Abborrar simmar inte kors och tvärs i sjöar. Små indivder går betydligt grundare och i mer vegetationstäta områden än stora (grov generalisering). Att arten finns i princip överallt i en sjö är inget konstigt, men det går inte att jämföra små (< 10 cm) med stora (30-40 cm). De söker olika föda.
-
-
Då jag fiskar en del vet jag att det även finns pelagiska abborrar, tusenbröder m.m, så jämförelsen kanske inte var klockren, men det finns troligtvis ingen sjö i Sverige där någon fiskart endast finns isolerad vid en viss vik e.tc.
Det finns en studie av pelagiska abborrar i mälaren som är mycket intressant. Var jag har läst den någonstans kommer jag inte ihåg, kanske redaktören vet det? Den handlade om att de pelagiska abborrarna skiljde sig genetiskt mot de "vanliga" abborarna.FrontosamarkusKommentar
-
Nja, kanske inte, men sutare lär du bara fånga i grunda vikar med gott om vegetation, särskilt då näckrosor. Provfiskade i en insjö i somras och det enda stället vi tog sutare på var just i en sådan vik som jag nyss beskrev. Alla fem på ca 40 cm satt i samma översiktsnät och då lade vi ut 40 nät totalt under fyra nätter + ett pelagiskt nät (fast där finns ju inga sutare). Den viken var knappt en meter djup och hade gott om näckrosor. Tror säkert att arten finns i övriga delar av sjön, men stora delar av sjön var definitivt ingen sutarmiljö, så jag kan inte tänka mig att åtminstone sutare flyttar runt särskilt mycket i den sjön.Senast redigerad av Lundensis; 05 January 2009, 00:21.Kommentar
-
Sorry Ola, missade ditt senaste inlägg. Bra givande svar, börjar bli nöjd nu
Leta nu bara fram undersökningen på de pelagiska mälarabborarna, så blir jag ännu gladare.FrontosamarkusKommentar
-
Oops, där han Lundensis emellan.
Fick ett nät i 30 årspresent, som vi la ut i en vik i mjörn. Resultatet blev en stor nätklump med 9 stora sutare. En del gick att rädda, dock inte nätet. Garanterat fanns det dock även sutare i vikarna på andra sidan sjön.FrontosamarkusKommentar
-
Jag skrev om det i nyheterna i CB 2/2006 tror jag. Kanske var det i trean. Här är en länk till artikel i DN http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.j...usRenderType=3
Måste bara tillägga att Darwin faktiskt inte bara startade en utan två vetenskapliga grenar: Evolution och Ekologi. Den senare fick sitt namn långt senare.Med vänliga hälsningar
OlaKommentar
-
Hej!
Tack Ola, för din vetenskapliga stringens. Kanske borde vi här på forumet ha ytterligare en avdelning för tro, inte vedertagen vetenskap och egna existentiella frågor utöver "övrigt" på forumet.
Hälsn NilsSenast redigerad av nils42; 05 January 2009, 21:35.Kommentar
-
Hej
Tidningen "Forskning & Framsteg" en stor del av årets första nummer åt Darwin. Tidningen Världens Historia har också en lång artikel om Darwin i årets första nummer. Staffan Ulfstrand har i samband med Darwinåret kommit ut med en bok med titeln "Darwins idé: den bästa idé någon någonsin haft och hur den fungerar idag". Sedan finns ju sedan tidigare Darwin's Fishes: An Encyclopedia of Ichthyology, Ecology, and Evolutionav Daniel Pauly.Senast redigerad av Ola Svensson; 16 January 2009, 19:04.Med vänliga hälsningar
OlaKommentar
-
Naturhistoriska riksmuséet har en hel del aktiviteter och det går prenumerara på deras särskilda nyhetsbrev "Håll koll på Darwin under året!"
Här står det lite om vad som händer i Göteborg i anslutning till Darwinåret http://www.vartgoteborg.se/prod/sk/v...museerna_i_varMed vänliga hälsningar
OlaKommentar
-
Hej!
Det har ju rapporterats i vetenskapliga inslag mycket om fiskar i radio, en del även om ciklider. Kommer det en blänkare också om detta i nästa CB?
Hälsn NilsKommentar
-
Riksutställningar har en turnerande utställning riktad till gymnasie- och högstadieelever. Den börjar i Ronneby 12 februari. Preliminärt ska den sen till Göteborg, Mora och Vísby.
Med vänliga hälsningar
OlaKommentar
-
Darwin 4 ever
Stora stötestenen för vänsterfolk”
– Det finns få, väldigt små grupper som motsätter sig Darwin. I stora drag sluter de flesta teologer upp bakom Darwins teorier, säger teologen och etikprofessorn Elisabeth Gerle till aftonbladet.se.
Även många icke-religiösa människor har svårt att ta till sig Darwin. Detta har varit märkbart framför allt inom den politiska vänstern och motståndet är, precis som bland de religiösa, grundat på oviljan att se människan som biologisk varelse.
– Darwins teori har bäring på en rad fenomen som våld, religion, ärftlighet, könsskillnader, hjärnans funktioner, människans natur, och så vidare. Det är den stora stötestenen för vänsterfolk, säger Birgitta Tullberg, professor i evolutionär ekologi vid Stockholms universitet.
Ingen plats för solidaritet
Det finns med andra ord en misstanke om att solidaritet och rättvisa inte har någon plats i en värld där det naturliga urvalet regerar.
Visserligen har ingen biolog i modern tid hävdat av vi är enbart biologiska varelser, utan snarare en blandning av natur och kultur. Men skräcken för Darwin finns ändå där.
– Vi är lite extrema i Sverige. Många säger sig tro på evolutionen men vägrar erkänna att människan är något annat än en kulturprodukt, sägerIn Hoc Signo VincesKommentar
-
Varför skulle det vara en motsättning? Om solidaritet och rättvisa gynnar arten (i sådana samhällen människan idag lever i) leder väl evolutionen till att arten blir solidarisk och rättvis.mvh
Mikael W
(NCS-medlem sedan 1981)Kommentar
-
Hela texten finns här:
Kommentar
Kommentar