J.Marlieri och yngelvård = min första kull

[robjo]

Hejsan!

Jag måste glatt berätta att jag ikväll fått min första J.marlieri kull, ett "gäng" svårt att räkna.
Men det är dom minsta yngel jag någonsin sett. Hur som, mamma och pappa skyddar sitt
"röse" med näbbar och klor, ingen får komma i närheten, dom går med troffar (pemba), hur stor är sannorlikheten att dom får en trygg uppväxt. Eller när "slutar" föräldrarna skydda sina små? Bör jag försöka ta upp dessa små krabater (troligen svårt), eller ska jag låta dom gå ock hoppas på det bästa.

/Robban

[Matz Karlsén]

Man får gratulera!! Själv har jag haft yngel av flera olika Julidochromis och min erfarenhet är att dom skyddar sina yngel väldigt länge. Jag har haft yngel som har gått kvar hos sina föräldrar flera månader. Så sannolikheten att dom klarar sig är nog hyfsat stora. Jag tror att ynglena går kvar länge eftersom jag tror att dom vill bygga upp en koloni. Jag hade för några år sedan Transcriptus tillsammans med Dubbar och så gott som alla yngel klarade sig. Dubbarna fick ordentligt på pälsen om dom kom för nära och efter ett tag brydde dom sig inte om ynglena även när dom gav sig ut på lite utflykter. Än en gång grattis! Ser fram emot bilder.