MH + Växter

[defdac]

Termoklin?

Så! (som http://sv.wikipedia.org/wiki/Leifi jakande hade sagt)

[Rickard]

Ett sidospår är att jag har för mig att en vis man här i något forum sa att det faktiskt inte blir någon konvektion med bottenvärme. Det bildas typ "språngskikt" där vattnet inte blandar sig. Det hade ett jättefint namn som jag inte kommer ihåg vad det var.

Enl. naturlagarna stiger varmt vatten uppåt. Det förstår jag inte vad du menar?

[Rickard]

Termoklin?

Detta sker i huvudsak i haven och har med densitet (saltmängd+temp) att göra. Andledning till många av dessa förhållande är att isberg släpper stora mängder sötvatten så att det blir en spärr mellan dessa skikt. Dessutom har man oftast dessa skikt på större djup (50-150m) där det är liten vattenrörelse. Detta borde inte ske i ett akvarium.

[defdac]

Jag har Ph på 7,2 och tänkte reglera ner det till 6,8. Om jag fatta det hela rätt så bör man inte sänka Ph:t lägre p.g.a. växterna och dessutom försvinner mycket CO² ut ur karet desto lägre Ph man har m.a.o. man eldar för kråkorna.

Hur mycket CO2 den sänkningen innebär avgörs av vilket KH du har. Man brukar sikta på runt 30 ppm som ungefär är det som växterna generellt sett kan ta upp med någon slags generell belysning/näringstillgång.

Ett annat sätt att uttrycka det att man ska sänka pH.t ungefär ett helt steg så har man tryckt ner ca 30 ppm CO2.

Trycker man ner mer än 30 ppm CO2 kan man kasnke börja prata om att elda för kråkorna, men det går inte att säga utifrån enbart ett pH-värde annat än man normalt sett inte behöver sänka mer än ett helt pH-steg.

Har det betydelse var jag placerar utblåset av CO²?

Både nja och njo. Via diffusion kommer CO2:n att sprida sig till hela akvariet. Jämför med att droppa ner karamellfärg i ett glas utan cirkulation, eller hur cigarettrör fördelar sig jämt i ett rum.

Men cirkulationen har positiva effekter på de millimetertunna närings/gas-fattiga lager som bildas runt växternas blad. Kallas prandtl-lager. När växternas blad suger upp näring så måste ny näring ta sig igenom detta lager via diffusion. En lätt lagom cirkulation förminskar detta lager markant och det har tom gjorts vetenskapliga undersökningar vid vilken cirkulation man får bäst tillväxt på någon Aponogeton art: http://ian.umces.edu/bill/pdfs/crossley_2002_thesis.pdf

En annan subtil effekt är att CO2:n inte alltid löses upp helt utan blir små nästan osynliga gasbubblor som kommer ut från reaktorutblåset. Dessa vill man med cirkulationens hjälp skjutsa in under växternas blad.

Det "optimala" stället för ett utblås vore alltså ett strilrör som man sätter längst ner läng bakre rutan kanske med utblåsen en gnutta riktade snett uppåt. Problemet är då att man måste se till att få en fin ytrörelse så att akvariet kan andas ordentligt.

Ytrörelse har visat sig bra för att hålla både syre och CO2-nivåer mer jämna vilket växterna uppskattar. Trots att man vädrar ut CO2.

[defdac]

Detta sker i huvudsak i haven och har med densitet (saltmängd+temp) att göra.

Det är en haloklin. En termoklin har med temperaturer att göra:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Spr%C3%A5ngskikt

http://en.wikipedia.org/wiki/Thermocline

[Ola Svensson]

Detta sker i huvudsak i haven och har med densitet (saltmängd+temp) att göra. Andledning till många av dessa förhållande är att isberg släpper stora mängder sötvatten så att det blir en spärr mellan dessa skikt. Dessutom har man oftast dessa skikt på större djup (50-150m) där det är liten vattenrörelse. Detta borde inte ske i ett akvarium.

Jag har haft en knivskarp termoklin i ett 20 liters stående i fönstret. 30 i ytan och 16 på botten. Det roliga var att det brydde sig inte fiskarna om ett smack utan de simmade glatt från botten till ytan och tillbaka. För att få en omvänd termoklin där kallt vatten bildar ett lock ovanför varmt så får man nog ha väldigt låg cirkulation och termoklinen stjälper gissningsvis ibland och vattenmassorna byter plats med ett tyst "blupp". Man kan leka med termokliner och halokliner. Man färgar den ena vattenmassan med t ex karamelfärg (man gör det i glasbehållare eller tomma akvarier förstås). Det är rätt kul faktiskt.

[defdac]

termoklinen stjälper gissningsvis ibland och vattenmassorna byter plats med ett tyst "blupp".

