Det här är lite av överkurs. Vilka fördelar har ett denitrifierande filter? Användande av filter som jobbar syrefattigt, kräver det helt rent vatten? Jag menar, blir det föröttnelse och typ svavelväte, ammoniak, jag vet inte. Jag som trodde att det bästa var mycket syre och stark cirkulation. mvh. Jouni
Funderinga kring filtermatta!
Kollaps
X
-
-
Jouni,
det är klar överkurs. För den normale akvaristen handlar det om lite experiment (för de som vill och tycker det är skoj) och eventuellt en liten arbetsbesparing. För de akvarister som passerat hemmastadiet och kör större system samt odlar mycket kan det dock göra många kulor i plånkan om man använder det rätt.
Fördelen med denitrifierande filter är enkelt uttryckt att man får bättre vattenkvalitet utan att byta vatten. Liten bakgrund: de allra flesta normala akvarister kör precis som du beskriver - bra syresättning, bra fart på vattnet och så byter man vatten regelbundet. Man kommer jäkligt långt med det, inte något snack om saken. Många som odlare som kör enligt den principen får många lekar och får fram väldans fina firrar.
Har man som akvarist löst detta steg ett, så får man bra nitrifiering. All mat, alla ruttnande växtdelar och liknande blir ju förr eller senare till bland annat ammonium/ammoniak. Det är exakt de ämnena man vill omvandla till nitrat så fort som möjligt, eftersom nitrat är den minst giftiga kväveföreningen. När man kommit så långt byter man vatten för att minska nitrathalterna, då de också är giftiga i högre koncentrationer (mycket högre koncentrationer än när ammonium/ammoniak och nitrit blir giftiga).
Där kan man lugnt slå sig till ro, om man har några kar i sin bostad och sköter om dem regelbundet, eller för den delen om man har en lokal och sköter den exemplariskt. Fint så. De flesta råd som kommer från både erfarna akvarister och zoohandlare handlar om detta. Bra syresättning, bra snurr på vattnet, sköt filtren och byt vatten. Fiskarna tackar dig genom bra överlevnad och intressant beteende. Som sagt, det går alldeles fint att stanna där.
Drar vi det ett steg längre så kommer frågan om varför vi byter vatten, även i de kar där vi har bra syresättning och bra snurr på vattnet? Ska det inte gå att få "balans på sakerna"? Måste jag lägga massor med tid på att byta vatten, eller kan jag använda den tiden till något bättre? Utvecklas yngel bättre i vatten utan nitrat eller med nitrat, och vad kan jag göra för att minska nitratet med minsta möjliga arbetsinsats? En annan fråga är om man verkligen vill efterlikna fiskarnas naturliga biotop på ett lättskött sätt - nitrathalterna är mycket lägre i naturen än i de flesta akvarier.
Där kommer denitrifierande filter in i bilden. Denitrifierande filter funkar helt enkelt så att de bryter ner nitratet till kvävgas, som lämnar akvariet via alla kontaktytor mellan luft och vatten. Nitrathalterna minskar därmed utan att man behöver byta vatten. Naturligt nog har diskussioner om detta varit mer intensiva hos saltvattensakvaristerna, då de fiskarna är känsligare för nitrat i vattnet samt att det kostar mer att kontinuerligt byta mycket saltvatten än sötvatten.
Därmed är denitrifierande filter överkurs för genomsnittsakvaristen, om man inte gillar att experimentera och testa saker eller vill ha/har skaffat attans svårskötta firrar och verkligen vill hålla en perfekt vattenkvalitet. Min rekommendation är att om du hittat ett sätt att sköta dina firrar så att de trivs - fortsätt med det. Allt som funkar är bra.
Jag vill också poängtera att det första steget inte alls är onödigt - tvärtom. Fiskarna mår mycket bättre ju mindre ammonium/ammoniak och nitrit det finns i vattnet, så enkelt är det. Råden från erfarna akvarister om bra syresättning, bra snurr på vattnet samt vattenbyten är verkligen bra råd. Gör man så, så funkar det i 99 fall av 100. Jag vågar påstå att säkerligen en tredjedel av de frågor som dyker upp i de flesta akvarieforum har en koppling till att akvaristen ifråga inte ens har ordnat detta steg ett på ett bra sätt.
