde ett och ett halvt kilo. Jag hade planerat in tid för att packa och gallra och även hinna till DHL och skicka lite prylar om det skulle behövas. Inget av det hann jag med så på natten mellan onsdag och torsdag så sov jag två timmar och motionsrundan blev det inget med. Packningen som jag gjorde från fyra till sju på morgonen blev jag ganska nöjd med och med hjälp av den inköpta vågen såg jag att jag hade ca ett halvt kilo övervikt i både handbagaget och den incheckade väskan. Jag hade då slängt massor av prylar. Alla akvarieprylar skickade jag i taxi till en vän i närheten (taxikostnad 19:--) som skall skicka grejerna med paket till mig. Effekten av att fara runt Hong Kong som ett skållat troll i taxi blev att på torsdagseftermiddagen var jag nästan medvetslös och jag började med att ringa hotellet och säga att jag inte klarade av att checka ut till kl fem som dom givit mig lov att göra utan kostnad. När jag var färdig med allt så var det en timma kvar tills att hotellets buss till flygplatsen skulle gå. Det var skönt att få en liten stund när man inte behövde fundera på hur man skulle lösa nästa transport till ett möte. Jag höll på att somna och det var nog tur att hotellpersonalen kom och talade om att bussen väntade.

Väl på planet i ekonomiklass somnade jag innan jag ens fått hörlurarna. Jag sov i nio timmar. Det har inte hänt tidigare inte ens då jag haft bästa businessklassäten med möjlighet att göra om sätet till en ”säng”. När jag vaknade försökte jag kommunicera med de kinesiska grannarna, dels för att utröna hur mycket jag snarkat och dels för att få tiden att gå lite fortare. Det visade sig att dom inte kunde annat än ett fåtal ord på engelska. Min kantonesiska är inte så bra att jag kan föra ordnade samtal och min kunskap i mandarin är sämre ändå trots att det är ett lättare språk. Det visade sig dock att de hade ett lexikon, engelskt – kinesiskt så vi bedrev en ganska rolig lek med att slå i lexikonet var sin gång och peka på olika ord. Till slut hade jag fått fram att flickan var 19 år och killen 25 år och dom var på väg till Jamaica för att träffa hennes föräldrar och hans farbror. Hennes föräldrar ägde en livsmedelssupermarket i Montego Bay och hans farbror var om jag fattade rätt kinesisk läkare. Han uppgav att han var arbetslös men de långa naglarna förde mina tankar till något annat. Hon gick på gymnasiet. Väl i Amsterdam så lotsade jag dom till deras gate och efter ett tag frågade hon om hon fick låna min telefon. Hon hade lovat att ringa sina föräldrar men deras telefoner tillät inte att man ringde från utlandet så det gick inte. Det fick hon och hon talade en kort stund med sin bror på Jamaica och sedan lade hon på. Efter någon minut så ringde hennes bror upp och bad att få tala med henne. Dom trodde väl att det inte skulle kosta mig något om han ringde upp så dom pratade i tio – tolv minuter. När dom var färdiga så fick jag telefonen. Efter en stund ringde det upp igen och brodern som heter Cheung tackade mig för att jag varit vänlig att låna ut telefonen till hans syster. Han pratade bra engelska och var lika artig och trevlig som de flesta kineser är. Till slut var jag tvungen att gå till min gate så jag skiljdes ifrån dom.

Sådana trevliga upplevelser har man aldrig i businessclass. Dessutom lärde jag mig att antal nya ord på kantonesiska bl a äpple och snarka. Speciellt det senare är bra att kunna eller hur?

Nu har jag hunnit äta med familjen och om fem – sex timmar är nog mina kineser i Montego Bay. Och vem skulle väl inte vilja vara där?

[Lars Andersson]

Ryggen, maraton och syftningsfel

Ryggen frågade någon om. Ja underligt nog gjorde nog min totala utmattning att jag lyckades slappna av för att jag mådde ganska bra i ryggen när jag sovit detta maratonpass. Jag som aldrig sover mer än 5 timmar annars.

I förra inlägget finns ett antal mer eller mindre galna syftningsfel men det får ni leva med. Är det något ni inte hänger med på så beror det nog på det.

Ett av mina uppdrag var att sondera möjligheterna till att köpa sanietsporslin i China. Här ser ni ett urval. På Portland Street ligger runt 100 butiker vägg i vägg med varandra. Här är en av dom.

