-
-
Jag lovar!
Jag hade jättevallisnerian i källvatten med pH 5,6 tidigare, nu går de i pH 8+, men de funkade i det låga pH och de har funkat förr i pH 8+, så de verkar inte vara kräsen med vattenvärdena. Får se hur det går nu denna gången bara som sagt....
Annars tycker jag C Usteriana funkade kanon till mina CA. Jag hade dem i flertalet år (tills flytt), cikliderna tuggade lite på dem ibland, men de växte fortare än de han tugga så det gick bra! Snygga är de ju oxå!/FredrikKommentar
-
Kommentar
-
Kommentar
-
Svarar nja även på detta. Många växter funkar bra om botten är ok. Till dessa hör bland annat Vallisneria, men även svärdsplantor (de enklare), Cryptocoryne och många stängelväxter. Svårare växter kan vara så känsliga att de i princip måste ha CO2 för att funka - där kan man trixa med bottenlager hur mycket man vill utan att det hjälper särdeles.Som sagt, jag är ju kass på växter och jag kan inte på något sätt argumentera för min ståndpunkt eller min "tro", men jag TROR (märk ordet) på att om växterna har en näringsriktig och frisk botten så funkar det av sig självt. I naturen torde väl vattnet ej innehålla näringsämnen i någon koncentration vilket medgör upptag den vägen!? Och jag är lycklig i min tro (villfarelse)
Sedan är det verkligt vanskligt att jämföra moder natur med ett akvarium. Även om koncentrationerna av olika näringsämnen är betydligt lägre i naturen än i våra akvarium, så tar näringen aldrig slut. Den tillförs ständigt. Ett akvarium är ett slutet system, och det går inte att pressa ur mer ur ett akvarium än man stoppar ner i det. Tar ett ämne slut, så är det stopp.
Om jag inte missminner mig så föredrar nästan alla undervattensväxter att ta näringen via bladen. Kraftiga rotsystem är sannolikt mest till för att förankra växterna ordentligt, så de inte sköljs bort när regnperioden kommer. Finns det tillräckligt med näring i vattenkolumnen så växer t ex både svärdsplantor, crypts och Vallisneria lika bra fritt flytande som planterade i botten. För inte särdeles länge sedan hade jag en Vallisneria som flöt upp och drev i ytan. Den utvecklade snabbt ett hyfsat stort rotsystem och skickade utlöpare.
Hilsen,
PIngen fisk har läst böckerna.Kommentar
-
När min vallisneria släpper från botten så ruttnar rötterna men plantan håller sig helt ok. Samtidigt är botten viktig även för just vallisneria, för att jag har den växten i fyra kar och det är bara i två av karen som den växer snabbt o frodigt trots att dom matas på precis samma sätt i alla fyra.Den som bara tittar i backspegeln kör ofta i diket.
Problem är till för att skjutas upp, för att sedan glömmas bort.Kommentar
-
Hm... Mycket intressant Patrik!
Ligger nog mkt i det du skriver.
Jag köpte för ett tag sedan lite vallisneria, trodde att jag hade några "näringstabletter" kvar hemma men de hade tagit slut så jag fick plantera dem helt utan extra gödning. De började ganska så snart att vissna ner och jag var i princip beredd att slänga "skräpet" då jag av en händelse fick lite Salvinia som jag trodde skulle bli ett säkert kort. För att verkligen vara säker på att iaf Salvinian skulle överleva tillsatte jag flytande näring. Altså hade flytväxterna tillgång på CO2 (luften), näring och ljus. Vad händer i det karet just nu tror du? Jo, flytväxterna tynar bort alltmer medan Vallisnerian plötsligt ser ut att trivas riktigt bra...
Mvh/Andreas.Kommentar
-
Jo, matar man sina växter så händer det saker. Jag greppar inte helt att många tror att växter enbart lever av fiskskit. Men jovisst, i vissa kar så klarar de sig på fiskskit - men ger man dem lite annan mat så funkar de nästan alltid bättre.
Salvinian är inte heller så lätt som man kan tro, liksom för övrigt många andra flytväxter. De gillar verkligt fett ljus, och är ljuset sämre i det kar man flyttar dem till så kan de gå ner sig. Med fett ljus drar de igång rejält, men då brukar nästa problem komma - de suger kopiöst med näring. Tar näringen då slut så går de givetvis också ner sig. Med en gnutta tur så ställer en del flytväxter om sig till någon slags dvärgvariant och tar sig ändå. Vanligt med t ex Pistia och Limnobium.
Hilsen,
PIngen fisk har läst böckerna.Kommentar
-
Det jag märkt med framförallt vallinerian är att den växer mycket bättre när den väl nått ytan.... CO2 !?
Salvinian ....!?!?!?! är det den s.k. "andmaten"?
Det där med att det går med bara "skit" gäller nog bara vissa växter samt att man måste ha en riktigt "inkörd" och frisk botten där otaliga nedbrytningsprocesser pågår och som man lämnar mer eller mindre orörd.
