odlingsformer av Svärdbärare och platy ?

[Olorin]

Det går att få fatt i verkligt fina ex av olika svärdbärare och platy, det vet jag från det jag sett på jobbet. De är troligen inte odlade i Sverige och det är få som är beredda att betala vad det kostar, vågar jag påstå. Om stammen är stabil vet jag dock inte, har aldrig testat att odla på dem själv och känner inte heller till många som gör det. Några få vet jag ändå håller fina stammar av t ex Berliner och Wagtail (svärdbärare). De säljer dem lokalt, så någon spridning finns inte direkt.

Frågan är lite skoj, har senaste tiden funderat lite på olika stammar av just levandefödare. Pinter beskriver t ex helt svarta svärdbärare, och de har jag aldrig ens sett. Där finns en verklig utmaning för odling, de flesta verkar vara sterila enligt vad jag har uppfattat. Lyckas du få yngel av dem så ska du kunna separera dem från de matglada föräldrarna också... Svärdbärare är inte direkt enkelt att odla, enligt min mening. Svårare än en hel del ciklider.

Hilsen,

P

Just nu lyckas jag med vad som helst i princip, men platy, svärdbärare och guppy behöver man inte odla. Man stoppa två i en skål och sen går det nästan inte att utrota dem. Bara marknadspriset säger ju det mesta. Det går INTE att sälja någon av dem.

På skoj urvalsodlade jag fram helt guldgula guppy från en lagom brokig föräldraskara. Inte ens diskus(som finns i nästan alla färger) kan man odla fram en ny färg av på ett halvår.

[nils42]

Hej!
Xiphophorus ( helleri ) finns ju naturligt i så många utseenden att alla är värda att bevaras för sig. Att de skulle vara mycket enkla att handha och avla på är väl inte hela sanningen men kanske en arbetshypotes. En del ciklider har kanske lättare att föröka sig.
Hälsn Nils

[halle]

Svärdbärare

Mig veterligen så fins det inga röda svärdbärare i vilt tillstånd.
I vilt sår de anspråkslösa med olivgrön färg, hanen kan möjligen ha lite röd strimma längst ner på svärdet.

[Kjell Fohrman]

Just nu lyckas jag med vad som helst i princip, men platy, svärdbärare och guppy behöver man inte odla. Man stoppa två i en skål och sen går det nästan inte att utrota dem. Bara marknadspriset säger ju det mesta. Det går INTE att sälja någon av dem.

På skoj urvalsodlade jag fram helt guldgula guppy från en lagom brokig föräldraskara. Inte ens diskus(som finns i nästan alla färger) kan man odla fram en ny färg av på ett halvår.

Skulle nog vilja påstå att det är oerhört många fler affärer i Sverige som skulle vara intresserade av att köpa levandefödare av hög kvalitet, än det är affärer som är intresserade av att köpa malawi.
Man kan för övrigt inte odla fram en stabil stam av en ny färg på ett halvår.

[Olorin]

Man kan för övrigt inte odla fram en stabil stam av en ny färg på ett halvår.

Redan gjort :-b

[nils42]

Mig veterligen så fins det inga röda svärdbärare i vilt tillstånd.
I vilt sår de anspråkslösa med olivgrön färg, hanen kan möjligen ha lite röd strimma längst ner på svärdet.

Hej!
Har du också tittat på X helleri från Playa Vicente, Oaxaca eller från Rio Atoyac. Jag tycker nog att de är tämligen röda.
Hälsn Nils

[Ola Svensson]

Redan gjort :-b

Nja, du odlade tillbaka gult som redan var inkorsat. Det gjorde jag också när jag var nio år.

Kjell: Om det bara är en recessiv gen som styr det så odlar man ju fram en stabil stam så fort man har två djur med det recessiva anlaget uttryckt, t ex gult eller albino.

[Guy_P]

Mig veterligen så fins det inga röda svärdbärare i vilt tillstånd.
I vilt sår de anspråkslösa med olivgrön färg, hanen kan möjligen ha lite röd strimma längst ner på svärdet.

Tror absolut inte att du har sett en vildfångad svärdbärare, din beskrivning stämmer inte alls. Som Nils säger så finns det en hel del lokala varianter av svärdbärare i naturen. Problemet är att de aldrig hamnar i några akvarieaffärer. Det finns visst röda populationer av svärdbärare i naturen.

[Ola Svensson]

Jag har sett röda svärdbärare i en bäck i Palenque i Chiapas, Mexiko. I ett litet strörre vattendrag som rinner genom ruinstaden fanns Priapella compressa. Riktigt riktigt snygga, men de dör redan i håven när man fångar dem så de tar sig nästan aldrig till akvarier.

Sedan det där med oldingsformer. Om man går "bakåt" så måste det ju vara relativt enkelt att få fram dem hos ungfödare då det finns så många. Hos tetror och barber finns det ju nästan bara en-mutation-odlingsformer som slöjfenor, albino, "mossiga" linjer och "utsmetning" som det där hos mosstigerbarb, neontetror och kejsartetror. Då räcker det troligen att ha ett exemplar och inavla dess avkomma i ett led så har du en stabil stam när du odlar vidare på den fjärdedel av avkomman som har karraktären.

