Rovcikliders val av foder

[Tony]

En sådan miss..

Jag flyttade igår runt lite fisk bland akvarierna och konstaterade än en gång att mina callochromis macrops inte verkar passa ihop med någon annan fisk, inklusive sig själva. Aggressiva som tusan och allmänt störiga. Jag fick då den briljanta idén att de borde fungera tillsammans med mina rovmalawis då callochormisarna inte backar för att försvara sig mot någon. Risken fanns väl där att de skulle bli uppätna av rovisarna, men jag har släppt i en hel del mbunas som vart hälften så stora som callochromisarna på ca 13-15cm tidigare utan problem. Fisk under 5 cm ryker direkt vanligtvis.

Så.. i morses slängde jag ett öga i akvariet för att se om callochromisarna börjat gräva i vanlig ordning, men JÄKLAR! Det enda jag såg av callochromisarna var två fragment av stjärtfenor!

Eftersom detta var helt oväntat då rovmalawisarna inte ätit upp någon stor fisk tidigare undrar jag om någon av er har koll på vad som får rovcikiderna att se viss fisk som foder och viss fisk får vara i fred? Samtliga "små" fiskar jag introducerat i den baljan tidigare har vart malawiciklider, kan det då vara så att de instinktivt låter bli fisk de "känner igen", men däremot hugger fisk de inte hör ihop med?

[Ola Sjödin]

Kan det vara på grund av att Callochromisarna är mer frisimmande och på så sätt liknar "Usipas" mer? En malawirovis vars ekologiska nisch är "silliknande" frisimmande matbitar kan kanske inte motstå att stoppa i sig dessa firrar medan mbunaynglens större bottenorientering inte utlöser denna retning? Vilka arter av rovfiskar rör det sig om? Är det mbuna- eller sillätare?

Fler teorier tack. Detta var en intressant fråga.

[anli]

Wowsa! Du har trots allt lite action i karen Tony!

[FI]

Jo Olas teori låter vettig, rovfiskar är ofta specialiserade på en viss typ av bytesfiskar och stöter de på liknande fiskar så kommer jaktinstinkterna att gå igång betydligt snabbare än om de inte känner igen bytena.

Det jag har noterat då det gäller den amerikanska jaguarcikliden är att de bara hugger fiskar de inte känner igen om fiskarna börjar fly. En "bytesfisk" de inte känner igen som inte flyr blir de väldigt förvirrade av, de kan stå typ en centimeter från fisken och bara stirra på den utan att egentligen veta vad de ska göra, men så fort det potentiella bytet rycker till lite för hastigt så verkar det signalera att den här typen av fisk ska ätas och blir då i regel mat väldigt snabbt.

Jag vet inte vad det beror på men kan tänka mig att det finns giftiga fiskar eller taggiga fiskar som får simma fritt inom jaguarciklidens område i det vilda, dessa har då lärt sig att de inte behöver fly och då jaguarcikliden stöter på en fisk som inte flyr så kanske de tänker att det är en sådan oätbar fisk. Rena gissningar givetvis.

[Tony]

De rovmalawis som finns i karet där de små tanganyika-skrällena försvann är Dimidochromis compressiceps, Nimbochromis venustus och Tyrannochromis nigriventer. Nigriventern är säkerligen oskyldig eftersom de bara är runt 15 cm, compressicepsen och venustusen däremot är mer misstänkta. Är det någon av dessa som är specialiserade på usipa? Nigriventern är väl "ren" mbunas-ätare?

Som sagt, både venustus och compressiceps är stora nog att svälja en mbuna på boråt 8 cm, men de låter bli. Callochromisarna var ju ändå mycket större, men har i gengäld ett annat mer "stirrigt" beteende än mbunas. Callosarna håller sig helst i bottenskitet då de är sandlekare.