aggresivaste fisken

[unger]

Vore intressant att höra lite olika åsikter vilken fisk som är den argaste vi har mött!! En kul tråd tycker jag......
Elongatus är för mig ett gissel ända sen 70-talet då jag hade för ett kort ögonblick ett VF par av Elongatus Ornatus. Jag lovade mig aldrig mer....det höll i 30 år tills jag fick syn på elongatus mpanga red tail. 10 fiskar införskaffades 4+6. tre veckor senare återstår 2+1. =).....Arga killar....

[fs7210]

den klart aggressivaste jag har haft är Cichlasoma grammodes. den dominerade trots att sällskapet till den var tre gånger så stora!

på 2:a plats kommer Cichlasoma trimaculatum.

[Hagge]

En H. Carpintis (hane) som gick bort för ca 7-8 år sedan. Jag såg honom i en liten skabbig källarlokal (lokalt zoo). Han gick i en alldeles för liten burk (ensam) och var ca. 15cm och åt mest guppy. När man gick förbi hans burk så hetsade han upp sig, ryckte som en vansinning, sen small det i rutan Jag föll pladask och tyckte att han åtminstone skulle ha det bättre i mitt 540 kar som jag förvisso anser vara för litet... Han var otroligt vacker och hade en lyster som jag sällan skådat, han blev min för 10 spänn (de var nog glada att bli av med honom)...

Han fick gå i den 540 burken med en Salvingrupp (som då var ganska små), det gick rätt bra tills de uppnådde en viss storlek -sen small det! och han var ensam... Köpte en massa små av hans sort och det gick bra tills de blev för stora -då small det! Han var dessutom en formidabel grävskopa, hela nätterna bokstavligen SPRUTADE han upp allt grus mot frontrutan -och jag lade tillbaka det på dagarna.

När man skulle göra rent i akvariet, plantera växter eller annat så var det en fördel att vara två. För han attackerade händerna med full kraft och hade ganska rejäla gaddar så det blev små sår. Han växte till dryga 20cm och han var kung vad man än petade in till honom. Små fiskar gick bra, dem kunde han fördra om de höll sig undan i ett hörn. Han attackerade rutan så snart man kom inom en meter från akvariet så länge han levde. Han var en riktig hårding!

Jag saknar honom ännu!

[Håknil]

En H. Carpintis (hane) som gick bort för ca 7-8 år sedan. Jag såg honom i en liten skabbig källarlokal (lokalt zoo). Han gick i en alldeles för liten burk (ensam) och var ca. 15cm och åt mest guppy. När man gick förbi hans burk så hetsade han upp sig, ryckte som en vansinning, sen small det i rutan Jag föll pladask och tyckte att han åtminstone skulle ha det bättre i mitt 540 kar som jag förvisso anser vara för litet... Han var otroligt vacker och hade en lyster som jag sällan skådat, han blev min för 10 spänn (de var nog glada att bli av med honom)...

Han fick gå i den 540 burken med en Salvingrupp (som då var ganska små), det gick rätt bra tills de uppnådde en viss storlek -sen small det! och han var ensam... Köpte en massa små av hans sort och det gick bra tills de blev för stora -då small det! Han var dessutom en formidabel grävskopa, hela nätterna bokstavligen SPRUTADE han upp allt grus mot frontrutan -och jag lade tillbaka det på dagarna.

När man skulle göra rent i akvariet, plantera växter eller annat så var det en fördel att vara två. För han attackerade händerna med full kraft och hade ganska rejäla gaddar så det blev små sår. Han växte till dryga 20cm och han var kung vad man än petade in till honom. Små fiskar gick bra, dem kunde han fördra om de höll sig undan i ett hörn. Han attackerade rutan så snart man kom inom en meter från akvariet så länge han levde. Han var en riktig hårding!

Jag saknar honom ännu!

Hej

Tjaaa! Detta kan nog variera mellan olika individer,tror jag.
Fiskar är ju också människor eller?Hur va det me det?
Annars är det nog så att de jävligaste jag haft är Carpintis.
Annars är det nog så att Salvinis jag hade på 70-talet tog död
på det mesta, även den lilla svarta Dempseyhonan låg bra till för att
vara bland de mest elaka.Gäller f.öv. samma med det paret
jag har idag.
Nu har ju jag inte erfarenhet av Grammodes och ex. Doovi,men
min erfarenhet av div.rovparachromis(i detta fall Managuense)
är ju att de är relativt snälla!
Det finns nån som heter Beani som lär vara värst av alla,men
det är väl ingen som har i vårat land?
Har också haft Cubaner(Nandopsis Tetracanthus) ett tag.De verkade
dock känsliga och "dog bort".De hade rykte om sig att vara riktigt
argsinta.Det märkte dock aldrig jag.Kanske fel sällskap.
Nä, flest poäng för mig i detta ärende får nog Carpintis.

