If this is your first visit, be sure to
check out the FAQ by clicking the
link above. You may have to register
before you can post: click the register link above to proceed. To start viewing messages,
select the forum that you want to visit from the selection below.
Det är ju så, att många tycker, men få verkar ha något under fötterna, när det gäller detta med vatten.
Nog vore det bra, att få lite vetenskap i detta.
Ola, kanske har något nytt att berätta?
Ni andra, som kan lika lite som jag själv, kanske kan stå tillbaka lite?
Ann-Mari har ju ett speciellt kunnande och det vet jag.
Hälsn Nils
Inget som jag kommer pa men det skulle vara intressant att veta vad det ar diskussen inte gillar med daligt vatten. Jag laste nagonstans att det kryllade av diskus i nagon damm som lokalbefolkningen slangde sopor i. Det man ofta missar ar att att aven det allra storsta akvariet ar extremt litet jamfort med aven det allra minsta vattendraget i naturen och vissa saker som inte ens ar matbara i naturen kan det bli extremt hoga koncentrationer av (hormoner, artspecifika "snalla" bakterier som normalt endast finns inne i fisken osv).
Hej, hej Ola!
Nog måste väl du som fil dr ha lite mer att komma med?
Hälsn Nils
OK, vi forsoker med detta: Tydligen ar det valdigt ofta syrgasfritt i amazonas och t ex Astronotus (som ofta finns tillsammans med diskus) klarar extremt laga halter av syrgas. Det tycker ju jag ar ratt intressant.
Men bara for att man klarar en sorts daligt vatten (lag syrgas) betyder ju inte det att firren klarar annat daligt vatten. Ett exempel ar desert goby (Australien). Den klarar extremt laga syrgashalter (ej matbara) men den tvardor av nitrit!
Som jag skrev ovan: ett akvarium ar ALLTID mycket mindre vatten per fisk an naturen (undantag, vissa floder pa afrikas savanner, nergravd lungfisk och galaxias mm). Halter av fiskens egenproducerade skit och sjukdommar blir tusentals ganger hogre an vad fisken utsats for nagonsin under sin evolutionara historia.
Wood CM, Kajimura M, Sloman KA, et al.
Rapid regulation of Na+ fluxes and ammonia excretion in response to acute environmental hypoxia in the Amazonian oscar, Astronotus ocellatus
AMERICAN JOURNAL OF PHYSIOLOGY-REGULATORY INTEGRATIVE AND COMPARATIVE PHYSIOLOGY 292 (5): R2048-R2058 MAY 2007
Lewis JM, Costa I, Val AL, et al.
Responses to hypoxia and recovery: repayment of oxygen debt is not associated with compensatory protein synthesis in the Amazonian cichlid, Astronotus ocellatus
JOURNAL OF EXPERIMENTAL BIOLOGY 210 (11): 1935-1943 JUN 1 2007
Soares MGM, Menezes NA, Junk WJ
Adaptations of fish species to oxygen depletion in a central Amazonian floodplain lake
HYDROBIOLOGIA 568: 353-367 SEP 2006
Hej!
Jag har tvo igong nu men imorgom ska jag till Leasing och hämta tvo till so det blir do 4 st igong,när f-skapet till kamera börjar fungera kommer bilder,Mvh Ann-Mari
Hej!
En fisk, som discus, som tål hur låga syrgashalter som helst, trodde jag inte fanns. Syret är väl ändå grundbulten i det organiska liv vi känner till.
Ola; de studier, som är gjorda, är de välgjorda studier, som du bedömer det?
Hälsn Nils
Hej!
En fisk, som discus, som tål hur låga syrgashalter som helst, trodde jag inte fanns. Syret är väl ändå grundbulten i det organiska liv vi känner till.
Ola; de studier, som är gjorda, är de välgjorda studier, som du bedömer det?
Hälsn Nils
Ja de verkar valgjorda men jag har inte last dem i detalj. Fiskarna klarar alltsa laga syrgashalter under en langre tid, men de gor det genom fysiologiska och beteendemassiga forandringar. Ann Mari skrev en: ga upp till ytan och ventilera med stora galslag.
Ska vi gora en jamforelse med svensk fisk sa klarar sig lax samst, sedan aboore och rudan klarar sig faktiskt helt utan syrgas "hur lange som helst".
Vi klarar oss ocksa utan syre som elektronmotagare och jaser mjolksyra i cellerna. Problemet ar att vi inte kan bli av med mjolksyran. Ruda och guldfisk jaser etanol i cellerna och utsondrar etanolen via galarna (jag tror att de far 2 ATP med etanol istallet for 18 med syrgas). Om temperaturen ar under 18 grader sa overlever de men ar den over 18 grader sa gar de "back" och dor efter ett tag. Darfor maste temperaturen vara over 18 grader for att rotenonbehandling mot ruda ska fungera (rotenon anvands for att doda all fisk och det blockerar syreupptagningsformagan).
VIKTIGT TILLAGG: I akvarium borjar bakterier bilda en massa giftig skit vid syrgasbrist. Jag tog exemplet desert goby. I naturen sa klarar den 42 grader och narmare helt syrgasfritt. I akvarium tvardor den om man har dalig cirkulation.
Senast redigerad av Ola Svensson; 23 October 2007, 10:42.
Hej Ola!
Tja, att vi, som människor, också skulle klara oss utan syre, är väl tveksamt.
Efter mina många år på akutklinik, skulle jag väl anse det som ytterst tveksamt.
Rätta mig gärna med det jag har fel; annars kunde jag ju ha gjort mycket mer , än jag gjorde i mitt arbete.
Hälsn Nils
Kommentar