Växter i engelsk sjösten, Bättre

[Ola Svensson]

Om du slänger några äpplen (destillerat vatten) till en inhängnad med elefanter (växter) och kackerlackor (alger) så kommer kackerlackorna ta över helt, och elefanterna knappast öka i vikt.

Men slanger du in 200kg applen par dag sa kommer det finnas exakt lika mycket applen (noll) men ett gang elefanter och inga kackerlackor. Japp, det ar detta nischkoncept som jag undrar om det ar mojligt att fa i akvarier, aven om det kanske ar sallsynt.

Ta en regnskog t ex. Det finns ingen naring i marken. Allt finns i biomassa. I en svensk skog sa ligger den mesta naringen i marken. Ett vaxtakvarie verkar ju vara mer som en svensk skog: Tillganglig naring vatten/marken.

Ang oligotrof vs eutrof. Jag skriver hela tiden om biomassa. Det skulle inte forvana mig om det finns fler arter alger i oligotrofa sjoar, men som snarare ar specialicerade pa att overleva i laga halter av naring an att tillvaxa explosionsartat.

Nar jag skriver alger sa menar jag alla som individuella arter. Om man t ex har fosforbrist sa trivs kanske inte Cyan och man far prickalger, med dessa klipper ju algatande djur och konkurrensen forskjuts rimligen till vaxterna.

Ja, det ar nisch konceptet jag hela tiden utgar fran men jag skulle snarare ge nagon annan an Tom Barr aran http://en.wikipedia.org/wiki/Ecological_niche

Edit: for att slippa tjaffs i elefantexemplet sa kan vi byta ut elefanten mot en gigantisk skoldpadda och mata en gang i manaden istallet. Skoldpaddan overlever men det gor inte kackerlackorna. Tar du bort skoldpaddan sa overlever kackerlackorna. Det gor varken till eller fran for skoldpaddan om det finns kackerlackor, sarskilt om de omvandlas till applen nar de dor. I detta exempel ar skoldpaddan vass och kackerlackorna alger.

[defdac]

Men slanger du in 200kg applen par dag sa kommer det finnas exakt lika mycket applen (noll) men ett gang elefanter och inga kackerlackor.

Det kommer dock alltid överleva lite kackerlackor på äppelskruttarna som blir över eller tom från det osmälta som finns i elefanternas avföring.

Precis som mellan växter och alger så klarar inte växterna att ta upp de låga nivåer som gör att algerna kan överleva - kanske inte frodas och blomma, men överleva.

Ta en regnskog t ex. Det finns ingen naring i marken. Allt finns i biomassa. I en svensk skog sa ligger den mesta naringen i marken. Ett vaxtakvarie verkar ju vara mer som en svensk skog: Tillganglig naring vatten/marken.

Jag ser inte riktigt likheten, eller förstår inte riktigt jämförelsen rättare sagt. I en regnskog har ju träden (elefanterna, växterna) lagt beslag på marknaden och dominerar den - förmodligen till stor del med ljuskonkurrens? Vilket även gäller i vilken skog som helst där träden dominerar.

Sedan varifrån dom får energin/näringen att växa ser jag inte riktigt som viktigt, men jag har nog inte riktigt förstått vad du syftar på.

Ang oligotrof vs eutrof. Jag skriver hela tiden om biomassa. Det skulle inte forvana mig om det finns fler arter alger i oligotrofa sjoar, men som snarare ar specialicerade pa att overleva i laga halter av naring an att tillvaxa explosionsartat.

Alla småväxta arter med hög yt:volym-förhållande som därmed är bra på att snappa det lilla som finns runtomkring dom borde med dom rätta förutsättningarna kunna växa explosionsartat vid ett gynsammt tillfälle - lite som bilden jag visade.

Jag ser det som att alger är specialister på överlevnad och att utnyttja föränderliga omgivningar, något som växter är sämre på iom att dom kräver mer resurser under längre tid och stabila förhållanden för att ta över marknaden.

Nar jag skriver alger sa menar jag alla som individuella arter. Om man t ex har fosforbrist sa trivs kanske inte Cyan och man far prickalger, med dessa klipper ju algatande djur och konkurrensen forskjuts rimligen till vaxterna.

Ja där är jag helt med. Med betare som käkar alger och stabila förhållanden så kommer helt klart växterna gynnas. Förutsatt att dom får tillräckligt höga näringshalter som dom klarar att suga upp.

En död fisk eller något annat som släpper ut en stor mängd näring och drar ner syrenivåerna skulle dock genast ge en algodling som betarna inte hinner med att avverka.

Edit: for att slippa tjaffs i elefantexemplet sa kan vi byta ut elefanten mot en gigantisk skoldpadda och mata en gang i manaden istallet. Skoldpaddan overlever men det gor inte kackerlackorna. Tar du bort skoldpaddan sa overlever kackerlackorna. Det gor varken till eller fran for skoldpaddan om det finns kackerlackor, sarskilt om de omvandlas till applen nar de dor. I detta exempel ar skoldpaddan vass och kackerlackorna alger.

