Hur reagerar du när fisk dör?

[deathdealer]

annorlunda fråga.....
Man kan väl känna sig besvärad/frustrerad om felet skulle bero på mig...
Men känna någon form av sorg, för att fiskar äter fiskar, eller att dom slår ihjäl varann....
nepp.....det enda stället det kan göra ont i är plånboken!

DD

[mek]

Om en firre ser nergången ut efter att ha fått spö, man ger den "eget rum" för återhämtning och den ändå dör.... "jaja, jag gjorde vad jag kunde"

När jag råkade släppa ner för små yngel till ungfirrarna och en plötsligt sitter en i gapet på största ungfirren.... "DJÄVLAR!!!!"

[Per B]

Det beror mycket på arten. När soten decimerar en grupp Tropheus känns det helt klart tråkigare än när fiskar som är lättare att ersätta dör. Samma när mina fina malasa-hästnosar strök med i soten.

Men visst är det tråkigt när fiskar dör, oavsett art. Men det är inte som när man måste avliva sin hund direkt. Allt måste ses i sitt rätta perspektiv.

[Zaphi]

Rent moralisk borde ju alla dödsfall påverka känslorna lika mycket, men tyvärr är det ju inte så. Det beror mycket på vilken fisk det är...

På nått sätt kanske man ändå kan tänka att det i naturen endast är ett yngel per föräldradjur som överlever för att den naturliga balansen skall bibehållas. En klen tröst kanske, men ändå.

[Björn]

Rent moraliskt så borde man kanske känna lika stor sorg för alla människor som dör varje dag, men det är bara när det drabbar någon man känner och tycker om som man verkligen blir ledsen. (Visst, man kan bli ledsen över andra människor också, men ni fattar vad jag menar...)

Jag gissar att det är på samma sätt med fiskar och andra husdjur. De man har ett starkare band med känner man starkare för. Svårare än så är det inte.. =)

Mvh
Björn

[Mattilohela]

visst är det inte kul när fisken dör men det finns alltid nya och köpa eller hur varför böla över en fisk som dör

det är inte lika kul när en stoooor rovis dör det är inte alltid lika lätt att få tag på dom som det är typ zebror och annat småfisk

[Perikles]

Faktiskt blir jag lite nedstämd...och sedan så grunnar jag på vad som skett och om jag aktivt varit orsak eller om jag missat något. Har jag direkt orsakat dödsfall genom dålig hantering (har hänt) så tar det en stund innan jag "glömmer" det.

Man har ett ansvar som akvariehobbyist för de djur man har och för hur de behandlas. Jag är absolut inte likgiltig till händelsen som om en fisks liv inte vore värt något...

Tack Stefan, jag instämmer fullständigt. Men det är intressant med våra omedvetna "inventarielistor". Tydligen så är vissa liv mindre värda än andra. Liv som liv borde det ju vara, eller?

[Mia L]

Även jag tycker att det beror på vilken fisk det är. Är det en av mina hästnosar reagerar jag med att bli ledsen och besviken.
När min nyinköpta grupp med körsbärsmoori dog under frakten hem så undvek familjen mig i 2 dagar eftersom jag var alldeles galen. Jag visste att jag hade gjort fel och hade svårt att förlåta mig själv.
Annars rycker även jag på axlarna och glömmer så fort som möjligt eftersom det känns som ett nederlag även om det är ett yngel. Jag har inte gjort tillräckligt för att få den att överleva.

[Mike_Noren]

Liv som liv borde det ju vara, eller?

Så kan man inte leva. Jag lägger ner stor möda och mycket tid på mina akvariefiskar, och jag bryr mig mer om dem än mina krukväxter, men inte lika mycket som om våra katter. Jag tycker synd om folk i Libanon, men står närmare min flickvän och min familj. Man kan inte bry sig lika mycket om allt; då skulle man inte kunna fungera.

[PatrikMalmo]

Klart att man kan behandla alla liv med respekt; det är väl en av grundtankarna i hinduismen t ex. En del av dem avslutar dagen med en bön för alla liv de tagit under dagen (rätt svårt att undvika att trampa på insekter liksom). I respekten för andra liv kan man leva i att alla liv är lika mycket värda. Det är dock skillnad på liv och liv i en enskild persons omtanke. Mike har helt rätt där, om vi skulle bry oss om alla liv lika mycket så skulle vi gå under rätt snabbt av vårt eget lidande; ety lidandet på jorden är oändligt. Där tycker jag faktiskt McDonalds har en bra slogan: ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Egentligen är det väl två frågor i en enda, vilket kanske bidrar till en viss förvirring.

Hilsen,

P