Stuart Grant Cichlid Fund

Bli medlem!

Genom att bli medlem så sponsrar du detta artregister.

Bli medlem

Pterophyllum leopoldi

Spetsnosskalar, långnosskalar, dvärgskalar


Foto: Bjarne Sætrang
Släkte: Pterophyllum
Art: leopoldi
Grupp: Övriga
Beskrivning: Gosse
År: 1963
Tidigare vetenskapligt namn: Plataxoides leopoldi
Populärnamn: Spetsnosskalar, långnosskalar, dvärgskalar
Geografiskt område: Sydamerika
Typlokal: Furo du village de Cuia (västra stranden av Rio Solimôes uppskattningsvis 90 km uppströms från Manacapuru)
Utbredning: Längs Rio Solimões Amazonas mellan ungefär Manacapuru och Santarém, Rupununi floden i Essequibo flodens avrinningsområde i Guyana.
NCS Artbeskrivning: Kjell Fohrman, 2017-06-28

Temperatur
24-27°C
Volym
70 cm & 150 l
Längd
12 cm
pH
6-7.5

Naturlig biotop

Återfinns oftast i floder där det hänger ner grenar och växter i vattnet där de gillar att hålla till.

Föda

Köttätare (små ryggradslösa djur, men även små fiskar). Äter i akvarium smått levande och fryst foder, men även torrfoder. Bör inte hållas med små fiskar som t.ex. neontetror eftersom dessa riskerar att bli mat.

Könsskillnad

Det är svårt att skilja könen åt, men vuxna hanar är i regel lite större. Under lekperioden blir honorna något rundare samt får en rundad genitalpapill, medan hanens genitalpapill då är spetsigare.

Akvariemiljö

Det kanske mest avgörande och speciella att tänka på då man håller Pterophyllum-arter är att ha ett tillräckligt högt akvarium, eller rättare sagt tillräckligt stor simhöjd. Vuxna fiskar av arten behöver en simhöjd på minst 40-45 cm, med bottensubstrat och annan inredning krävs alltså ett akvarium som är högre än så. Detta för att arten ska ha möjlighet att sträcka ut sig i sin helhet. Ett för lågt akvarium kan leda till böjda, fransiga och skadade fenor.

Akvariet skall vara tätt planterat med långbladiga växter och bör även innehålla en del stenar och rötter och ha ett fritt simutrymme. Vattencirkulationen får inte vara för kraftig. Den bör som sagt inte hållas ihop med väldigt små fiskar. Arten är mindre än den vanliga skalaren och den kallas ofta för dvärgskalar, men ordet ”dvärg” är dåligt eftersom arten bara blir lite mindre än den vanliga skalaren och det rör sig definitivt inte om någon dvärgvariant.

Beteende & lek

Spetsnosskalaren är en parbildande substratruvare som leker fritt. Antalet ägg kan uppgå till 700 per lek, men vanligare är 150-300 stycken. Dessa läggs i regel på hårda växtblad och vaktas sedan intensivt av bägge föräldrarna. Som ungfiskar är de stimbildande och det är först som vuxna de bildar par.

Denna art är revirhävdande, men ändå relativt fredlig. De är också ganska långsamma graciösa simmare och skall därför inte hållas ihop med tuffa fiskar. De långa fenorna kan utgöra en oemotståndlig frestelse även för arter som normalt inte biter av fenor. Man bör skaffa en grupp på fem till sex individer som får växa upp tillsammans och para ut sig på ett naturligt vis.

Allmänt

Denna art har varit ifrågasatt och en del menar att den är en variant av Pterophyllum scalare och inte en egen art. Om man räknar antalet fjäll i den längsgående rad som innefattar den nedre sidolinjen så har P. leopoldi 27-29 fjäll, P. scalare 30-39 fjäll och P. altum 46-48.

Andra saker som skiljer P. leopoldi från de övriga är att den har en svart fläck vid ryggfenans bas på det fjärde vertikala bandet, samt att den har en blåaktig fläck bakom ögat.

Lagerstatus

Akvarieimporten
Imazo (grossist)
Kungälvs akvarium
Nols Akvariehobby
Ruinemans
Sandby Ciklidhobby
Sponsrad av

Bilder


Foto: Bjarne Sætrang
Foto: Enrico Richter

Fångstplatser


Essequibo River, Guyana

Rio Manacapuru, Brasilien

Rio Solimões, Brasilien


Odlingsformer




Pterophyllum leopoldi i Ciklidbladet

Nummer Artikel
202204 5 Favoriter
201404 Ciklidistit på exkursion i Tammerfors
201704 Darwin, Wallace och Rio Negros cichlider
201801 En guide till identifieringen av arterna inom släktetPterophyllum
201702 Nybörjare på sydamerikanska ciklider
202103 Odlingskampanjen – vi uppmuntrar odling av akvariefisk i Sverige!
199309 Pterophyllum slægten - Scalarer-slægten
Felanmäl artbeskrivningen