[Lars Andersson]

Taxi och lexikon

Dom som känner mig tror inte att jag skulle lägga pengar på att åka taxi så mycket och dom som inte känner mig kanske tycker det verkar lite "mycket". Taxi kostar "inget" i Hong Kong och så länge man inte åker i någon av tunnlarna är det "omöjligt" att åka för mer än femtio kronor. Minimikostnaden är 19 kronor och den sammanlagda kostnaden för dessa resor var tre hundra kronor. Jag tror att Wille säger "Så mycket tror jag inte att DU lagt på taxi" men det har jag gjort.

När det gäller att spara pengar och tid på taxi är det viktigaste att man vet på vilken sida av gatan man skall stå för att åka i rätt riktning till sin destination. Står man på fel sida (Det är ju som att välja kö på systemet en fredag, man väljer alltid fel) kan det ha varit bättre att gå. En karta eller ännu bättre fråga någon kan spara mycket tid.

På bilden med kineserna ser Ni att flickan har lexikonet i handen. Vi fortsatte vår "lek" in i det sista. Nu är dom nog framme i Montego Bay, men dom lär väl vara för trötta för att njuta av det.

Jag tappade en av mina kamror när jag jag lämnat av Erik till flygplatsbussen och tog bilderna på San Miguelflickan. Även om det inte är roligt att förlora en pryl så finns det ju fler att köpa. Jag hade faktiskt tankat ner alla bilder på minneskortet på kvällen innan så jag tappade bara ett litet antal bilder. Det jag förlorade var i stor sett underlaget till ett inlägg om MTR, Hong Kongs tunnelbana. Men det finns nog något annat att ta av till den. (Inlägget alltså inte tunnelbanan)

Jag letade efter en bild med en taxi på. Det finns redan en i inlägget om akvarieprylarna, så vi tar en blå Adidas till. Man kan aldrig få nog av spårvagnar. Lägg märke till att detta är nr 84 och den förra är nr 65.

[Lars Andersson]

Maraton och motion

Jag har bestämt mig för att göra vad jag kan åt min övervikt, höga blodtryck, dåliga rygg, mm. Därför har jag börjat att motionera som Ni har hört en del av. På landet där jag bor är det för svart att motionera på nätterna så det blir ett tidigt morgonpass istället. Planen är 12 - 15 km snabb gång varje dag på morgonen melan 05:00 och 06:30. Idag var första rundan med den intentionen. Började dock en timma senare eftersom det är helg och inga krav finns att vara färdig till en viss tid. Jag blev tvungen att gå hem efter ett par handskar så det blev en tvådelad tur på totalt 12 km. Fy vad det var kallt. Nu förstår ni väl varför jag åkte till HK för att träna. Jag har slagit vad med min son att jag skall vara bättre än honom på att motionera. Förutsättningarna är att han skall göra 150% av vad jag gör. En tidigare vältränad 17 åring mot en astmatisk 57 årig överviktig gubbe skall väl inte vara någon match. Vi får se. Med min energi och viljestyrka brukar jag komma rätt långt och oftast först.

Trots allt jag har skrivit positivt om Hong Kong så är Sverige oslagbart fantastiskt denna tid på året. Jag tog några bilder på morgonen tills dess fingrarna slutade att fungera. Här är några från närmaste granngård. Bild tre är en knotig askstam från ett av träden i allén

[Lars Andersson]

Lite utfyllnad medan jag lugnar ner mig

Jag skriver några rader i min egen tråd istället för att gå in och kapa tråden Alliansen där så myckna felaktigheter framförs. Vi får se om jag låter mig provoceras tillräckligt för att skriva något där.

Mitt förra företag hade lägenhet på Hong Kong Island under tre år på nittiotalet. Jag tog mig en sväng dit för att kolla på förändringarna som sker så fort i Hong Kong. Utanför "mitt" hus finns en trevlig liten park där jag vilat mig och tittat på folk många gånger. På väg til MTR så passerar jag såväl fina grönsaksaffärer som blomsteraffärer.

[malawijanne]

Jag skriver några rader i min egen tråd istället för att gå in och kapa tråden Alliansen där så myckna felaktigheter framförs. Vi får se om jag låter mig provoceras tillräckligt för att skriva något där.

Mitt förra företag hade lägenhet på Hong Kong Island under tre år på nittiotalet. Jag tog mig en sväng dit för att kolla på förändringarna som sker så fort i Hong Kong. Utanför "mitt" hus finns en trevlig liten park där jag vilat mig och tittat på folk många gånger. På väg til MTR så passerar jag såväl fina grönsaksaffärer som blomsteraffärer.