Annars kul tråd

Mvh

Håkan

ps. den värsta av alla är dock en liten Burtoni.Visserligen Afrikan
men ändå.Rödcikliden från Nilen är också en vacker och argsint
rackare.ds.

[PatrikMalmo]

Det värsta jag haft för egen del är Lepidiolamprologus hequi. Inte särdeles aggro mot skötaren, men gentemot andra firrar så var de hemska. Om någon annan mopsade sig var det inte "jaga undan" som gällde, utan det var "döda!". Det värsta jag sett (på bild) var en större Hemichromis-art (minns inte namnet), som hade packat ihop ett bra gäng större centralare i ena halvan av ett kar så att han fick andra halvan för sig själv. Det var Anton Lamboj som visade bilden under ett föredrag på stämman i Gbg.

Hilsen,

P

[56ovwal]

Man kan väl anta att Ulf Bergström 1983 skrev den här artikelen i vredesmod p.g.a. en speciellt elak j-vel: http://www.ciklid.org/artikelarkiv/c...=8309&lopnr=10
Har aldrig haft den här firren själv, men har hört av de äldre medlemmarna i Ciklidvännerna i Malmö som haft den då det begav sig på 70-talet (?) att det var det aggresivaste de nånsin stött på. Ad Konings har i något föredrag klassat den som "icke akvarefisk". Tror han nämnde nåt som -"Har man inte en mindre bassäng är det omöjligt att hålla mer än en i samma balja". Till saken hör att den blir närmare 30 cm.
Har faktiskt sett yngel till salu i Tyskland.....
Vilken firre jag snackar om ? Tanganyikasjöns värsting som får Petrisar att framstå som lamm: Lobochilotes labiatus !

[mrgreed]

>Håknil
Tro mig det är extremt stor skillnad på Dovii och Managuense när det gäller agressivitet.
Medans Managuense ofta är revirhävdande och mest hotar så smäller Dovii på rejält.Den är dessutom riktigt riktigt snabb och dessutom stor.

Managuense tycker jag ofta kan ha problem att hävda sig i ett akvarium med andra tuffa centralare/sydamerikaner.
Det har verkligen inte Dovii några problem att göra snarare tvärtom brukar dem rätt fort ta över hela tanken oavsett medinvånare.

Dovii är nog bland det agressivaste man kan ha i cilkidväg i mitt tycke.
I.a.f den agressivaste ciklid jag har haft och då har jag gått igenom en hel del centralare /sydamerikaner.

Däremot så hade jag en gång i tiden en extremt agressiv mal som av vissa kallas världens agressivaste akvariefisk som hette Hemibagrus Wyckii.

Den är nattaktiv och simmade på natten runt och satte skräck i varenda ciklid den gick med så den kunde jag inte ha kvar.
Men tuff och snygg var den.Dock inte så kul att ha en fisk som bara ligger och gömmer sig om dagen för att sedan jaga föda på natten.
Simmade någon fisk av misstag in i grottan den låg i på dagen så small det direkt:-)

Mvh
Danne

[tjornpatrik]

Har också den erfarenheten att managuensis har svårt att hävda sig mot andra aggressiva CA. De managuensis jag har nu är bland det vänligaste ca jag haft och bråkar extremt sällan.

Haft lite Citrinellus lekpar i 25-30 cm klassen och dessa är ju inte alltid att leka med, jädrar va man kunde se ut på händerna när man varit nere och grejat. Sen har jag väl i dagsläget en överaggressiv Fenestrata hona som går bra nu iofs då hon fick flytta till ett mindre kar där alla hennes akvariekompisar är betydligt mindre.

Hade en hysterisk fullvuxen Crenicichla Johanna hona men hon fick flytta efter en vecka då hon skrämt livet av precis alla andra i karet. Gick i mitt stora kar som är 260 långt och hade tagit säkert 1,50 m i revir, och överträda till hennes sida gjorde fiskarna bara en gång..

[Lundensis]

Cichlasoma festae. Gjorde allt som stod i deras makt för att slå ihjäl alla andra akvarieinvånare, framför allt sina artfränder.

[specmats]

Plecodus Straeleni, en fruktansvärt ilsken art! hade den för typ 15 år sedan och den kan egentligen inte gå tillsammans med någon annan art överhuvudtaget, extremt aggressiv som dessutom har grymma tänder, se bild.

http://www.cichlidenareal.ru/images/art/rot_Perissodus_straeleni.jpg

[Gäst]

Plecodus Straeleni, en fruktansvärt ilsken art! hade den för typ 15 år sedan och den kan egentligen inte gå tillsammans med någon annan art överhuvudtaget, extremt aggressiv som dessutom har grymma tänder, se bild.
http://www.cichlidenareal.ru/images/..._straeleni.jpg

Ja, det var ett "grovt garnityr"...
Du skriver att den "egentligen" inte kan gå tillsammans med någon annan art, antyder du att du testade eller?

