Termoklin?
MH + Växter
Kollaps
X
-
-
Enl. naturlagarna stiger varmt vatten uppåt. Det förstår jag inte vad du menar?M.v.h.
RickardKommentar
-
Detta sker i huvudsak i haven och har med densitet (saltmängd+temp) att göra. Andledning till många av dessa förhållande är att isberg släpper stora mängder sötvatten så att det blir en spärr mellan dessa skikt. Dessutom har man oftast dessa skikt på större djup (50-150m) där det är liten vattenrörelse. Detta borde inte ske i ett akvarium.M.v.h.
RickardKommentar
-
Ett annat sätt att uttrycka det att man ska sänka pH.t ungefär ett helt steg så har man tryckt ner ca 30 ppm CO2.
Trycker man ner mer än 30 ppm CO2 kan man kasnke börja prata om att elda för kråkorna, men det går inte att säga utifrån enbart ett pH-värde annat än man normalt sett inte behöver sänka mer än ett helt pH-steg.
Har det betydelse var jag placerar utblåset av CO²?
Men cirkulationen har positiva effekter på de millimetertunna närings/gas-fattiga lager som bildas runt växternas blad. Kallas prandtl-lager. När växternas blad suger upp näring så måste ny näring ta sig igenom detta lager via diffusion. En lätt lagom cirkulation förminskar detta lager markant och det har tom gjorts vetenskapliga undersökningar vid vilken cirkulation man får bäst tillväxt på någon Aponogeton art: http://ian.umces.edu/bill/pdfs/crossley_2002_thesis.pdf
En annan subtil effekt är att CO2:n inte alltid löses upp helt utan blir små nästan osynliga gasbubblor som kommer ut från reaktorutblåset. Dessa vill man med cirkulationens hjälp skjutsa in under växternas blad.
Det "optimala" stället för ett utblås vore alltså ett strilrör som man sätter längst ner läng bakre rutan kanske med utblåsen en gnutta riktade snett uppåt. Problemet är då att man måste se till att få en fin ytrörelse så att akvariet kan andas ordentligt.
Ytrörelse har visat sig bra för att hålla både syre och CO2-nivåer mer jämna vilket växterna uppskattar. Trots att man vädrar ut CO2.Kommentar
-
Kommentar
-
Detta sker i huvudsak i haven och har med densitet (saltmängd+temp) att göra. Andledning till många av dessa förhållande är att isberg släpper stora mängder sötvatten så att det blir en spärr mellan dessa skikt. Dessutom har man oftast dessa skikt på större djup (50-150m) där det är liten vattenrörelse. Detta borde inte ske i ett akvarium.Med vänliga hälsningar
OlaKommentar
-
termoklinen stjälper gissningsvis ibland och vattenmassorna byter plats med ett tyst "blupp".
I en grusbotten borde termoklinen cementeras hårdare iom att det blir en markant gräns där cirkulationen i bottnen är 0 jämfört med ovanför.Kommentar
-
Det är en haloklin. En termoklin har med temperaturer att göra:
http://en.wikipedia.org/wiki/ThermoclineM.v.h.
RickardKommentar
-
Men problemet borde bara uppstå om man har slingor i hela botten. Har man bara slingor t ex i bakkanten så tror ju jag att det kommer ske en långsam transport av vatten genom gruset framifrån och bakåt och sedan uppåt längs med bakkanten. Om man däremot gör på det klassiska sätten med en bottenplatta i järn som värms upp av stearinljus så borde det ju finnas risk att hela bottenvettenskiktet försöker "komma upp" men hindras av det ovanliggande kalla vattnet som 1) inte kan stjälpa pga av grus och 2) inte kan stiga pga ovanliggande varma vatten.
Var inte detta med ett (1) stearinljus ett sätt att bryta termoklinen mer än något attat föresten?Med vänliga hälsningar
OlaKommentar
-
Utifrån ett växtakvarieperspektiv så är jag däremot helt säker på att man inte ser någon tillväxtskillnad i den delen av ett växtakvarium som har bottenvärme...Kommentar
-
Kommentar
-
Det skulle ju vara i gruset. Om du inte har cirkulation ovan gruset så har du redan en termoklin pga av att lampan värmer upp ytvattnet. Sätt en termometer vid ytan och en vid botten i ett akvarium utan cirkulation så får du se. Det blir en termoklin med ett vattenmassa med varmt vatten ovanpå en vattenmassa med kallare vatten och ett tunt språngskikt mellan.
Men problemet borde bara uppstå om man har slingor i hela botten. Har man bara slingor t ex i bakkanten så tror ju jag att det kommer ske en långsam transport av vatten genom gruset framifrån och bakåt och sedan uppåt längs med bakkanten. Om man däremot gör på det klassiska sätten med en bottenplatta i järn som värms upp av stearinljus så borde det ju finnas risk att hela bottenvettenskiktet försöker "komma upp" men hindras av det ovanliggande kalla vattnet som 1) inte kan stjälpa pga av grus och 2) inte kan stiga pga ovanliggande varma vatten.
Var inte detta med ett (1) stearinljus ett sätt att bryta termoklinen mer än något attat föresten?M.v.h.
RickardKommentar
-
Vad tråkig du är! Just när jag började komma loss i cirkulationsproblematiken.
Hur skulle man sätta upp ett experiment för att se om bottenvärme faktiskt skapar cirkulation i bottnen och det inte blir någon termoklin?Kommentar
-
Min sambo titta på denna tråd och så suckade hon o gick. Jag tycker detta är intressant :-)M.v.h.
RickardKommentar
-
Jag tycker absolut du ska ta det gruset och sedan blandar du det med torkad blomjord. Man "torkar" den för att få bort ammonium som är den största algboven tillsammans med syresänkande bakterier i överblivet slam i botten och filter.
Man blandar 1 del jord och 2 delar sand till en jämn blandning och fyller upp med vatten och väntar tills all överbliven jord dalat ner (sedimenterat) på bottnen, sedan slamsuger man bort det.M.v.h.
RickardKommentar
Kommentar