Darwinåret 2009

[nils42]

Jag har sett stora träd som förflyttar sig mycket längre än 10m efter en storm
så det går inte att förknippa med undervattenslevande troffar

Hej!
Det är väl kanske ändå lite skillnad mellan om en fisk eller gräshoppa kan blåsa över en barriär och om de kan etablera sig och fortplanta sig i den nya miljön, eller?
Hälsn Nils

[jinnarparen]

Jag har sett stora träd som förflyttar sig mycket längre än 10m efter en storm
så det går inte att förknippa med undervattenslevande troffar

Träd som förflyttar sig, det var något nytt.
Jag som trodde att de blev förflyttade.

Vad det gäller troffarna så tror jag också på att om fisken är trygg i sin miljö så stannar den där.
Att det bara är 500 m till nästa lämpliga miljö vet de ju inte om, de har ju aldrig varit där och kan inte se det nya stället heller från där de håller till.

[nils42]

Träd som förflyttar sig, det var något nytt.
Jag som trodde att de blev förflyttade.

Vad det gäller troffarna så tror jag också på att om fisken är trygg i sin miljö så stannar den där.
Att det bara är 500 m till nästa lämpliga miljö vet de ju inte om, de har ju aldrig varit där och kan inte se det nya stället heller från där de håller till.

Hej!
Du skriver klokt. Fiskarna kan ju inte resonera som amerikafararna på 1800-talet som visste att landet låg där efter sjöresan. En halv kilometer är väl ändå trots allt en lång resa för en liten fisk.
Hälsn Nils

[cf.akvarielagret]

Träd som kan vara 30m höga, betyder att om dom välter är yttersta grenen 30m från centrum
men jag ska vara lite enklare
en krosshoj åker i leran och lersprutet förflyttar sig ca 15m

eller som vanligt med oss människor

vi fångar o förflyttar djur hur som helst
då det inte spelar någon roll om det är frivilligt

Tankfartyg
misslyckade diskusfångster som släpps ut någonannanstans
utsläpp av massor av tropiska fiskar i Sverige
Australien
hundar
kaniner
paddor
Viktoriasjön
Nilabborre
vattenhyasint

men nu ska vi ha jordbruk som kallas för E85
man ka undra vilka som ska svälta då

[PatrikMalmo]

vi fångar o förflyttar djur hur som helst
då det inte spelar någon roll om det är frivilligt

Jupp, det där är ett verkligt otyg. En del fiskar har spridits av människan i Malawi, vet jag i vart fall. Fisk som fångats på en lokal har sedan hällts ut på en annan lokal. Vet inte om det spelar någon större roll med Malawiciklider, där går artbildningen så fort i allafall, men ibland gör även små saker stor skillnad.

Ett lyckat exempel på arter som etablerat sig pga människan är geckos på Hawaii. Man har tydligen undersökt det och kommit fram till att de inte gör någon skada och har fyllt ut en nisch som ingen annan art haft innan. Någon som har fler exempel på lyckade etableringar?

Hilsen,

P

[Lundensis]

Jag har sett stora träd som förflyttar sig mycket längre än 10m efter en storm
så det går inte att förknippa med undervattenslevande troffar

Det har du rätt i, träd som förflyttas kan inte förknippas med troffar .

Ett träd kan inte välja att flytta på sig om det blåser upp till storm, men det kan däremot vårtbitarna. Dessutom har ett träd mycket större vindfång än en vårtbitare. Som jag skrev tidigare, de kryper ner i undervegetationen och är därmed skyddade från stormen (å andra sidan stormar det inte så mycket under sommaren). Men visst, en och annan individ kan säkert blåsa iväg om de är oförsiktiga. Ändå så finner man dem bara på ena sidan om vattendragen som avgränsar deras utbredningsområde. Kan de blåsa över en väg, borde de kunna blåsa iväg över ett litet vattendrag. Vattendragen (t.ex. Klingavälsån) i de trakterna är för det mesta smalare än vägarna, framför allt under sommaren.

