Naturlig biotop

Arten finns i både steniga svagt strömmande vattendrag till stillastående sjöar med tät vegetation. Finns i stora mängder främst i långsamtflytande grunda floder med stening till dyig botten. Lever där tillsammans med Guianacara owroewefi, Pyrrhulina filamentosa, Cyphocharax spilurus, Hemigrammus guyanensis & Heptapterus longior.

Föda

I naturen lever arten av mindre skaldjur och insektslarver. I akvarium ställer den inga speciella krav på kosten mer än att den är omväxlande. Frysfoder, räkmix och torrfoder går bra.

Könsskillnad

Hanen som blir lite färggrannare än honorna blir också något större och får mer utdragna fenor på de opariga fenorna såsom ryggfenan, analfenan och stjärtfenan. Ser man dem tillsammans kan man notera att hanar får en något brantare panna, men det är svårt att se på enstaka individer.

Akvariemiljö

Inred akvariet med gott om gömställen och områden där arten kan få utlopp för sitt beteende att rota i bottensedimentet i jakt på föda. Placera gärna stenar, rötter och växter som bildar revirgränser, samt en del öppna ytor.

Beteende & lek

En relativt fredlig art som kan hållas med andra ciklider som har liknande temperament och storlek, men även med fiskar som inte är för små. Vid lek försvarar den ett relativt litet område, om 20-30 cm i diameter, från potentiella fiender. Så länge andra akvarieinvånare respekterar de yngelvårdande föräldrarnas revir är de även under yngelvården ganska fredliga. Krobia itanyi är substratlekare. Leken sker på en sten (gärna på sidan av den) eller motsvarande slät yta som finns till hands. De kan lägga upp till 500 ägg. Äggen kläcks efter ca. 48 timmar. Ynglen förflyttas till en i förväg grävd grop och är frisimmande efter ytterligare ca. 3 dygn. Ynglen är små, men tar Artemia eller annat smått foder.

Allmänt

Namnet kommer av det franska namnet på flodbäckenet där typexamplaren samlades in; Itany. Skiljer sig från sin närmaste besläktade art K. guinaensis då dess horisontella band med fläckar över kroppen slutar strax bakom sidofläcken jämfört med att gå hela vägen bak till stjärtfenan som den gör hos K. guianensis.

Litteratur

Kullander, Sven & H. Nijssen. 1989. "The Cichlids of Surinam (Teleostei: Labroidei)". E. J. Brill, Leiden. Cichlids Surinam. i-xxxii + pp. 1-256.

Puyo, J.. 1943. "Nouveaux poissons deau douce de la Guyane Francaise". Bulletin de Société dHistoire naturelle de Toulouse. 78; pp. 141-149