Problemet är att det inte finns någon akvarieväxt som passar in på sköldpaddan, som skulle överleva en månad utan någon tillgänglig näring.

[Ola Svensson]

Ja där är jag helt med. Med betare som käkar alger och stabila förhållanden så kommer helt klart växterna gynnas. Förutsatt att dom får tillräckligt höga näringshalter som dom klarar att suga upp.

En död fisk eller något annat som släpper ut en stor mängd näring och drar ner syrenivåerna skulle dock genast ge en algodling som betarna inte hinner med att avverka.

Problemet är att det inte finns någon akvarieväxt som passar in på sköldpaddan, som skulle överleva en månad utan någon tillgänglig näring.

Men den algodlingen stryper snabbt sig sjalv eller vad det nu ar som hander och sa utplanas den av det ena eller andra (odlingen alltsa dvs biomassan, inte totalutrotning av arten). Ar du saker pa att det inte finns sadana "akvarievaxter"? Jag ar personligen overtygad om att min parasollsav ar sadan (liksom vass). Jag glommer for det mesta bort att ge den naring (huga, det var ett ar sedan) och den star numera utomhus i en gunkhink utan alger (kan inte tanka mig att det finns sa mycket syrgas). Om man sticker ner en rot fran en monstrea sa borde den ju kunna gora processen kort med ratt mycket naring. Visst, visst, det ar inte klassiska akvarievaxter men Anubias och Javaormbunkar "borde" ha en buffert i sina rotstammar.

[Ola Svensson]

Lite bilder ar alltid kul. Dessa tva akvarier far man hava ut vaxter fran ibland, men de uppfyller sakert en hel del av vad Daniel skriver om. Ibland ar det nog ratt laga syrgasnivaer men pa slutet av dagen ar det sakert hogt. Jag gissar att det ar relativt laga naringsnivaer men jag matar var eller varannan dag. Relativt hoga alltsa. Det ar inte toklagt, det tror jag inte. Det finns lite bubbel. De ar pa 20 resp 10 liter.

[Ola Svensson]

I Echinodoruskrukan finns det forstas naring men inga alger. De har inte fatt naring pa ett ar nu men ar mycket finare, men det ligger en klump torv i krukan. Det verkar inte finnas en enda tillstymelse till alger, inte ens i funten ovanpa torven eller pa kanten av krukan. Pa utomhusbilden kan man skympta en kruka med en nackros - inga alger. Langst in till vanster bredvid skjulet star parasollsaven i en kruka (saven ar tva meter hog) - inga alger. Krukan ar fylld med parasollsavrotter, levande och doda. Till hoger star tva laga byttor med med olika sorters sav - inga alger. Hoga syrgashalter kan nog helt uteslutas i dessa.

I den bla plastbaljan blir det alger efter bara nagon dag om det har regnat, aven uppe pa kanten.

[defdac]

Jag glommer for det mesta bort att ge den naring (huga, det var ett ar sedan) och den star numera utomhus i en gunkhink utan alger (kan inte tanka mig att det finns sa mycket syrgas). Om man sticker ner en rot fran en monstrea sa borde den ju kunna gora processen kort med ratt mycket naring. Visst, visst, det ar inte klassiska akvarievaxter men Anubias och Javaormbunkar "borde" ha en buffert i sina rotstammar.

Ja växter har absolut en buffert som kan räcka ett tag (flera månader säkert), men under den perioden står dom i stort sett still i växten (fotosyntetiserar dåligt) och det är då man brukar får algodling (ofta läser då hobbytesten avrundat 0 på nitrat, fosfat och järn).

En gunkhink måste innehålla ofantligt mycket gottigott som bakterier med hjälp av rotexudat kan mineralisera.

När man slänger ner en massa olika växtrens i en hink så brukar förloppet vara att det tillslut börja lukta sump och de flesta växter dukar under utom enstaka härdig art som får ljus och kväver effektivt allt annat, inklusive alger, med avseende på främst ljus. Inte näringstillgång.

Naturen har en rolig förmåga att räta upp sig själv, om det så ska krävas en istid och total annhilation av det mesta levande...

[Ola Svensson]

När man slänger ner en massa olika växtrens i en hink så brukar förloppet vara att det tillslut börja lukta sump och de flesta växter dukar under utom enstaka härdig art

Vattenoverstandare ar ju anpassade efter detta och transporterar ner syrgas till sina rotter. Sa gor aven nackrosor. Anpassning ar ett mer passande ord an hardighet.

Det roliga ar att gunket forsvinner nar parasollsaven drar pa. Det blir det bara ljusa finna rotter i hinken.

Jag hade visst en bild ser jag. Det som ser ut som alger ar framst javamossa. Det sitter alger pa den overvuxna krukan. Inget i vattnet hursomhelst.