Guppyn är dessutom extrem när det gäller variation i färger och fenlängd och detta är relativt enkelt att odla på. En släjguppy är inte samma sak som en sjöjsebrafisk. Slöjsebrafisken har en recessiv gen i dubbel uppsättning, medan slöjguppyn har urvalsodlats för lång stjärt. Orsaken att detta går är att i naturen finns det två selektionstryck för stjärtlängd: Honor väljer lång stjärt (vilket ger längre stjärt) medan rovfisk äter upp långstärtade (vilket ger kortare stjärt). Samma gäller färger. Därför är det relativt enkelt att få längre stjärt och mer färg hos guppy.

[nils42]

r.

Sedan det där med oldingsformer. .

Hej!
Det vore bra om du definierade ordet odlingsform.Vad menar du med det?
Nu klippte jag bara några ord från ditt inlägg, men det kan ju vara bra att tala samma " språk ".
Hälsn Nils

[Ola Svensson]

Hej!
Det vore bra om du definierade ordet odlingsform.Vad menar du med det?
Nu klippte jag bara några ord från ditt inlägg, men det kan ju vara bra att tala samma " språk ".
Hälsn Nils

Odlingsform = framodlad variant som normalt inte finns i naturen. Det är så det "brukar" användas, men det kanske är fel och slarvigt?

Jag lägger alltså in "naturlig mutation" som slöjvarianter och albino i detta, inte bara urvalsodlat i många många generationer. Det jag menade var att hos ungfödare så finns det massor av urvalsodlat, medan detta knappt finns hos tetror och barber. Det är möjligt att någon av dessa "odlingsformer" vi ser är urvalsodlade, men jag tror inte det.

Det Olorin skriver om är att han tog hand om de gula guppyna och gul guppy parad med gul guppy ger gul guppy. Detta är inte urvalsodling i egentlig mening utan han tar bara hand om ett recessivt anlag.

[Olorin]

Nja, du odlade tillbaka gult som redan var inkorsat. Det gjorde jag också när jag var nio år.

Kjell: Om det bara är en recessiv gen som styr det så odlar man ju fram en stabil stam så fort man har två djur med det recessiva anlaget uttryckt, t ex gult eller albino.

Exakt! Så enkelt är det(även för en nioåring).

[HåkanM]

Det går att få fatt i verkligt fina ex av olika svärdbärare och platy, det vet jag från det jag sett på jobbet. De är troligen inte odlade i Sverige och det är få som är beredda att betala vad det kostar, vågar jag påstå. Om stammen är stabil vet jag dock inte, har aldrig testat att odla på dem själv och känner inte heller till många som gör det. Några få vet jag ändå håller fina stammar av t ex Berliner och Wagtail (svärdbärare). De säljer dem lokalt, så någon spridning finns inte direkt.

Frågan är lite skoj, har senaste tiden funderat lite på olika stammar av just levandefödare. Pinter beskriver t ex helt svarta svärdbärare, och de har jag aldrig ens sett. Där finns en verklig utmaning för odling, de flesta verkar vara sterila enligt vad jag har uppfattat. Lyckas du få yngel av dem så ska du kunna separera dem från de matglada föräldrarna också... Svärdbärare är inte direkt enkelt att odla, enligt min mening. Svårare än en hel del ciklider.

Hilsen,

P

Jag har för många år sen sett svarta svärbärare med gula svärd, en riktikgt läcker fisk, annars är min dröm knallgula svärdbärare ( typ golden av elitklass)
med röda fenor , har sett det en gång i mitt liv och glömmer det aldrig,
är nästan beredd att hosta upp vad som helst för att få tag i dessa.
Själv har jag röda svärdbärare av hyfsad klass men det tog några år innan
jag började bli nöjd med färgen, de är väldigt lättsålda,

[Ola Svensson]

Jag har för många år sen sett svarta svärbärare med gula svärd, en riktikgt läcker fisk

Dom var rätt vanliga när jag var liten men vekare än vanliga. Ynglen var snea och föddes för tidigt och dog den enda gången min hona ynglade. Nu menar jag inte "tuxedosvärdbärare" utan dessa svarta med grönt skimmer och gult svärd.

[PatrikMalmo]

Jag har för många år sen sett svarta svärbärare med gula svärd, en riktikgt läcker fisk, annars är min dröm knallgula svärdbärare ( typ golden av elitklass)
med röda fenor , har sett det en gång i mitt liv och glömmer det aldrig,
är nästan beredd att hosta upp vad som helst för att få tag i dessa.
Själv har jag röda svärdbärare av hyfsad klass men det tog några år innan
jag började bli nöjd med färgen, de är väldigt lättsålda,

Är nog svårt att få fatt i ovanstående fiskar i Sverige, men är du verkligt sugen på dem så kan du kolla dels i Tyskland och dels Tjeckien och de gamla öststaterna. De är ruggigt bra på fiskodling och varianter, men jag misstänker även där att du INTE ska gå till grossister utan försöka få kontakt med akvarieföreningar och hitta folk "längst ned" i kedjan för att få verkligt fina ex av en stabil stam.

De gula svärdbärarna med röda fenor, var de mättat gula eller mer genomskinliga? Mättat gula med intensivt röda fenor torde vara en utmaning... Koi-svärdbärarna tycker jag är lite udda, det verkar vara en albino som man ändå fått färg på genom något trick. Verkligt vita i de vita partierna, med albinos röda ögon men ändå med orange skarpa fält på kroppen. Märklig fisk. Vet att flera köpte sådana på en av de senaste Tysklandsresorna, men har inte kolla hur det har gått med odlingen av dessa.

Hilsen,

P