Är det största problemet med schackisyngel "kemiskt" eller p g a konkurrens från tetror/pansarmalar?
Jag funderar över förutsättningarna för lyckade lekar för både schackisar och apistos i mitt befintliga sällskapskar (beskrivet ovan). Jag har idag inga rötter eller stenar eller grottor i karet. Allt som finns är en sandbotten med 0,8-1,2 mm råda, en mängd (rätt frodiga) stjärngräs, ett filterhörn som täcks av varierande mängder javamossa (dock lyckas allt som vill gömma sig där) samt en del boklöv (torra, sedan kokta och numera älskade av schackisarna). Alla fiskar som vill ha en lugn stund lägger sig nära stjärngräsens rötter och syns inte om man inte har både tur och tittar riktigt noga. Pansarmalarna t ex är himla svåra att upptäcka.
Behöver man grottor? Rör? Eller måste man fixa tydliga revir? Av vad i så fall? Schackisarna har en hög löv de samlas runt rätt ofta, någon av honorna har grejat lite med löv precis vid filtret, men låter sig lätt jagas bort av en annan schackishona.
Jag funderar över förutsättningarna för lyckade lekar för både schackisar och apistos i mitt befintliga sällskapskar (beskrivet ovan). Jag har idag inga rötter eller stenar eller grottor i karet. Allt som finns är en sandbotten med 0,8-1,2 mm råda, en mängd (rätt frodiga) stjärngräs, ett filterhörn som täcks av varierande mängder javamossa (dock lyckas allt som vill gömma sig där) samt en del boklöv (torra, sedan kokta och numera älskade av schackisarna). Alla fiskar som vill ha en lugn stund lägger sig nära stjärngräsens rötter och syns inte om man inte har både tur och tittar riktigt noga. Pansarmalarna t ex är himla svåra att upptäcka.
Behöver man grottor? Rör? Eller måste man fixa tydliga revir? Av vad i så fall? Schackisarna har en hög löv de samlas runt rätt ofta, någon av honorna har grejat lite med löv precis vid filtret, men låter sig lätt jagas bort av en annan schackishona.
Kommentar