Mvh/Andreas.

[Gäst]

Jag fick () en gång ett gäng kinesiska algätare... Jag betvivlade först att de skulle överleva tillsammans med mina stora sydamerikanska ciklider som jag hade då men gav dem ändå chansen och tänkte med tanke på namnet att de skulle hjälpa till lite med algerna. Allt funkade faktiskt ganska bra i flera år och de frodades gott även om det var lite si och så med "algätandet"...Men som en blixt ifrån en klar himmel så verkade ngt plötsligt ha "klickat" efter att ngn möjligen hade "provsmakat" på en medinnevånare i karet! De simmade ofta omkring gruppviss i mkt hög hastighet och inriktade sig på ciklidernas huvuden i allmänhet och dess ögon i synnerhet. Jag tvingades snabbt fatta ett beslut om att göra processen kort med dem och vill aldrig mer bekanta mig med dylika fiskar!!!

Denna erfarenhet kan vara av ett visst pedagogiskt värde då den visar att ett "aggressivt" beteende inte alltid måste representeras av en överlägsen kroppshydda eller skräckinjagande tänder.

Mvh/Andreas.

[jinnarparen]

Den mest aggressiva ciklid jag har haft är inte en han utan en hon.
Det var en Parachromis Motaguense "red tiger" hona.
Hon vek inte för någon. Det nämdes i ett tidigare inlägg om att P Dovii skulle vara tuffa, den här honan höll på att slå ihjäl en betydligt större (+10cm) doviihane när den presenterades i karet. Hennes partner nöjde sig med att jag undan hanen men hon skulle ha död på doviiparet innan hon gav sig, jag fick plocka henne ur karet för att rädda livet på doviina.
Efter några dagar tog de över i karet, men när hon kom i igen så gav hon sig på dem igen fast då kunde de försvara sig bättre.
Detta är bara en episod som visar hur aggressiv hon var, det finns många fler.
(Skickar med en gammal bild på henne, tillsammans med hanen och lite yngel)

Ett yngelvårdande Crenicichla Protheus par är det som har attackerat mig mest när jag försökte suga upp ynglen, var tvungen att sätta på mig diskhandskar för att det gjorde så ont när de bet mig i händerna.

Annars så skulle jag nog generellt sätt placera Sebracikliden som nr 1 om vi snackar gram för gram. Speciellt när ett par har etablerat ett revir och skall till att leka. Då är det inte många som rår på dem.

Melnochromis Auratus och stora Pseudotropheus Lombardoihanar kommer också högt på min lista.
(Pseudotropheus heter den nog inte nu, men den hette så när jag hade den sist).

[specmats]

Ja, det var ett "grovt garnityr"...
Du skriver att den "egentligen" inte kan gå tillsammans med någon annan art, antyder du att du testade eller?

Mvh/Andreas.

ja testade med Neolamprologus Furcifer och Pseudotropheus Elongatus "slab" och synnerhet elongatus slab är ochså aggro men båda arterna hade inte en chans och skulle med säkerhet blivit dödade ifall de skulle gått kvar..mina P.Straeleni,som är fjällätare, var aggressiva till sin natur och det hade inget med deras födosöksbeteende att göra, riktigt grisig liten art

[Håknil]

Den mest aggressiva ciklid jag har haft är inte en han utan en hon.
Det var en Parachromis Motaguense "red tiger" hona.
Hon vek inte för någon. Det nämdes i ett tidigare inlägg om att P Dovii skulle vara tuffa, den här honan höll på att slå ihjäl en betydligt större (+10cm) doviihane när den presenterades i karet. Hennes partner nöjde sig med att jag undan hanen men hon skulle ha död på doviiparet innan hon gav sig, jag fick plocka henne ur karet för att rädda livet på doviina.
Efter några dagar tog de över i karet, men när hon kom i igen så gav hon sig på dem igen fast då kunde de försvara sig bättre.
Detta är bara en episod som visar hur aggressiv hon var, det finns många fler.
(Skickar med en gammal bild på henne, tillsammans med hanen och lite yngel)

Ett yngelvårdande Crenicichla Protheus par är det som har attackerat mig mest när jag försökte suga upp ynglen, var tvungen att sätta på mig diskhandskar för att det gjorde så ont när de bet mig i händerna.

Annars så skulle jag nog generellt sätt placera Sebracikliden som nr 1 om vi snackar gram för gram. Speciellt när ett par har etablerat ett revir och skall till att leka. Då är det inte många som rår på dem.

Melnochromis Auratus och stora Pseudotropheus Lombardoihanar kommer också högt på min lista.
(Pseudotropheus heter den nog inte nu, men den hette så när jag hade den sist).

Hej
Håller med om det där sebran.Vad var det för art
på den bifogade bilden sa du?Och hur va det nu med den här
" beanin"?

God forts.

Håkan