Afrika, Tanganyikasjön i området mellan Malagarasi- och Lugufufloden. Den lever i den relativt grunda (3 -7 m) klippbiotopen. Underlaget är sand, till största delen täckt av större och mindre stenar i storlek upp till en fotbolls omkrets.
Man bör inte mata denna ciklid med ett alltför kraftigt, proteinrikt foder. De typer av foder som innehåller rikligt med barlast (fibrer) rekommenderas. Annars kan fiskarna få problem med mag och tarminfektioner.
Hanens guld-gula lodräta band är betydligt intensivare i färgen än honans. En utvuxen hane har mer spetsig och utdragen rygg- och analfena än honan.
Storlek mellan 8-12 cm.
T. brichardi är en tämligen aggressiv fisk som kan vara svår att hålla i ett litet och glest befolkat akvarium. Man bör bygga upp en inredning som ger goda möjligheter till skydd undan alltför aggressiva hanar som betraktar hela akvariet som sitt revir.
God vattencirkulation och rejäl filtrering ger också bra förutsättningar för att lyckas med att hålla denna ciklid.
I naturen bildar honorna små grupper som håller ihop. Hanarna håller ett eget territorium som de försvarar med all sin kraft. Reviret hålls ibland bara någon timme, men emellanåt kan det försvaras under längre perioder. Revirets gräns, upp till tre meter i omkrets, markerar området dit hanen försöker locka så många honor som möjligt för att få en chans att sprida sina arvsanlag.
Leken sker oftast på toppen av en sten. Honorna ruvar äggen under ca. 24-26 dagar, sedan släpps ynglen ut högre upp i biotopen. Där får ynglen de bästa förutsättningarna form av syrerikt vatten och riklig födotillgång.
Joakim Sternborn