Om man inte odlar mycket fisk eller håller saltvattensfisk är denitrifierande filter mest en skoj grej som man kan experimentera med om man tycker det är roligt med sådant. För folk med lokal och som odlar mycket är dentrifierande filter en helt annan femma och en helt annan diskussion egentligen.
Annars ger denitriferande filter ingen föruttnelse eller liknande. Kräver inte alls rent vatten, tvärtom - ju mer nitrat det finns i vattnet desto mer mat får de denitrifierande bakterierna. Däremot är det en klar fördel om sådana filter körs mörkt och med långsam cirkulation (för att förbruka allt syre). Det enda problemet man får vara uppmärksam på är att det kan komma en nitritspik när man kört igång sitt denitrifierande filter (nitratet omvandlas först till nitrit, sedan till kvävgas). Efter den eventuella spiken bör ett denitrifierande filter vara i princip underhållsfritt.
Utöver detta så vill jag också tillägga att vattenbyten kan vara bra för en hel del andra saker. Jag har enbart diskuterat kvävecykeln i detta inlägg, andra saker spelar också en roll - stor eller liten, beroende på vad man vill uppnå.
Hilsen,
PSenast redigerad av PatrikMalmo; 23 March 2006, 15:19.Ingen fisk har läst böckerna.Kommentar
-
Okej nu har jag läst och fattat en del, men kan någon komma med lite handfasta tips då om hur jag bör göra för att få bästa filtrering/rening i förhållande till ett minimum av meckande. Bifogar en sammansatt bild på bakgrunden och de båda sidorna, dvs höger och vänster.
Hur skulle ni göra, kom med lite tips och idéer.
Det enda som är säkert är att insuget sitter i höger nedre hörn och att utblåset kommer att vara upp till vänster.
Men skall jag ta en bit filtermatta och stoppa upp det första gegget för att sedan köra bitar och annat material på den smalare delen av karet och därefter ytterligare nån del av filter hel eller bitar. Känner mig inte helt säker på att hänga ner syrestenar i bakgrunden om ni inte propsar på detta. så shoot, luften och ordet är fritt. så har jag förhoppningsvis igång mitt första kar med BTN bakgrund inom kort.
Tackar på förhand.Trappat ner till 6 akvarier och just nu mestadels Malawi med inslag av apisto, räkor och några Tanganyika.
Ordförande GCGKommentar
-
Snyggt förklarat Daniel!! Ett tillägg dock: Om nitraten tar slut i vattnet i filtret så går den denitrificerande bakteriekulturen över till att reducera andra ämnen. Reduktion av sulfat till svavelväte är en av de första reducerande processerna efter nitrat. Detta ger en gas som luktar ruttna ägg och som ä'r giftigt för fiskarna.
MVH
magnusKommentar
-
Fyll bakgrunden med så mycket filtermattekuber du har råd med, så kommer allt vara frid och fröjd. Denna diskussion är lite overkill för de allra flesta dödligaTony EnglundKommentar
-
Ursprungligen postat av TonyFyll bakgrunden med så mycket filtermattekuber du har råd med, så kommer allt vara frid och fröjd. Denna diskussion är lite overkill för de allra flesta dödliga
Känns skönt att det inte är bara jag som fattar någonting ;-)Mvh AlexKommentar
-
INTE jag heller *asg*...
Skämt och sidor, jag tycker debatten är grymmt intressant, men många gånger är de enklaste lösningarna de bästa!! Sen kanske man ska väga in hur och på vilken nivå i sitt intresse man är dvs jobbar man aktivt med att få fram så stor fina kullar som möjligt, har man växtkar och alla andra faktorer som spelar roll!
Sen vill jag ge Patrik from de sydligabreddgrade kredit för hans förklaringar och givetvis alla andra som kommit med bra inlägg!!!
Magnus, vi har exakt samma bakgrund, och jag skulle borrat upp ytterligare 1 insug och sedan kört med "block"...men det är givetvis upp till dig mannen, men som jag har karet nu, dvs med kuber, blir det icke i mitt nya kar!!!
Då får vi en test oxå gubbs!!!
DD"- Kritiker är som enucker i ett harem. De vet hur det går till, det ser det varenda dag, men kan det inte själva!""
