Biologiskt filter ej effektivt i surt vatten?

[agalychnis]

Hej!
Har ställt samma fråga i en annan tråd http://www.ciklid.org/forum/showthre...t=58164&page=2, men den kanske passar bättre här.

Har tänkt att ha ett biologiskt filter i ett kar med mjukt, surt vatten (ph 5,5-6), men har läst på olika ställen att ett biologiskt filter funkar dåligt i en sådan miljö och att de nyttiga bakterierna t.o.m. dör!
Stämmer detta och är isåfall mitt biologiska filter helt i onödan?

J-E

[PatrikMalmo]

Man har klart lägre bakteriell nitrifiering i mjukt, surt vatten men det innebär inte att ett biologiskt filter är onödigt. Man får överdimensionera och se till att sköta grejerna bra. Jag vet inte heller om vi i våra kar har någon slags svamp som ska kunna ta över nitrifieringen i sådant vatten, har bara snappat upp antydningar om att det finns svampar som har ungefär samma funktion som nitrifierande bakterier. Vattenbyten är också verkligen att rekommendera, aldrig slarva med dem i mjukt, surt vatten.

Hilsen,

P

[Mats]

Hej.
Mina kar ligger i dessa vattenvärden som du frågar om och jag har filtervolym som ligger på ca. 36 L.till ett 540 L. och har inte märkt av några problem av något slag. Har haft en diskusion med Patrik i ett tidigare tråd.
mvh Mats

[LN]

Tror även att man måste ta med i beräkningarna om man har växande växter i akvariet. Konsumeras amoniumet innan man behöver använda ett nitrifikations steg så minskar risken till problem.
Men den helt avgörande faktorn är akvarievattnets belastning via fisklast och matning.

Kör man 20 discus i ett 540 o matar rikligt med oxhjärta så hjälper inte ens en filtervolym som är 10% av 540 och ett lass växter. Då krävs ett engagemang att hålla vattnets kvallite.

Har man däremot 10 apistos som man kör i samma kar o matar sparsamt med flingfoder och har en välmående växt så klarar man sig kanske utan filterlösning. O man kan kanske även begränsa vattenbytandet i stor utsräckning.

[LN]

Ett helt annat sätt att konvertera fiskskit till nitrat är att på kemisk väg gå från NO2 till NO3 t.e.x genom en oxidator. för att det man då behöver är en fri syreatom. Men helt lätt är inte det steget heller för att väteperoxid är frätande och bakteriedödande.

[Mats]

Hej.
Har 14 st. diskus av olika storlek varav tre är ca. 6 cm. resten vuxna i detta kar men MATAR EJ MED HJÄRTA utan räkmix,artemia,loppor och mygg av olika slag.
mvh Mats

[LN]

Det är relativt enkelt (obs inte är 100%igt i akvarievärden ) att kolla om man har en fungerande nitrifikation i form av bakterier.

Gör ett stort vattenbyte, mata inget, mät nitrathalten dagen efter.
Släck karets belysning och täckför infallande ljus.
Mata ordentilgt i två dar, mät nitrathalten igen dag tre. Har halten stigit har du en fungerande bakterieflora som funkar vid ditt ph.
Är värdet samma som tidigare kan det betyda att växligheten står för merparten av fiskskithanteringen och att du har ett dåligt fungerande bakterieflora.

Kryper man meråt ph 5,5 så är risken stort att man inte får någon tillväxt av nitrifikationsbakterier. O får du ingen tillväxt så kommer bakterierna sakta att klinga av i antal.

[Olorin]

Mycket växter och Apistos = noll problem. Den ekvationen gillar jag LN! Precis det är ambitionen med mitt 600 Liters.

[Mike_Noren]

Det verkar som om det finns rätt gott om svampar som tar över vid låga pH; jag hade aldrig problem med vattenkvaliteten i mitt svartvattenkar där jag odlade segelfenstetror, och det framgick med all önskvärd tydlighet att det var mycket gott om svampar och nematoder i det karet. Jag hade tillochmed en slemsvamp som kröp runt på rutan - mycket intressant varelse.
Jag hade en tjock torvbotten och löv jag tagit direkt ur skogen (just för att få in mikroliv), och dessutom mängder av flytväxter.

Det framgick också att nedbrytningen inte var lika effektiv som vid högre pH. Benjaminfikus löv t.ex. bryts ner på en vecka i mina vanliga akvarier, men i det här karet såg de fortfarande fräscha ut efter tre månader.

[Mats]

Hej Mike.
Det var en bra upplysning om nedbrytning av svampar i ett akvarium,det har jag anat,just detta om att du tar rätt in från naturen utan att koka vilket jag också gör,löv,gren och torv plus vatten från torvmossebäck som spädes med vanlig kranvatten.En sak är att benjaminfikus är den värsta allergiframkallande växt som vi har i våra hem(haig happarall saft också).
mvh Mats

[kaj.p]

Eftersom jag ändå håller på med en ny filtreringssbädd på jobbet så jag passade på att sammanställa lite av den info om nitrifiering som man hittade.

Allmänt
En faktor som påverkar alla mikroorganismer är surhetsgraden, pH. Varje organism har ett pH-område inom vilket tillväxt är möjligt, och har vanligtvis ett väldefinierat pH-optimum. Det mest vanliga intervallet där organismer har sitt optimum är mellan pH 5 och 9. Liksom för temperaturen klassas mikroorganismer utifrån vilket pH-optimum de har. Acidofiler utvecklas och överlever vid lågt pH, neutrofila organismer vid ungefär neutralt pH och alkalofila bakterier vid högt pH.
Neutral till svagt alkalisk miljö är bäst för patogena bakterier. Uttryckt i pH innebär detta att bakterierna trivs i miljöer mellan pH 7,2-7,6. Sur miljö eller starkt alkalisk miljö är inte bra för bakterier. Ett effektivt sätt att hindra bakterieväxt är således att bjuda på sådana miljöer. Att motverka bakterieväxt genom att förändra surhetsgraden är en gammal beprövad metod. Lutning av vissa livsmedel, då man skapar en alkalisk miljö, ger längre hållbarhet. Med ättika och liknande medel åstadkommer man en kraftigt sur miljö som är bakteriedödande.