Vilka ämnen menar du PatrikMalmo som ef´ter viss tid försvinner i ett "slutet system" (och som är viktiga för växternas tillväxt/välmående) men som finns konternueligt i naturligt vatten. Jag tror ju snarare på att det är just stabiliteten som växterna behöver, de är ofta väldigt anpassningsbara, men de kan inte hålla på och anpassa sig på regelbunden basis sas. De här "lowtech" förespråkarna menar ju att just gammalt vatten är grejen (om jag förstått det riktigt) eftersom det innehåller mer näringsämnen än ett "färskt" vatten, jag antar att det rör sig främst om nitrat och ammonium vilken växterna i viss mån kan tillgodogöra sig, Kanske en del av fiskarnas urinämnen oxå! Menar du snarare ämnen så som grundämnen, kolkällor o dyl? Det jag märkt är att det är svårare att få växterna att trivas i burkar med "megafilter", i burkar med stor filtermassa -än i burkar med lite klen filterkapacitet... vad det beror på har jag egentligen inte funderat så mycket på, eller så är det en tillfällighetSenast redigerad av Hagge; 09 February 2008, 12:19./FredrikKommentar
-
Har också märkt att Vallisneria växer bättre när den nått ytan. Tror du är inne på rätt spår med CO2, men tillägger även ljusintensitet.
Salvinia är inte samma som andmat (Lemna mfl). Länk: http://www.aquahobby.com/garden/b_Sa..._cucullata.php
Finns flera olika arter, S. cucullata hör till de enklare. De med stora "ihopvikta" blad som man ibland hittar som dammväxter är betydligt svårare att hålla i akvarium.
Det är olika vilka ämnen som begränsar växterna i olika kar. I kar utan CO2 är kol utan tvekan den mest begränsande faktorn. I kar med CO2 flyttas fokus ofta över till makroämnena kväve,fosfor och kalium. Sköts dessa så landar vi i microbrist, oftast järn. I kar utan CO2 har vi oftast macroämnen i tillräcklig mängd, så där landar vi många gånger i microbrist, ffa i kar med hårt vatten och högt pH. pH verkar ha någon koppling till järn och mangans löslighet i vatten.
Att växterna funkar sämre i kar med feta filterlösningar tror jag handlar om att järn/mangan fäller ut i stora mängder i just filtren. Mät järnhalten i filterslammet någon gång (kör ner slam/vatten i en flarra och låt stå syrefritt ett tag), och järntestet kommer garanterat att slå i taket. Enligt lowtech-varianten samt gamla råd om kar med växter så ska filtreringen vara mycket underdimesionerad - det ger bäst resultat.
Jämför rekommenderade näringsnivåer i akvarium när man kör PMDD med värden från moder natur - hade det varit samma värden i naturen som man rekommenderar med PMDD hade det gett en algsoppa utan like. Nitrathalter på mellan 10-30 mg/l ses som klar övergödning i naturen. De naturliga värdena ligger otroligt långt under PMDD-rekommendationerna, men växterna funkar ändå mycket bra i naturen. Varför? Jo, just på grund av kontinuerlig tillförsel av de ämnen de behöver. Det spelar ingen roll om ammonium, nitrat, CO2, whatever i naturen ligger på knappt mätbara värden - de tillförs kontinuerligt och tar därmed aldrig slut.
Nå, det finns många luringar i detta. Som akvarister har vi inte praktiska möjligheter att mäta allt som vi vill, och vattenkemi är inte lätt ens om man kan mäta allt. Den enklaste vägen runt detta är just PMDD, eller EI (Estimative Index). Där garanterar man att växterna har allt de behöver och återställer karet med vattenbyten. No need for testkits!!
Hilsen,
PIngen fisk har läst böckerna.Kommentar
-
Ja detta är ingen enkel grej om man börjar ge sig in i kemiträsket o dyl. speciellt om man inte har grunderna gratis från skolan eller arbetsliv.... Därför är det enklare att leva i villfarelser
Alla metoder som är enkla och uppenbart fungerar är ju bra, det viktigaste är att det fungerar, varför? -kan vara intressant men inte nödvändigt för att hålla på, underlättar dock vid problem!
Det där med järn/mangan (som jag hade i höga koncentrationer i min gamla vattenkälla) i filtret stämmer nog. Mina filter blev då alldeles slammiga väldigt fort bruna i färgen -det luktade t.o.m. järn av det, jag mätte dock aldrig. Men principen för att få ut järnet ur vattnet i ett filter för hushållsbruk är ju liknande -man tillför syre och så har man sedan en filtermassa där det fällda järnet fastnar!
För övrigt så har jag märkt att någonting i aktuell kar börjat att "käka upp" alkaliniteten, det syntes vid förra vattenbytet och än mer nu. Växterna ser lite piggare ut, men det kan också vara att jag matar hårdare, både växter och filter vill ju ha kolkälla, men vilketsom tror jag att förändringen är positiv för växterna!Senast redigerad av Hagge; 10 February 2008, 13:32./FredrikKommentar
Mig gör det inget om en fisk nallar lite på en växt. Är de hungriga så är de hungriga. Det gäller bara att ha fler baljor så att man har tillräckligt med växter... 
Kommentar