Hålla god vattenkvalitet och bra foder torde vara svaret för att undvika sjukdomar.
Troffar är känsliga, men jag tror att många gör sig själva en otjänst genom att mata med foder som inte är anpassat specifikt till arten.
Jag har haft troffar och kommer att ha det igen, men de erfarenheter jag har...av de gånger jag misslyckats..är att man inte ska mixtra med räkmixen och att man bör mata väldigt måttligt. Om troffarna är tjocka om buken efter matning så riskerar man förstoppning och kanske t o m soten. I naturen så äter Tropheus nästan ständigt alger, men såvitt jag uppfattat det så är det ett jämnt flöde som tas in. Detta stämmer dåligt överens med hur de får mat i akvarium där de matas med räkmix och snabbt sväller buken efter en matning (iallafall var det så för mig och mina firrar). Detta gör att magen ibland har noll att arbeta med...och stunden senare får den gå på högvarv. Denna ojämna, och omilda behandling av Tropheus känsliga magar/tarmar kan vara orsaken till soten...tillsammans med en grupp som är stressad av t ex aggressioner inom gruppen.
Nästa gång jag skaffar troffar så kommer jag kanske att skippa räkmixen till förmån för specialiserat foder i form av flingor och/eller granulat. Räkmix ger jag tyvärr ofta för mycket av då jag vill att alla ska få i sig lite och inte endast de som är störst, starkast och snabbast. Räkmixen är också en balans där råvaror och bindemedel har stor betydelse. Senare kunskap (hos mig personligen) visar att för höga protein nivåer kan vara dåligt för Tropheus. Jag har använt mig av gelatin som bindemedel, men provar för tillfället agar agar till mina nuvarande malawi. Jag tror att flingfoder till Tropheus är det bästa om min ovanstående teori stämmer...fiskarna får ju sällan tjocka magar av flingfoder.
Som foder sätter jag dock räkmixen högt och om jag får till det med agar agar så kan det fortfarande vara huvudfodret till mina framtida Tropheus.
Troffar är känsliga, men jag tror att många gör sig själva en otjänst genom att mata med foder som inte är anpassat specifikt till arten.
Jag har haft troffar och kommer att ha det igen, men de erfarenheter jag har...av de gånger jag misslyckats..är att man inte ska mixtra med räkmixen och att man bör mata väldigt måttligt. Om troffarna är tjocka om buken efter matning så riskerar man förstoppning och kanske t o m soten. I naturen så äter Tropheus nästan ständigt alger, men såvitt jag uppfattat det så är det ett jämnt flöde som tas in. Detta stämmer dåligt överens med hur de får mat i akvarium där de matas med räkmix och snabbt sväller buken efter en matning (iallafall var det så för mig och mina firrar). Detta gör att magen ibland har noll att arbeta med...och stunden senare får den gå på högvarv. Denna ojämna, och omilda behandling av Tropheus känsliga magar/tarmar kan vara orsaken till soten...tillsammans med en grupp som är stressad av t ex aggressioner inom gruppen.
Nästa gång jag skaffar troffar så kommer jag kanske att skippa räkmixen till förmån för specialiserat foder i form av flingor och/eller granulat. Räkmix ger jag tyvärr ofta för mycket av då jag vill att alla ska få i sig lite och inte endast de som är störst, starkast och snabbast. Räkmixen är också en balans där råvaror och bindemedel har stor betydelse. Senare kunskap (hos mig personligen) visar att för höga protein nivåer kan vara dåligt för Tropheus. Jag har använt mig av gelatin som bindemedel, men provar för tillfället agar agar till mina nuvarande malawi. Jag tror att flingfoder till Tropheus är det bästa om min ovanstående teori stämmer...fiskarna får ju sällan tjocka magar av flingfoder.
Som foder sätter jag dock räkmixen högt och om jag får till det med agar agar så kan det fortfarande vara huvudfodret till mina framtida Tropheus.
Ska bli kul den dagen man har liv i karet igen, nu är det bara små malar som befolkar karet.
Kommentar