"– frustra laborat qui omnibus placere studet" - Förgäves arbetar de som vill tillfredställa alla!Kommentar
-
ja patrik jag suger bakom filtermattorna efter behov, ja har ca 15 till 20 cm elrör bakom mina filtermattor det beror på hur höga och på vilken höjd dom står , på grund utav det är olika blås på luftslangarna på vilken höjd dom är på.
men när jag suger bakom mina filter det är när jag ser att har samlats så mycket skit bakom mina filtermattor så att det kommer ut i akvariet.
det kan ta allt ifrån 1år till 5år. du kanske vet att jag har automatisk vattenbyte,men ibland får jag suga bakom mina mattor. mvh janneKommentar
-
Tack PatrikMalmo för ditt senaste långa inlägg. Har läst hela tråden och fängslats men inte alls förstått. Men så bryter du av med en pedagosgisk redogörelse för varför och närmare hur man gör som man gör. Bra jobbat! Du är en forumhjälte.Kommentar
-
Till, PatrikMalmo : Nu föll poletten ner. Pga, en klantig stenhantering så blev det en spricka i botten. Så då tänkte jag att nu skulle det byggas filter. Sagt och gjort så blev det en kvartcirkel med blå 10, ca 35cm lång. Alltså ena långsidan och kortsidan. En 802 pumpar. Allt är klart, sedan en månad sen. Har haft i röda svärdbärare. Dessa tänkte jag att de skulle fixa nitritspik. Men det kommer ingen. Karet är ca 300l. 125x50x50. Frågorna har haglat i huvudet, skulle man köra syrefattigt? Men som du beskrev i ett långt inlägg, då åker jag med det jag byggt upp. Kort sammanfattning: Hemmaakvarium med vattenbyte ca 10-20 %, en gång i veckan eller varannan vecka. Blir det bra? Kom med synpunkter. Akvariet kommer inte att belastas hårt. mvh. JouniKommentar
-
För hemmaakvarium där vattenbytet kan vara en del av akvariefascinationen och ett sätt att kolla läget på karet så väljer jag själv det enklaste: mina hemmakar kör jag enligt steg 1, bra filtrering (stor filtervolym), bra snurr på vattnet och vattenbyten. Har man enbart några kar i sin bostad och vill ha ut mesta möjliga tid att kolla på fiskens beteende räcker det långt. En princip jag gillar är att det ska vara lättskött och inte behöva hamna så mycket vatten på golvet - det är egentligen mitt främsta argument mot större block av blå filtermatta. Svåra att hantera när man behöver göra det, slabbigt och jobbigt att rengöra. Mindre kuber är enklare. Till mindre kar har jag en förkärlek för Tetra-billimodeller av filter - sanslöst enkelt att lyfta av filtermaterialet och rengöra utan slabb, och ytan i akvariet är alltid kristallklar.
Tonys råd till BTN-kar är utmärkt - i med så mycket filtermaterial man har råd med bakom bakgrunden och slamsug botten bakom vid behov. Den mesta skiten samlas där. Filtermaterialet behöver knappast rengöras, bara sköljas av lite kvickt i akvarievatten. Förfiltret rengöres ordentligare någon gång i månaden eller när man märker att det går "trögare". Enligt "enkelt att sköta" principen kan man med fördel använda något som inte alls kloggar igen, t ex biobollar i stormaskiga nätkassar. I princip underhållsfria och väger knappt något mer som blöta än som torra. Alla som lyft en igenkloggad 50x50x10 cm blå filtermatta vet att motsatsen gäller för den... men visst, vill man kombinera akvaristik och träning, go for it!!
Som jag skrev innan, man kommer mycket långt med detta. Vill man experimentera för att det är skoj, så shoot!!
Jag gillar att ta reda på saker och ting, så därför har jag kommenterat lite saker jag funderat över. Vad gör ett filter egentligen, är en fråga jag lurat på.
Hilsen,
PSenast redigerad av PatrikMalmo; 24 March 2006, 08:23.Ingen fisk har läst böckerna.Kommentar
-
Bra jobbat Patrik, en härligt pedagogisk redogörelse av filtrets funktioner i ett akvarium. Det där att det förekom fungerande denitrifierande filter för akvarium visste jag inte.
En liten fråga: Du skriver att det framför allt är vanligt med denitrifierande inom saltvattensakvaristiken. Nu för tiden kör ju så gott som varje saltvattensakvarist med skummare. En sådan borde ju fylla samma funktion och avlägsna nitrater i vattnet. Har systemet med skummare ersatt de denitrifierande filtren eller finns det skillnader i funktion så att folk använder båda?