Ha ha ha Lars, ja du är välkommen debattera i tråden alliansen.
Och din Hong kong är kanon, jag måste bara dit en gång till.
Vi har redan börjat planera, vi kommmer att kombinera det med Bali som jag också har varit förut, ja jag gillar Bali för att dom har hinduism som religion,till skillnad från dom andra 90% som är muslimer i Indonesien, dom har en god inställning till livet.
Jag hoppas att jag inte kapade din tråd Lars.Janne

[Lars Andersson]

Mera nedlungande bilder behövs, Spårvagnar lungar mest

Det är bara på Hong Kong Islands norra del som det finns spårvagnar. Det är det distriktet som är det mest prestigefyllda i mina ögon. Det finns dyrare områden men i mina ögon är en adress på Hennesy Road, Hollywood Road eller Queens Road bättre än det mesta.

Enligt kinesiskt tradition har varje sak man äter en viss inverkan på króppen. Vissa saker är bra för ögonen och vissa saker för annat. Vissa mjukkoraller är bra för lungorna och det är viss likhet i utseende så det kommer nog därifrån. Jag vet inte men jag tror just nu att torkade bläckfiskar är bra för att lungna ner mig.

Bild från en modern variant av den kinesiska mecicinaffären. Får se om jag hittar en äldre version någonstans i gömmorna.

[Lars Andersson]

Octopus Card

I Hong Kong finns ett utomordentligt fungerande CashCard system. Från början var det ett tunnelbanekort (MTR) som senare utvecklades till ett av MTR skött CashCardsystem. Det fungerar i många affärer som hanterar småsummor och på alla transportmedel utom taxi (som ju vill ha dricks i form av avrundning uppåt). Det fungerar ex vis på McDonalds, SevenEleven, spårvagnarna, bussarna, färjorna och entréer som till The Peak. Det finns även promotionsställen där man kan få HK$2 om man åker inom vissa timmar från en viss station. Man kan ladda kortet med maximalt HK$1000 och man kan ha flera kort. Fösta bilden är en betalningsenhet på SevenEleven och den andra är en promotionenhet utanför ett köpcenter i Wan Chai. Tredje bilden visar olika MTRkort.

[PatrikMalmo]

Isses, vilken resa... har lurkat i tråden innan och läst allt, samt beundrat bilderna och ditt intresse för vitt skilda saker. Fascinerande!! Nästan så jag ångrar att jag slutat flyga av miljöskäl... men jag får göra en Göran när jag blir pensionär och cykla dit.

Hilsen,

Lycklig bokköpare

[LN]

Fantastisk reseberättelse Lars. Har suttit ett bra tag nu o läst igenom alla dina inlägg, vilket engagemang, tack för att du delar med dig. Man blir ju helt vansinigt sugen på att resa.

[Lars Andersson]

Epilog

Tack för de positiva kommentarerna: Det har varit roligt också för mig att få delge, inte bara det jag vet om HK utan, det som hände på denna resa. Det lär bli fler resor. Jag har som mål att ha min utkomst där men är inte riktigt vid målet ännu.

Jag kom aldrig till den fina affären på Tung Choi Street. Något annat kom imellan. Jag fick en ny vän i Ken Lo. Jag var på såväl dyra klubbar som enkla mathak. Jag skojade lite med Er om motionsrundan i Mong Kok, men borde ha insett att det var nog bara jag som förstod det "skojiga" i det jag skrev. Jag gick riktigt ordentligt vilse en natt så motionsrundan blev två timmar och en kvart. Det är värt en egen story men....nu är det slut

Jag avslutar nu med ett fempack (varför inte ett sexpack? ) Jag lovar att jag skall utröna möjligheten att göra det samma från Malawi i höst men det lär inte bli lika enkelt.

Rengöring av damm i park vid Central
Frukost på ett lokalt hak i Tsuen Wan. Klockan går fel den var bara strax före tio.
Det här var kameran jag tappade. Det är en 960 för den japanska marknaden.
Så här upplevde jag den sista delen av resan.
Nu är jag hemma igen och skall njuta av våren. Jag har idag förberett mig för nässelsoppa i morgon. En av årets höjdpunkter och bland det godaste som finns. Så synd att jag vägrade äta det förrän jag var trettio fyllda