Vilken rolig visuell beskrivning, kan nästan se det framför mig typ som när äggulan "bluppar" upp och lägger sig ovanpå äggvitan 8 )

I en grusbotten borde termoklinen cementeras hårdare iom att det blir en markant gräns där cirkulationen i bottnen är 0 jämfört med ovanför.

[Rickard]

Det är en haloklin. En termoklin har med temperaturer att göra:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Spr%C3%A5ngskikt

http://en.wikipedia.org/wiki/Thermocline

Jag har tyvärr fotfarande svårt att tro detta kan ske i ett akvarium eftersom tempskillnaderna inte blir så stora samt det handlar om max 0,7 m djup (ja jag vet att det finns djupare kar men det är inte vanliga kar)

[Ola Svensson]

Jag har tyvärr fotfarande svårt att tro detta kan ske i ett akvarium eftersom tempskillnaderna inte blir så stora samt det handlar om max 0,7 m djup (ja jag vet att det finns djupare kar men det är inte vanliga kar)

Det skulle ju vara i gruset. Om du inte har cirkulation ovan gruset så har du redan en termoklin pga av att lampan värmer upp ytvattnet. Sätt en termometer vid ytan och en vid botten i ett akvarium utan cirkulation så får du se. Det blir en termoklin med ett vattenmassa med varmt vatten ovanpå en vattenmassa med kallare vatten och ett tunt språngskikt mellan.

Men problemet borde bara uppstå om man har slingor i hela botten. Har man bara slingor t ex i bakkanten så tror ju jag att det kommer ske en långsam transport av vatten genom gruset framifrån och bakåt och sedan uppåt längs med bakkanten. Om man däremot gör på det klassiska sätten med en bottenplatta i järn som värms upp av stearinljus så borde det ju finnas risk att hela bottenvettenskiktet försöker "komma upp" men hindras av det ovanliggande kalla vattnet som 1) inte kan stjälpa pga av grus och 2) inte kan stiga pga ovanliggande varma vatten.

Var inte detta med ett (1) stearinljus ett sätt att bryta termoklinen mer än något attat föresten?

[defdac]

Utifrån ett växtakvarieperspektiv så är jag däremot helt säker på att man inte ser någon tillväxtskillnad i den delen av ett växtakvarium som har bottenvärme...

[Ola Svensson]

Utifrån ett växtakvarieperspektiv så är jag däremot helt säker på att man inte ser någon tillväxtskillnad i den delen av ett växtakvarium som har bottenvärme...

Vad tråkig du är! Just när jag började komma loss i cirkulationsproblematiken.

[Rickard]

Det skulle ju vara i gruset. Om du inte har cirkulation ovan gruset så har du redan en termoklin pga av att lampan värmer upp ytvattnet. Sätt en termometer vid ytan och en vid botten i ett akvarium utan cirkulation så får du se. Det blir en termoklin med ett vattenmassa med varmt vatten ovanpå en vattenmassa med kallare vatten och ett tunt språngskikt mellan.

Men problemet borde bara uppstå om man har slingor i hela botten. Har man bara slingor t ex i bakkanten så tror ju jag att det kommer ske en långsam transport av vatten genom gruset framifrån och bakåt och sedan uppåt längs med bakkanten. Om man däremot gör på det klassiska sätten med en bottenplatta i järn som värms upp av stearinljus så borde det ju finnas risk att hela bottenvettenskiktet försöker "komma upp" men hindras av det ovanliggande kalla vattnet som 1) inte kan stjälpa pga av grus och 2) inte kan stiga pga ovanliggande varma vatten.

Var inte detta med ett (1) stearinljus ett sätt att bryta termoklinen mer än något attat föresten?

Det bör inte vara så svårt att testa, men som sagt hur mycket växterna bryr sig var igentligen frågan.

[defdac]

Vad tråkig du är! Just när jag började komma loss i cirkulationsproblematiken.

Hehe ja. Det började kanske sväva ut lite väl mycket, fast det var ju intressant såklart.

Hur skulle man sätta upp ett experiment för att se om bottenvärme faktiskt skapar cirkulation i bottnen och det inte blir någon termoklin?

[Rickard]

Hehe ja. Det började kanske sväva ut lite väl mycket, fast det var ju intressant såklart.

Hur skulle man sätta upp ett experiment för att se om bottenvärme faktiskt skapar cirkulation i bottnen och det inte blir någon termoklin?

Min sambo titta på denna tråd och så suckade hon o gick. Jag tycker detta är intressant :-)

[Rickard]

Jag tycker absolut du ska ta det gruset och sedan blandar du det med torkad blomjord. Man "torkar" den för att få bort ammonium som är den största algboven tillsammans med syresänkande bakterier i överblivet slam i botten och filter.

Man blandar 1 del jord och 2 delar sand till en jämn blandning och fyller upp med vatten och väntar tills all överbliven jord dalat ner (sedimenterat) på bottnen, sedan slamsuger man bort det.

Jag bara undrar vilka egenskaper blomjorden skall ha. Det finns en uppsjö på marknaden