[Ola Svensson]

Vad är det för rovdjur som har hindrat fullvuxna troffar att under tusentals, eller miljontals år (vilket man än tror på) att simma över 500 m sand?

Varför är det så vanligt i just Tanganyikasjön? Översätt teorierna till andra sjöar över hela jorden. Har inte alla sjöar höjts och sänks genom tiderna?

Är det bara jag som tycker det är märkligt?

Jo, det har nog hänt i alla gamla sjöar som Bajkalsjön, de på Sulawesi och i Malawi och Tanganyikasjön.

Tillägg: Varför skulle en fullvuxen troffe flytta på sig? Den har ju inte gått och blivit fullvuxen utan att ha ett revir.

[Ola Svensson]

Vad händer om dom blåser storm över, då skiter det sig och alla parar sig
samt alla på naturhistoriska museet kliar sig i huvet, det är inte möjligt.

Då parar de sig med varandra. Att de är olika populationer betyder inte att de aldrig träffas, det betyder att de oftare parar sig med en individ av den egna populationen.

Jag förstår uppriktigt sagt inte vad du menar med resten av dina inlägg i frågan...

När det gäller troffarna så tror jag (men jag vet inte) att en eller annan faktiskt passerar de 500 metrarna, men nu naär vi kan göra genetiska studier så vet vi att arter "klarar" ett visst genflöde mellan varandra utan att särarterna (anassningarna) försvinner och de går upp i varandra.

[nils42]

När det gäller troffarna så tror jag (men jag vet inte) att en eller annan faktiskt passerar de 500 metrarna, men nu naär vi kan göra genetiska studier så vet vi att arter "klarar" ett visst genflöde mellan varandra utan att särarterna (anassningarna) försvinner och de går upp i varandra.

Hej!
Genetiska studier är ju " vardagsmat " när det gäller studier nu för tiden. Finns något i ämnet malawiciklider? Själv har jag inte hittat något.
Hälsn Nils

[Barracudan]

Igår kväll när jag skulle lägga mig så rotade jag lite i högen med gamla ciklidblad (läser bara Bibeln och ciklidbladet så hittade jag nr 5 från 1995 om en resa i Tanganyikasjön.

Där beskrivs på sid 10 det att på en sträcka av 15 km så levde N. daffodil endast på 500 meter. Inget i texten tyder på att det var ett avgränsat rev, utan det verkar som det var klippkust hela vägen.

Daffodilen är ju ingen algätare som tropheus, alltså kan vi inte förklara den lilla utbredningen med födotillgången. Skyll nu inte heller inte detta på mina vänner Frontosorna!

[Lundensis]

Igår kväll när jag skulle lägga mig så rotade jag lite i högen med gamla ciklidblad (läser bara Bibeln och ciklidbladet så hittade jag nr 5 från 1995 om en resa i Tanganyikasjön.

Där beskrivs på sid 10 det att på en sträcka av 15 km så levde N. daffodil endast på 500 meter. Inget i texten tyder på att det var ett avgränsat rev, utan det verkar som det var klippkust hela vägen.

Daffodilen är ju ingen algätare som tropheus, alltså kan vi inte förklara den lilla utbredningen med födotillgången. Skyll nu inte heller inte detta på mina vänner Frontosorna!

Det är å andra sidan omöjligt att dra några konkreta slutsatser av daffodilernas utbredningsområde från en liten stackars artikel i CB. Man behöver nog lite mer kött på benen än så. Du borde öppna ditt sinne och läsa annan litteratur också . Du anar inte vad du går miste om.

[nils42]

Hej!
Kanske inte fel med öppet sinne ( det tror jag nog vår Herre har begåvat oss med )
Hälsn Nils

[Ola Svensson]

Igår kväll när jag skulle lägga mig så rotade jag lite i högen med gamla ciklidblad (läser bara Bibeln och ciklidbladet så hittade jag nr 5 från 1995 om en resa i Tanganyikasjön.

