Lever i klipp och övergångszonen på ett djup av 10 till 50 meter.
Små ryggradslösa djur som filtreras i sedement och bland alger.
Finns inga tydliga färgskillnader eller andra metoder att avgöra skillnaderna mellan könen. Dock blir hanarna med tiden lite grövre och något längre än honorna.
En art som ställer en del krav på sin ägare. Skall man skaffa denna fantastiska art bör man, med tanke på att den är tuff mot artfränder, hålla den i grupper på minst sex djur. Annars finns risken att svagare djur jagas ihjäl. Med en större grupp sprider man aggressionerna mellan djuren.
En fantastisk art som har ett väldigt socialt liv med en hård hierarkisk indelning i gruppen. Båda föräldrarna ruvar (biparental munruvare) där honan börjar munruva och efter 18-21 dagar så spottas ynglen. Vid fara plockas de upp av båda föräldrarna.
Arten gillar syrerikt välfiltrerat vatten. Om Tanganyikasjöns vattenparametrar försöker efterliknas så långt det går, får man stora upplevelser med denna lilla fjäril (papilio)
Büscher, Heinz H.. 1990. "Xenotilapia papilio n. sp., ein neuer Cichlide aus dem Tanganjikasee". Die Aquarien- und Terrarien-Zeitschrift (DATZ). v. 43; n. 5
Konings, Ad. 2015. Tanganyika Cichlids in their Natural Habitat. 3rd edition
Nummer | Artikel |
---|---|
202002 | Anders Ekelund |
201403 | Året som gått |
201503 | Att råka bli med yngel av tanganyikajuvelen B. tricoti |
202001 | Fem favoriter |
201403 | Fjäril från Afrika |
201102 | Fototävlingen |
199110 | Hemma hos Max P. Björneskov |
200404 | Min första odlinserfarenhet av Xenotilapia papilio, Tembwe |
201402 | Tanganyikasjöns pärla - Eller en fågelholks betraktelsen del 2 |
201203 | Trappstegsmodellen enligt Lundin |