Bakterier
Bakterier som nitrifierar, kallas nitrifierare och tillhör familjen Nitrobacteraceae. Dessa delas in i två huvudgrupper. De som oxiderar ammonium Nitroso- och de som oxiderar nitrit Nitro-.
De är båda autotrofa bakterisläkten och använder oorganiskt kol för att bygga upp cellmassa, Som energikälla använder Nitrosomonas ammonium och Nitrobacter nitrit. De nitrifierande bakterierna är obligat aeroba dvs de förekommer endast i miljöer med syre närvarande.

Bakteriernas tillväxthastighet är mycket långsam, på ett dygn kan de föröka sig mellan två till tre gånger. Det kan alltså ta flera veckor o få igång en fungerande flora. Att tillväxthastigheten är så låg beror på att ammonium och nitrioxidation är en relativt ineffektiv process. För varje kolatom som används vid celluppbyggnad måste ca 100 nitritmolekyler oxideras. (Ternström et.al, 1992) Möjligheten att finna nitrifierande bakterier som har högre tillväxthastighet är väldigt liten , därför är det istället viktigt att optimera tillvaron för de bakterier som finns (Ternström et.al, 1992).


Parametrar
Begränsade fakorer för nitrifikation är bl.a syrehalt, pH, temperatur (Lie 1996) Den viktigaste parametern är syre. Men även neutralt pH, hög alkalinitet eftersom alkalinitet förbrukas samt en relativt hög temperatur äravgörande för att nitrifikationen ska ske.

Syrehalt
Nitrifikation sker endast i syrerika miljöer och en högre syrehalt ger högre nitrifikationshastighet. Syrehalt lägre än 0,5 mg/ml bör inte förekomma (Mossakowska 1993), helst bör syrehalten liggan inom intervallet 2-4 mg/ml (Björlenius 1988 ). Vid höga halter organniskt material är höga syrehalter ännu viktigare för att nitrifierarna inte skall konkurreras ut av hetrotrofa bakterier. Ammoniumoxiderare är bättre på att utnyttja syret än nitritoxidanterna, (Ternström et. al, 1992)

Alkalinitet och pH
Det råder en viss oenighet om i vilket pH-intervall nitrifikationsprocessen bör ligga. Enligt naturvårdsverket (1991) är optimalt pH strax över 8. enligt Barnes & Bliss (1982) är det optimala pH-värdet mellan 8-8,5. Ternström (1992) menar att optimum ligger mellan 7.5 och 8.0.
Enligt Lie (1996) är optimum i intervallet 7,5-8,5 men optimum utanför detta intervall har observerats.
Det opitmala pH-värdet sjunker dock när ammoniumkoncentrationen ökar (Quinlam, 1984). Ett pH-värde lägre än 6 är ofärdelaktigt för nitrifierande bakterier enligt Haker (1999). Sammanfattningsvis kan konstateras att pH-värdet ej bör vara under 6 och helst inom intervallet 7,5-8,5

Temperatur
Inom intervallet 10-30gradere Celcius ökar nitrifikationshastigheten linjärt med stigande temeraturer. Under och över detta intervall beror nitrifikationshastigheten på hur nitrifikationsfloran ser ut, vilket också påverkas av temperaturen (Ternström 1992) Nitrifierande bakterier har en långsam tillväxt speciellt vid låga temperaturer. (Lie 996)

[Mike_Noren]

En kommentar: Den "klassiska" Nitrosomonas europea tros inte längre spela någon större roll i akvarier, utan en räcka olika grupperingar, förutom de nämnda även t.ex. Nitrospira och Nitrosococcus, är inblandade, och viktigast tros nu Nitrosomonas marina vara.

http://www.pubmedcentral.nih.gov/articlerender.fcgi?artid=93373

En annan artikel rapporterar att man kan få snabb nitrifiering även vid mycket låga pH:

http://www.pubmedcentral.nih.gov/articlerender.fcgi?artid=525248

I diskussionen spekulerar författarna över orsaken till att detta inte rapporterats förut, och framför hypotesen att det beror på hur man normalt designat experimenten: med en enda klon av en viss bakterie, i en kraftigt genomluftad behållare. De spekulerar i att bakterier från naturligt försurade miljöer är mer tåliga mot låga pH, och att det är viktigt att man inte luftar bort CO2 ur vattnet (eftersom det är bakteriernas kolkälla). Jag vet inte om deras rön håller, men det låter rimligt.

Kort sagt: i ett mycket surt svartvatten-akvarie kan man eventuellt förbättra nitrifieringen genom att "så" med obehandlad torv och kanske lite jord från en granskog (som bägge är naturligt sura), och genom att inte ha för kraftig cirkulation.

[PatrikMalmo]

Mike,
tackar för länkarna. Har letat ett tag efter något liknande. Intressanta grejer, som upplagt för en del experiment.

Hilsen,

P

[LN]

Riktigt intressant läsning Mike.

Särskilt den om syresatta fluidicerade filterbäddar.

[Mats]

Hej.
Räknas f.sandfilter till filterbäddar,matar mitt kar med co2,ren tov och låg vattencirkulation genom filtermassan. ca.36 L.Om jag förstår är det rätt enligt rapporten.
mvh Mats