ErikKommentar
-
johnny 99,
en skummare är något helt annat, men slår främst mot kvävet. Tricket med en skummare är att man tar bort ämnen redan innan de förvandlats till giftiga kväveföreningar som ammonium/ammoniak och nitrit.
Många proteiner och andra ämnen som omvandlas till kväveföreningar om de är kvar i karet, har enkelt uttryckt "förmågan" att fastna på olika ytor, speciellt kontaktytor mellan luft och vatten. I våra sötvattenskar kan vi ofta se en hinna på ytan, där det bland annat finns en hel del sådana proteiner, men även annat. Biofilm är en mer vetenskaplig term, men den kan även hänvisa till det "slamlager" av alger, bakterier och annat som vi också får på inredningen. Om jag kopplat det rätt. I vilket fall är det precis där som skummaren kommer in i bilden, då den sanslösa mängd små luftbubblor som bildas i saltvatten "suger upp" en massa skadliga ämnen innan de blir ännu mer skadliga, och lämnar dem i en skumkopp utanför systemet.
Nästan hela grejen med all filtrering bygger på att få bort kväve i olika former. För saltvattensnissarna är detta viktigare, eftersom de firrarna är känsligare. Förenklat har saltvattensnissarna en skummare för att "skumma bort kväve" innan det blir ammonium/ammoniak av det. Efter det kopplar man in effektiva nitrifierande/syrerika filter för att snabbast möjligt omvandla giftig ammonium/ammoniak till det minst giftiga nitratet. Efter det kommer ett denitrifierande/syrefattigt filter för att ta hand om eventuellt nitrat. Där är hela kvävecykeln beskriven och utnyttjad. Alla saltvattensnissar har inte "hela systemet", det finns en del andra trick att ta till för att skapa biologisk balans i ett kar.
Skummare är klart effektivast i saltvatten, men kan i en del fall faktiskt också funka i sötvatten. Jag lämnar förklaringen därhän, eftersom jag inte tror att sjöciklidfantasterna har någon större nytta av skummare, speciellt inte i enskilda hemma-akvarier. Det är knappast lönt att trixa med sådant i enskilda kar, om man inte är vansinnigt intresserad av att experimentera. Kostar betydligt mer än det smakar.
Hilsen,
PSenast redigerad av PatrikMalmo; 24 March 2006, 10:52.Ingen fisk har läst böckerna.Kommentar
-
Hm, denna tråd fick mig att fundera lite. Har ett större kar projekt pg, där vattenvolymen blir ca 4000 liter. Tanken kommer att stå ganska svalt (garage) men isoleras och värms upp. Ser framför mig att vattenbytena kan bli kostsamma i längden om tempererat vatten måste användas.
Dessutom måste jag koppla en slang genom hela källaren för att göra vattenbyten, kan jag minska på dessa tillfällen vore det mumma.
Att på nåt sätt få bort/minska oönskade rester (nitrat m.m.) i det stora externa filter som skall konstrueras . Har haft tankat om att plantera mangrove i en "filtertunna" tex ... kanske oeffektivt?
Skummare kanske är ett bättre alternativ.
Ge mig gärna lite råd och tips, då jag snart kommer att gå i en förberedande designfas.Anders LKommentar
-
Ursprungligen postat av anliAtt på nåt sätt få bort/minska oönskade rester (nitrat m.m.) i det stora externa filter som skall konstrueras . Har haft tankat om att plantera mangrove i en "filtertunna" tex ... kanske oeffektivt?
Ceratopteris, flytormbunke, är en art som sägs vara mycket effektiv på att ta upp kväveför(or)eningar. Fördelen med växter som har blad ovanför vattenytan är att deras tillväxt inte begränsas av vattnets eventuella brist på koldioxid.
Själv har jag använt mig av krukväxten gullranka, vars rötter jag låter växa ner i akvariet.
Men det finns ju andra anledningar att ha mangrove. Jag har själv fyra mangroveskott i ett litet akvarium med körsbärsräkor. De har inte börjat växa något nämnvärt ännu men jag inbillar mig att det kan bli riktigt tufft med tiden.
För övrigt vill jag också berömma Patrik för hans engagemang och mycket pedagogiska inlägg i den här tråden!Tjugofem år med ciklider.
http://www.malmoakvarieforening.se
Centralamerika 2006
Svart kaffe och drömmeri...Kommentar
Kommentar