Där beskrivs på sid 10 det att på en sträcka av 15 km så levde N. daffodil endast på 500 meter. Inget i texten tyder på att det var ett avgränsat rev, utan det verkar som det var klippkust hela vägen.

Daffodilen är ju ingen algätare som tropheus, alltså kan vi inte förklara den lilla utbredningen med födotillgången. Skyll nu inte heller inte detta på mina vänner Frontosorna!

Pulcher och brichardi hör nog till samma art så daffodil är en avgränsad färgmorf. Men rent generellt så rör sig firrar i Tanganyikasjön, särskilt vuxna, inte så mycket. Det har gjorts genetiska studier på just pulcherkomplexet och unga honor rör sig i princip bara mellan stenrösen inom samma "stenröseområde" medan hanar kan flytta sig mellan stenröseområden. Däremot flyttar de inte mellan olika större områden med stenrösen. Orsaken till den begränsade rörligheten hos pulcherkomplexet har nog med att göra att det är så svårt att etablera en ny grupp inom "kollonin".

Sedan skyllde jag inte på frontosan utan det viktigaste i svaret var att de inte passerar sanden då det inte är deras "grej" och att risken att de skulle förolyckas dessutom troligen är rätt stor.

Eftersom du fortsätter med samma fråga men inte är nöjd med svaret så undrar jag varför?

[Barracudan]

Det var ett skämt om att jag bara läser Bibeln och ciklidbladet. Nog om det.


Mina frågor om Tanganyikaciklidernas ickeutbredning jag fått en del svar på, men svaren var ju ganska självklara, och jag har fortfarande svårt att lägga ett så intresant ämne åt sidan, med svaret att "fiskarna vågar inte simma över sandbotten" eller "dom kan bli uppätna".

Svaret är säkert så enkelt, men följdfrågan blir ju då varför det är så i så få sjöar över hela jorden?
Hallåååå, tycker ni inte det är fachinerande???? Varför simmar abborar kors och tvärs över hela mjörn?

[Ola Svensson]

Det var ett skämt om att jag bara läser Bibeln och ciklidbladet. Nog om det.


Mina frågor om Tanganyikaciklidernas ickeutbredning jag fått en del svar på, men svaren var ju ganska självklara, och jag har fortfarande svårt att lägga ett så intresant ämne åt sidan, med svaret att "fiskarna vågar inte simma över sandbotten" eller "dom kan bli uppätna".

Svaret är säkert så enkelt, men följdfrågan blir ju då varför det är så i så få sjöar över hela jorden?
Hallåååå, tycker ni inte det är fachinerande???? Varför simmar abborar kors och tvärs över hela mjörn?

Hej,

Svaret är till att börja med att abborren faktiskt inte simmar kors och tvärs över hela mjörn. Inte alla iallafall. Vissa gör det däremot. Men men. Detta är självklart orsaken till att evolutionsbiologer varit så intresserad av stora gamla sjöar. De påminner om korallrev på många sätt bland annat genom att individer är extremt "filopatriska" dvs de stannar på samma ställe hela livet. Tanganyikasjön är dessutom stoooor! Och så vitt jag vet simmar nilabborrarna över hela sjön...

Just Tanganyikasjön är "full" så chansen att firren hittar ett nytt ställe att slå sig ner på är liten. De rör sig därför inte äver barriärer. Samma gäller t ex en regnskog. Detta är inte fallet i en svensk sjö eller skog. Tittar man på var energin finns så får man en motsvarande bild. I de föregående systemen är den biomassa (levande djur och växter) medan den är sediment och mylla i Svenska system (sedan är Tananyikasjön en sedimentfälla med sitt syrgasfria djup. Detta är mer en ekologisk fråga än en evolutionär. Den evolutionära frågan är: hur kommer det sig att Tanganyikasjön är "full" och hur har det gått till.